Direkta villkorslösa stöd ska inte gå till fossiltunga branscher

För att styra mot ett mer hållbart samhälle efter coronapandemin måste regeringen och dess samarbetspartier genomföra flera reformer med miljön i fokus. Direkta och villkorslösa stöd med skattemedel till branscher med stora utsläpp, som flyget, bör undvikas, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén i GP debatt.

Investera i framtidens branscher och i omskolning till långsiktiga gröna jobb åt dem som behöver lämna utsläppsintensiva branscher - inte på att bevara och förstärka en ekonomi som bygger på fossil energi och ett ohållbart resursutnyttjande.

Debattartikel 2020-05-06

Coronakrisen har på kort tid skakat om hela världen och innebär ett stort mänskligt lidande och enorma påfrestningar på våra samhällen. Många är drabbade av sjukdom, förlust av nära och kära, eller av oro inför framtiden.  Pandemin har visat hur skört livet på jorden är, och att frisk miljö, god hälsa och välstånd hänger intimt samman i vår globala och sammanlänkade värld.   

När regeringen nu sjösätter massiva reformer för att lindra de negativa ekonomiska effekterna av pandemin är det avgörande att de också tar sikte mot att bygga upp ett långsiktigt hållbart och motståndskraftigt samhälle. Det innefattar att diskutera vilka verksamheter som ska få ta del av våra skattemedel, och vilka investeringar som bäst gynnar ett hållbart samhälle när ekonomin ska stimuleras. Naturskyddsföreningen anser att åtgärderna så långt som möjligt bör samtidigt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Annars finns det en betydande risk för att de ekonomiska åtgärderna kommer att förvärra klimatkrisen.  

Regeringens ekonomiska stimulansåtgärder bör följaktligen inriktas på att stärka människors trygghet och kompetens samt ett långsiktigt hållbart näringsliv. Fokus måste ligga på att investera i framtidens branscher och i omskolning till långsiktiga gröna jobb åt dem som behöver lämna utsläppsintensiva branscher - inte på att bevara och förstärka en ekonomi som bygger på fossil energi och ett ohållbart resursutnyttjande. Direkta och villkorslösa stöd med skattemedel till branscher med stora utsläpp, exempelvis flyget, bör undvikas. 

Det är också uppenbart att arbetet för att minska samhällets sårbarhet och beredskap inför kommande kriser behöver prioriteras. Att värna friska ekosystem och artrikedom är i det här sammanhanget helt centralt, eftersom en rik biologisk mångfald stärker motståndskraften mot en rad negativa effekter av klimatförändringarna. 

På senare år har vårt land upplevt skogsbränder, torka och översvämningar. Redan för tretton år sedan varnade den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen att Sverige kommer att påverkas kraftigt av den globala uppvärmningen och rekommenderade därför att omgående påbörja anpassningen till klimatförändringarna. Trots det har de politiska åtgärderna lämnar mycket övrigt att önska. 

För att börja styra mot ett mer hållbart samhälle efter coronapandemin vill Naturskyddsföreningen att regeringen och dess samarbetspartier vidtar följande nya åtgärder.

  • Grön omställningsfond. Etablera en statlig, grön fond för att bidra till en snabb, jobbskapande och rättvis omställning. Syftet med fonden är att stödja och möjliggöra klimat- och miljöinvesteringar i såväl privat som offentlig sektor. Den skulle också kunna användas för att genomföra näringslivets klimatfärdplaner inom ramen för Fossilfritt Sverige.

  • Hållbarhet som villkor för finansiellt stöd. En stor del av den utökade utlåning och finansiellt stöd, som kommer att ske framöver på grund av coronakrisen, bör utformas och riktas så att de skapar förutsättningar för en hållbar ekonomi och långsiktigt hållbara affärsmodeller.

  • Ett grönt utbildningspaket. En del av de permitteringar och varsel som nu är oundvikliga kan hanteras genom att erbjuda omskolning till nya jobb i gröna branscher.

  • Skapa förutsättningar för gröna jobb. Gröna sektorer är allt från kollektivtrafik, energieffektivisering och digitalisering till kultur, naturturism och ekologiskt jordbruk. Även arbeten inom vård, skola och omsorg är gröna, då de oftast har ett mycket litet klimatavtryck och i hög grad bidrar med samhällsnytta. Tjänstesektorn behöver också växa med särskilt fokus på att gynna en cirkulär ekonomi.

  • Klimatanpassa samhället. Flertalet åtgärder behöver vidtas för att stärka hela samhällets motståndskraft. Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel måste stärkas. Beroendet av importerade insatsmedel kan minskas genom en omställning till ett ekologiskt, fossilfritt och mer diversifierat jordbruk, vilket dessutom bidrar till ökad kolinlagring och en rikare biologisk mångfald. Fler våtmarker bör återskapas, då de skyddar vid torka och bränder, minskar riskerna för översvämning och ökar grundvattenbildningen. Sårbarhet mot översvämningar kan minskas genom att undvika att bygga alltför strandnära. Ett mer diversifierat skogsbruk kan göra skogar mer motståndskraftiga mot torra somrar och nya skadeinsekter.

  • Stärk beredskapen mot naturkatastrofer. Gör en plan och skjut till rejält med resurser i statens budget för åtgärder som ska stärka Sveriges beredskap mot naturkatastrofer.

Nu måste vi fokusera våra gemensamma resurser på att bygga upp ett samhälle och en ekonomi som inte fortsätter att såga av den gren som vi sitter på. Sverige såväl kan och bör visa vägen och leda med exempel med klimatåtgärder som stärker såväl samhällets motståndskraft som ekonomin.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Läs artikeln och deltag i debatten här.