Filippinerna: Våld och mord – vardag för urfolk som försvarar naturen

"Om ni inte hade motsatt er gruvbrytningen skulle detta inte ha hänt", sa männen till oss. Vi fick två timmar på oss att lämna området. Annars skulle de döda oss alla. Situationen för försvarare av naturen i Filippinerna är allvarlig, och sedan Rodrigo Duterte tog makten 2016 har situationen blivit ännu värre. Naturskyddsföreningen stödjer organisationen Ibon, som arbetar tillsammans med urfolken för att försvara natur och mänskliga rättigheter på Mindanao.

När konflikten om gruvdriften blossade upp, hamnade den lokala skolan i skottgluggen. Mer än ett år efter att rektorn och två andra män blev mördade är skolbarnen tillbaka, men minnena av de traumatiska händelserna finns kvar.

Foto / Illustration:

Sara Nilsson
Artikel

Filippinernas sydligaste ö Mindanao är rik på naturresurser och marken är mycket mineralrik. Många företag, både utländska och inhemska, vill exploatera i området. Men här lever också många urfolk, folkgrupper som sedan generationer brukat markerna och värnat om naturen i sin närhet. Konflikter, trakasserier, hot och våld hade länge varit vardag för många som försvarar miljön, men den första september 2015 drogs det till sin spets.

Det hände på ALCADEV:s alternativa byskola. På morgonen hittades rektorn Emerito Samarca död i ett klassrum. Han hade torterats och knivhuggits. En stund senare sköts två försvarare av urfolkens rättigheter, Dionnel Campos och Bello Sinzo, ihjäl på skolgården framför ögonen på sina familjer och byns andra invånare.

ALCADEV (Alternative Learning Center for Agricultural and Livelihood Development) är ett initiativ som etablerat en alternativ skolform för urfolkens barn, skolor som militären och regeringen enligt filippinsk media anser vara ett tillhåll för "kommunister som utbildar upprorsmakare".

– Problemet är att urfolken på Mindanao protesterar mot gruvdriften i området, medan militär och regering vill få bort dem från området av samma anledning, berättar en medarbetare på organisationen Ibon, som vi kan kalla för Maria. Ibon stödjer ALCADEV och andra folkrörelser i landet i deras försvar av natur och mänskliga rättigheter.

Allvarlig utveckling

Enligt Ibons observationer har respekten för de mänskliga rättigheterna över lag i Filippinerna allvarligt försämrats sedan president Rodrigo Duterte tillträdde makten i juli 2016. Tusentals människor har tvångsförflyttats, urfolkens byar och skolor har bränts ner och många mord har ägt rum.

– 2017 var Filippinerna en av världens allra farligaste platser för miljöförsvarare, berättar Maria.

Under åren 2015-2017 dödades 102 människor i Filippinerna till följd av att de på olika sätt försvarat naturen och/eller urfolkens markrättigheter, enligt organisationen Global Witness. Bara i Brasilien är den siffran högre.

Och ALCADEV står i skottgluggen. Från början var initiativet en reaktion på att urfolkens barn, som ofta lever på avlägsna platser, inte hade några högstadieskolor i sina byar, och tvingades både gå långa vägar till skolan, och dessutom utsättas för diskriminering och rasism. Man ville bygga en skola som låg nära och som fokuserade på det som är viktigt för urfolken. ALCADEV har kommit att bli ett nav i arbetet för lokal utveckling, hållbart jordbruk och för bevarandet av urfolkens kultur, identitet och stolthet.

ALCADEV:s skola lär eleverna hur de tar hand om varandra, hur de tar hand om naturen, och hur de livnär sig på att bruka jorden. Foto: Sara Nilsson

– ALCADEV arbetar för att lära barnen ett hållbart jordbruk som de också kan livnära sig på. Lärarna och barnen i ALCADEV blir miljöaktivister, inte för att de tycker det är roligt att hålla på med, utan för att det för dem handlar om att försvara och skydda sina förfäders marker, bergskedjor och skogar, det som är deras hem och deras arv, säger Maria.

ALCADEV trakasseras regelbundet av regeringens militärtrupper och paramilitära grupper som ofta förstärker de privata vaktstyrkor som är anlitade för att skydda bolagens egendom. Många gånger slår militärerna läger mitt i byarna, ibland bara som en hotfull närvaro, men många är gångerna när människor har utsatts för våld eller tvingats på flykt.

– Armén är utförare av regeringens politik för att slå ner upprorsmakare. Men det drabbar vanliga fattiga människor – jordbrukare, lantarbetare, urfolk – alla som försvarar naturen. Och särskilt hårt drabbas ALCADEV där urfolkens barn hindras från att studera, säger Maria.

