Filippinerna: Nio urfolksledare och miljöförsvarare skjutna till döds av polis

Nio Tumandok urfolksledare och miljöförsvarare sköts till döds av polis och 17 arresterades i en massaker den 30 december 2020 på ön Panay i Filippinerna. De hade motsatt sig dammbyggen som skulle dränka deras marker och hota deras försörjning. De hade också protesterat mot militarisering och brott mot mänskliga rättigheter i området.

Vy över gröna lummiga skogar med berg i bakgrunden - de skogar som urfolksledare och miljöförsvarare kämpar för på ön Panay i Filppinerna.
Trots våld och hot kämpar urfolksledare och miljöförsvarare på Panay för sina skogar och floder, och protesterar mot de dammbyggen som hotar dränka stora områden.

Foto / Illustration:

Getty Images

Tidigt på morgonen den 30 december utförde polis och militär en gemensam aktion mot urfolksledare som försvarar naturen på ön Panay i Filippinerna. Nio urfolksledare sköts till döds, och 17 andra personer arresterades och fördes bort av polisen. Flera av miljöförsvararnas familjer vittnar om hur polis och militär trängde sig in i deras hem medan de sov. En del av de dödade blev skjutna i sömnen i närvaro av sina familjer. Andra tvingades ut på gården och avrättades där. Sex av de som blev bortförda av polisen är kvinnor som är aktiva i Angoy, en organisation för urfolkskvinnor på ön.

Urfolksledarna har protesterat mot två planerade dammar som skulle dränka deras hem och traditionella marker på ön Panay och hota deras försörjning. De har också protesterat mot den ökade militariseringen och brott mot mänskliga rättigheter i området. Trots att lagen kräver att urfolk ger sitt tillstånd för projekt som påverkar deras marker, har det inte gjorts någon sådan konsultation. Ledarna för Tumandok-folket har motsatt sig dammarna under flera år och försökt hävda sina rättigheter som urfolk.

Miljöförsvarare stämplas som terrorister

För sitt motstånd mot dammarna har urfolksledarna blivit stämplade som terrorister och anhängare till kommunistgerillan New People’s Army (NPA). En sådan rödstämpling innebär i praktiken att risken för att bli fängslad eller avrättad utan rättegång ökar markant. Många gånger har de som utsatts för sådan rödstämpling sedan skjutits till döds utan rättegång och utan att förövarna ställts till svars.

Flera internationella urfolks- och människorättsorganisationer och kyrkliga ledare har fördömt massakern i Panay och begärt en utredning av händelsen.

Hur länge ska denna spiral av våld fortsätta, säger biskopen Gerardo Alminaza i San Carlos i Negros Occidental Province i Filippinerna. Biskopen menar att attentatet var en attack mot urfolket Tumandok och deras rättigheter, trots att urfolk och deras rättigheter i själva verket borde skyddas av regeringen.

Filippinerna – ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare

Naturskyddsföreningen har tidigare skrivit om den svåra situationen för världens miljöförsvarare. Filippinerna är ett av världens absolut farligaste länder för miljöförsvarare. Under coronapandemin har läget för demokratin och miljöförsvarare förvärrats på många håll i världen, då många auktoritära ledare har flyttat fram sina positioner med pandemin som förevändning. Rättigheter att röra sig fritt, hålla möten eller protestera har begränsats på många håll. På Filippinerna har en ny terroristlag antagits, en lag som kraftigt begränsar demokratin och ger polisen utökade befogenheter – en mycket farlig utveckling för de som försvarar miljön och mänskliga rättigheter på Filippinerna.

Den svåra situationen på Filippinerna har uppmärksammats av kontoret för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, som i juni 2020 gav ut en rapport som beskriver utbredda brott mot mänskliga rättigheter och straffrihet i landet.

Personer som inte håller med om regeringens politik och kritiserar den, även i internationella sammanhang, ska inte stämplas som terroristsympatisörer. Urfolk ska inte utsättas för en dragkamp mellan staten, icke-statliga beväpnade grupper och affärsintressen, säger Michelle Bachelet, FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter.

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag gav ut en preliminär rapport i december 2020 som säger att det finns bevis på att brott mot mänskligheten har begåtts i Filippinerna under president Rodrigo Duterte.

Naturskyddsföreningen fortsätter att engagera sig i situationen i Filippinerna och stöder flera organisationer som arbetar för hållbar utveckling och urfolks rättigheter, både i Filippinerna och i andra länder.  

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.