Flyget ska inte ha en fribiljett i politiken

Flygets miljö- och klimatpåverkan har länge undkommit en djupare samhällelig debatt. Nu har den äntligen fått luft under vingarna. I debatten lyfts såväl den politiska dimensionen som det personliga ansvaret. Flera debattörer omsätter ord i handling och flygvägrar, ett modigt och tydligt politiskt ställningstagande.

Debattartikel

Vi har alla ett personligt ansvar att se över konsekvenserna av våra val och vår livsstil. Det är politiken som kan tillhandahålla förutsättningar, begränsningar och alternativ som tillgodoser de behov och utmaningar vi måste möta.

I fråga om dessa förutsättningar, begränsningar och alternativ är de politiska partierna tyvärr varken konsekventa eller resoluta. Å ena sidan finns Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål, riksdagspartiernas enighet kring en klimatlag och målet att utsläppen i Sverige ska minska med 85 procent till år 2045 och en statsbudget med offensiva satsningar på en rad klimatåtgärder. Å andra sidan finns en politik som upprätthåller betydande ekonomiska subventioner till flygbranschen, stora stöd med offentliga medel till flygplatser och starka expansionsplaner för svenska flygplatser. Hur går detta ihop?
Annons

Statligt ägda Swedavia presenterar nu en framtidsstrategi som innebär en massiv expansion av kapaciteten på Arlanda, landets största flygplats.

Antalet resenärer vid Arlanda har ökat de 90 senaste månaderna till dagens 26 miljoner passagerare per år. Under de kommande 20 åren vill Swedavia investera 15 miljarder kronor för en kapacitetsökning som siktar på 40 miljoner passagerare år 2040, och 70 miljoner år 2070. Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), tillika ordförande för Arlandarådet där även näringsminister Mikael Damberg (S) ingår, stödjer expansionsplanerna.

Regeringens signaler om hur framtiden för flygandet i Sverige ser ut, handlar därmed inte om begränsningar, utan ökningar. Hur ska expansionsplanerna för Arlanda förenas med den utveckling som Parisavtalet kräver? Kring detta är det tyst från såväl regering som opposition.

Av alla transportslag i Sverige står flyget för den största utsläppsökningen. Enbart utrikestrafiken till och från svenska flygplatser har ökat med 130 procent 1990-2014. Den totala klimatpåverkan från svenskarnas internationella flygresande har ökat med 61 procent under samma tidsperiod, och uppgår idag till ungefär 11 miljoner ton – ungefär lika mycket som utsläppen från den svenska personbilsflottan, enligt Naturvårdsverket. Svenskt Flyg visar också nya rekordsiffror: 47 miljoner människor avreste från svenska flygplatser, en sexprocentig ökning från 2016.

En viktig orsak till att flygresandet ökar är ständigt sjunkande priser. Flyget har under lång tid fått, och får, undantag och stöd i form av subventioner för mångmiljardbelopp:

  •  Energiskattebefrielse på inrikesflygets bränsle: 860 miljoner kronor.
  •  Energi- och koldioxidskattebefrielse på utrikesflygets bränsle: cirka 6400 miljoner kronor.
  •  Driftsbidrag till kommunala flygplatser: 100 miljoner kronor (statligt) och 286 miljoner kronor (kommuner).
  •  Momsbefrielse på utrikes flygresor: 720 miljoner kronor.

Forskare från Linnéuniversitet visar i en studie från 2017 att subventionerna bidrar till att skapa överkapacitet för flyget. De verkliga kostnaderna syns inte vid biljettköpet.

Det var glädjande när klimatskatten på flyg mödosamt baxades igenom i riksdagen, om än i kraftigt reducerad form. Den nuvarande utformningen förväntas bromsa ökningen av flygandet, men förslaget är inte tillräckligt ambitiöst för att på ett betydande sätt minska utsläppen. Blir Arlandaplanerna verklighet riskerar flygskattens effekter att slukas av expansionen.

Vi kan inte ha en ordning där politiskt förvärvade utsläppsminskningar i andra sektorer äts upp av en ständigt expanderande flygtrafik. Men det är en svår nöt att knäcka. Många uppskattar resande, men fördelarna måste vägas mot klimatfrågans allvar. Effekterna av klimatförändringarna är redan kännbara. Det krävs resoluta åtgärder:

  •  Nya ägardirektiv till Swedavia. Det statsägda bolaget driver en agenda om ett ökat flyg. Bolaget behöver i linje med klimatramverket uppvisa stärkta klimatmål som även innefattar utrikesflyget.
  •  En ordentlig översyn av miljardsubventionerna till klimatskadlig verksamhet, inte minst flygsektorn.
  •  Hoten om en indragen flygskatt vid ett regeringsskifte måste upphöra. Sök istället politisk enighet om hur den successivt ska kunna höjas.
  • Ordentliga satsningar på andra transportsätt. Tillgodose fungerande, pålitliga och långtgående tågförbindelser – i hela landet.
  •  Ytterligare ekonomisk styrning av efterfrågan genom höjda skatter och avgifter, kanske med mer differentierade avgifter.
  •  Teknikutveckling och utsläppsbesparande innovationer måste få en stärkt prioritet. Utvecklingen av eldrivna flygplan måste få en rejäl satsning.

Flyget kan inte längre ha en fribiljett i klimatfrågan. Om vi ska möta klimathotet och nå miljömålen handlar det till syvende och sist om att vi också måste minska flygandet. Att vägleda oss i en sådan utveckling genom beslut som ger förutsättningar, begränsningar och alternativ är politikens ansvar.

Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen 
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

> Läs artikeln i på Svenska Dagbladets webb och deltag i debatten

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 226 000 medlemmar som pushar på för en tuffare klimatpolitik. Du kan göra oss ännu starkare för 24 kr/mån.