Liten ljusning för villaägare med solceller

Idag presenterades den så kallade nettodebiteringsutredningen för regeringen. Nettodebitering betyder att den som har till exempel solceller på taket och därmed producerar egen förnybar el får kvitta produktionen mot sin egen elkonsumtion. Vitsen är att enbart nettokonsumtionen beskattas. Tyvärr lär inte dagens förslag bli den kick för solcellsinvesteringar i Sverige som många hade hoppats.

Pressmeddelande

- Vad vi hade hoppats på var en elbank, där sommarens solelsöverskott lätt kan nyttjas gratis när vintern kommer. Att byta kWh mot kWh är en enkel och pedagogisk princip. Det är ofattbart att utredaren inte tar vara på tillfället att ge tydliga, stimulerande signaler till alla svenskar som är villiga att satsa sitt privata kapital för att bygga ut vind- och solel i detta land, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Nettodebitering är ett styrmedel för att stimulera privata investeringar i småskalig förnybar elproduktion, i första hand solel men också annan förnybar el som vindkraftsel. Villaägare med solceller eller ett vindkraftverk på tomten kan ha perioder av överproduk­tion då de matar in överskottselektricitet på elnätet, för att sedan ta ut elektricitet vid perioder av underskott. Detta gäller både sett över dygnet och över året. Genom nettodebitering tillåts elproducenten kvitta uttagen elektricitet med inmatad. Elkonsumenten betalar och skattar därmed endast för det netto den använder. Nettodebiteringen fungerar alltså som en bank där överskottselen kan lagras på elnätet.

Istället för en bank föreslår dagens utredning att den småskaliga solcellsproducenten får ett bidrag för sin produktion på 58 öre per kWh, med ett tak på 10 000 kWh/år. Producenten gör ett avdrag i sin inkomstdeklaration för dubbla den energiskatt som denna har betalat på den köpta el som motsvarar det överskott som har matats ut under året. Det är krångligt, och värre är att det inte motsvarar hela värdet av överskottselen. Momsen omfattas inte, och själva elpriset sätts av marknaden. Det betyder att sommarens överskottsel blir lite värd, medan priset för att köpa den tillbaka på vintern blir desto högre.

- Utredningen visar att ett normalpris för en Kilowatttimme är 1.30 kr och förslaget innebär att man bara får 60 öre exklusive elpriset på marknaden för den överskottsel som produceras soliga sommardagar. Det är cirka 30 procent sämre än att använda ett rakt nettodebiteringssystem där varje KWh är värd 1.30.  Så om regeringen vill hålla fast vid detta krångliga förslag bör bidraget höjas öka för att ge ett likvärdigt ekonomiskt stöd.  Kvittningen bör också ske på elräkningen istället för i deklarationen för att vara pedagogisk och tydlig.  Med sådana förändringar kan dagens förslag bli en viktig milstolpe i Sveriges omställning till ett förnybart energisystem, säger Svante Axelsson.

Danmark har med hjälp av nettodebitering kraftigt ökat produktionen av solel de senaste åren, och har idag en installerad effekt på 450 MW. Tyskland har med hjälp av garantipriser nått upp till otroliga 32 000 MW solelskapacitet.

- Sverige behöver också ett sådant incitament, vi ligger hopplöst efter våra grannländer i utbyggnaden av förnybar el. Sveriges installerade solelskapacitet uppgår tillpinsamma 24 MW, trots lika goda förutsättningar. Utredningen konstaterar själv att detta förslag skulle ha potentialen att på sin höjd fördubbla produktionen. Knappast den förnybara omställning vi har hoppats på säger David Kihlberg, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen.

Kontakt:

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, 070-728 25 85

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28

David Kihlberg, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen, 070-910 08 31