Danskt förbud mot ftalater bör visa vägen

Den danska miljöministern Ida Auken har drivit igenom ett totalförbud för fyra stycken ftalater. Förbudet utmanas dock inom EU och risken finns att Danmark dras inför EU-domstolen. Sverige bör snarast hjälpa vårt grannland Danmark med dess offensiva miljöpolitik, skriver Mikael Karlsson och Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningen i en debattartikel på SvD Opinion, Brännpunkt.

Debattartikel

Överallt i samhället finns mjukgörande kemikalier – ftalater – som är välkänt farliga för vår hälsa och miljö. Ftalater används i plastgolv, färger, limmer, tätningsmedel, kablar, matförpackningar, tapeter, sandaler, suddgummin, tryck på tröjor och som bärare av parfymer. 

Ftalaterna är luriga. De är inte kemiskt bundna till plasten de ingår i och sprids därför ganska lätt. Det visar sig också att de kan tas upp i kroppen – man hittar dem i bröstmjölk, blod och urin. Vi får i oss ftalater med maten och vid hudkontakt med plaster. De finns även i dammet på golvet där våra barn leker. En del har officiellt klassificerats att vara skadliga för vår fortplantning. De har kopplats till fetma, diabetes, astma och allergier. Och de misstänks sett vara hormonstörande.

Vid ett FN-möte om kemikalier i Nairobi häromveckan med 120 samlade länder ICCM3 (International Conference on Chemicals Management) bedömdes just hormonstörande ämnen vara en växande global politisk frågan. 

Barn är den känsligaste gruppen. Tre ftalater – DEHP, DBP och BBP – är så farliga att de efter hård debatt från miljörörelsens sida är förbjudna i alla leksaker och barnvårdsartiklar, förutom i låga halter. Och i andra alla produkter i hemmet är de tillåtna. Ytterligare tre farliga sorter – DINP, DIDP och DNOP – är förbjudna men bara i barnvårdsartiklar och leksaker som barn kan stoppa i munnen. 

Den som vet att det är svårt att förklara för en ettåring vilka leksaker hon eller han får stoppa i munnen, och den som sett ett barn leka med något annat än en leksak, förstår att politiken är löjeväckande svag. 

 En som insett detta är den danska miljöministern Ida Auken och den danska regeringen har därför helt förbjudit fyra stycken ftalater. Tyvärr har förbudet utmanats inom EU och risken finns nu att Danmark, när dess regering försöker skydda sina medborgares hälsa, dras inför EU-domstolen. 

 Därför tycker vi att den svenska regeringen snabbt ska följa i Danmarks spår och införa samma förbud. Erfarenheten visar nämligen att hela EU:s kemikaliepolitik kan förbättras redan när några få länder går samman. Just det skedde med miljögiftet bisfenol A. Också då var Danmark tidigt ute, men även Belgien och Frankrike införde begränsningar och Sverige utredde frågan. Följden blev snabbt att hela EU förbjöd bisfenol A, inte helt men i alla fall i nappflaskor. 

Nu Kemikalieinspektionen tagit fram en strategi för en giftfri vardag och Miljömålsberedningen har lagt bra förslag i samma riktning. Det som saknas är handling från regeringen. Vi vet att en proposition förbereds men när det gäller ftalaterna finns ingen anledning att vänta på en ny genomgripande politik. Kemikalieinspektionen presenterade faktiskt redan för tio år sedan ett förslag på en EU-strategi för att minska riskerna med den sannolikt värsta ftalaten, miljögiftet DEHP som finns överallt i våra hem, så regeringen har gott stöd för snabba åtgärder. 

Ett snabbt agerande från miljöminister Lena Ek skulle hjälpa vårt grannland Danmark med dess offensiva miljöpolitik. Men det skulle framförallt skydda våra barn från ett av de värsta gifter de utsätts för var och varannan dag i sina hem och skolor. 

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen 

Ulrika Dahl, avdelningschef miljögifter Naturskyddsföreningen