Enligt kampanjen "Save our schools" har 89 skolor attackerats i urfolkens regioner i Mindanao, bara sedan Duterte tillträdde makten.

Patricia blev lärare och stannar, trots hot

Patricia, 23 år (som också egentligen heter något annat), kommer från en av byarna i området, och efter att ha tagit examen i ALCADEV:s skola bestämde hon sig för att bli lärare. 2014 tog hon sin lärarexamen. Patricia är den första i sin familj som kan läsa och skriva. Patricia var där, den dagen de tre männen mördades.

– "Om ni inte hade motsatt er gruvbrytningen skulle detta inte ha hänt", sa männen till oss. Vi fick två timmar på oss att lämna området. Annars, sa de, skulle de döda oss alla, berättar Patricia.

Sedan händelsen har tusentals människor flytt från regionen. Flera lärare har slutat av rädsla. Och det är svårt att hitta nya lärare som vågar arbeta på ALCADEV. Men Patricia stannar.

– Jag är rädd, men jag vill tjäna mitt folk och kämpa för att diskrimineringen av oss upphör. Vad händer med barnen om de inte har några lärare?

Krympande livsutrymme för Filippinernas urfolk

På Ibon menar man att den tunga militariseringen i området generellt har en mycket negativ effekt på barnen.

– De här barnen vill inget annat än att gå i skolan. I stället blir de traumatiserade och många kommer längre fram att behöva psykologhjälp till följd av militärens trakasserier, säger Maria. 

Livsutrymmet för Filippinernas urfolk krymper. Till följd av att bolag tillåts bedriva gruvdrift, plantageodlingar eller skogsavverkning så minskar urfolkens möjligheter att livnära sig på sin mark, samtidigt som miljön belastas hårt.

– Filippinernas demokrati har dolts bakom mörka moln, och det civila samhällets organisationer hindras allt mer från att mobilisera sig. Men vi har vår drivkraft i det filippinska folkets historia och kamp, och vi kommer att fortsätta att arbeta för urfolken och andra marginaliserade gruppers rätt till mänsklig värdighet, säger Maria. 

”De flesta av oss har samma dröm, vi vill ge tillbaka till vårt folk. Vi vill visa hur vi tar hand om varandra och miljön på ett hållbart sätt, så att nästa generation har någonting kvar. Somliga vill börja på universitetet och bli lärare. Ge tillbaka och lära ut hur vi skyddar vårt arv. För marken är vårt liv.” Barnen i ALCADEV:s skola

 

Läs alla artiklar i serien om hotade miljökämpar:

Allt fler miljökämpar mördas

Brasilien: Hot om våld tvingar bort familjer

Gambia: Fiskmjölsfabrikerna konkurrerar ut lokala fiskare

Brasilien: Miljöaktivister under allvarligt hot

Sydafrika: Folket mot gruvan – en kamp på liv och död

Hotade miljökämpar, samlingssida

 

 

Mer information

Alternative Learning Center for Agricultural and Livelihood Development (ALCADEV) är en av numera hundratals alternativa byskolor som startades på folkens egna initiativ för att ge tillgång till skola på högstadienivå för urfolkens barn i ett antal regioner på Filippinernas sydligaste ö Mindanao.

Urfolkens samhällen saknar ofta högstadieskolor och barnen har förutom mycket lång skolväg också fått leva med den rasism urfolken utsätts för, och på senare tid har attacker mot urfolk som försvarar sina marker blivit allt vanligare.

ALCADEV:s alternativa byskolor har kommit att bli ett nav i arbetet för lokal utveckling, hållbart jordbruk och för bevarandet av urfolkens kultur, identitet och stolthet.

Ibon Foundation är en civilsamhällesorganisation som arbetar för utveckling i det filippinska samhället. Ibon är Naturskyddsföreningens samarbetspartner sedan 2013. Ibon bedriver socioekonomisk forskning och hjälper folkrörelser runtom i landet genom folkbildning, informationsspridning och möjlighet till nätverkande. IBON stödjer andra aktörer som bedriver påverkansarbete för marginaliserade och fattiga människors rättigheter.

Sedan Rodrigo Duterte tog makten i juli 2016 fram till och med december 2017 har Philippine Human Rights Alliance (KARAPATAN) dokumenterat följande:

• 56 456 offer för hot och trakasserier
• 362 355 offer för beskjutning eller flygbombning
• 426 590 offer för tvångsförflyttning

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.