Många nackdelar och inga fördelar i ny lag om ekologisk produktion

I Bryssel pågår just nu en process kring en ny lag som ska ersätta dagens gemensamma lagstiftning för ekologisk produktion inom EU. Både den nya och den gamla lagen styr hur mat ska produceras, förädlas och handlas med för att få kallas ekologisk. Om Sverige röstar ja till förslaget så bidrar regeringen till att svensk livsmedelssektor hämmas, möjligheten till utveckling för världens fattiga bönder begränsas, byråkratin växer och att skattefinansierade satsningar blir utan effekt. Några tydliga fördelar med den nya lagen är däremot svåra att se.

Debattartikel

Ekologiskt lantbruk är en tillväxtbransch. I Sverige ger merbetalningen för ekologisk mat en möjlighet för små och stora producenter spridda över hela landet att bygga för framtiden. Det sker dels på den egna gården, men också indirekt i den bygd där man verkar och i de svenska företag som förädlar ekologiska råvaror. Ekologiskt lantbruk är även en väg ur fattigdom för bönder i utvecklingsländer vars produkter kan exporteras till rikare delar av världen, inte minst till EU. I båda fallen är utvecklingen i första hand ett resultat av en successivt ökande efterfrågan på ekologisk mat. Det är med andra ord en marknadsdriven utveckling som regeringen i andra sammanhang brukar vilja underlätta och stötta.

Om Sverige röstar ja till det nya lagförslaget så motverkar det också målen i den livsmedelsstrategi som regeringen själv har tagit initiativ till. Enligt strategin ska det svenska jordbrukets konkurrenskraft stärkas och ett av målen är att den ekologiska produktionen ska öka i omfattning. Det går därtill stick i stäv med det nyligen tagna beslutet att tillföra 175 miljoner kronor för att stimulera omställningen till ekologisk produktion i Sverige. Den förda politiken är inkonsekvent och de resurser som satsas på mer ekologisk produktion får bara begränsad utväxling.

Mot den här bakgrunden är det märkligt att den svenska regeringen vid en preliminär omröstning i juni, till skillnad från våra grannländer Finland och Danmark, röstade ja till lagstiftningen. Förslaget antogs med minsta möjliga antal röster. Nu är man på väg att, vid ett möte i höst, också rösta ja till att fastställa lagen.

Med den nya lagen blir det svårare och dyrare att producera ekologisk mat i Sverige. Förslaget har också en protektionistisk udd som riktas mot fattiga länders möjlighet att exportera sina ekologiska produkter till EU.

Vilka är de största bristerna i förslaget till ny lag?

1. Ökad byråkrati. I förslaget ställs krav på upprättande av databaser, och ytterligare informationsutbyte mellan myndigheter, kontrollorgan och EU-kommissionen. Det finns redan en fungerande certifiering av ekologisk produktion och handeln mellan olika EU-länder pågår för fullt. Vad EU behöver är mer ekologiska produkter, inte mer byråkrati.

2. Nya krav på import. I förslaget ställs orimliga krav på länder utanför Europa för att de ska få sälja ekologisk mat till länder inom EU. 90 procent av världens ekobönder finns i fattiga länder och EUs nya ekolag försvårar deras möjligheter att utveckla sina verksamheter. Detta går stick i stäv med “Politiken för global utveckling” och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

3. Ekobönderna får ansvar för andras kemikalieanvändning. I förslaget ingår en regel som gör ekobönder ansvariga för om deras produkter kontamineras med bekämpningsmedel från konventionella grannars produktion. Det är en orimlig princip som skapar rättsosäkerhet i det ekologiska lantbruksföretagandet.

4. Osäkra villkor för svenska växthusodlare. Förslaget gör att vanliga former av ekologisk växthusodling i Sverige riskerar att förbjudas i framtiden. Ett exempel på en produkt som troligtvis blir förbjuden är ekologisk sallad i kruka. Däremot tillåts ekologiska kryddväxter i kruka, vilket i sig är en obegriplig skiljelinje. Det blir sannolikt också otillåtet att i framtiden odla i sk ”avgränsad jord”, till exempel stora krukor, vilket omedelbart skulle bromsa expansionen av svensk ekologisk växthusproduktion. På sikt riskerar den svenska ekologiska växthusproduktionen på grund av de nya reglerna att minska kraftigt.

5. Brist på ekologiskt utsäde. De föreslagna reglerna kommer göra det mycket svårt, i vissa delar av Sverige omöjligt, att få tag i lämpliga fröer till trädgårdsodling. De kommer också att skapa hinder för den odling av ekologiskt utsäde till lantbruksgrödor som finns i Sverige i dag. Båda delarna riskerar att minska omfattningen av den svenska ekologiska produktionen.

6. Kraftigt försämrat urval av avelsdjur. De nya reglerna ställer krav på att de djur som används som föräldradjur till produktionsdjuren i framtiden utan undantag måste komma från en ekologisk gård. Det kan verka harmlöst, men den genetiska basen för många av våra vanliga husdjursraser är redan liten även med tillgång till konventionella avelsdjur. Ekoproduktionen är begränsad i sin omfattning och förslaget minskar de ekologiska lantbrukarnas möjlighet att avla för sunda och friska djur.

7. Förslaget tillför inget av nytta i jämförelse med nuvarande förordning. Utgångspunkten för framtagandet av den nya förordningen var att det ska bidra till bättre miljö och djurvälfärd. Men i det framförhandlade kompromissen till ny lag är det svårt att se några tydliga förbättringar. Den uppfattningen delas av de flesta aktörer i den ekologiska sektorn i hela Europa. Nackdelarna vägs alltså inte upp av förtjänster inom andra områden.

Det är hög tid för regeringen och alla ledamöter i EU-nämnden att tänka om. Vid ministerrådsmötet, sannolikt 6 november, bör Sverige rösta nej till det framförhandlade förslaget till ny förordning för ekologisk produktion. Antingen måste lagförslaget göras om på ett stort antal punkter eller avslås helt.

Niels Andresen, verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna
Anita Falkenek, vd KRAV
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Marcus Söderlind, styrelseledamot LRF
Christin Holm Gatica, tf generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete Svenska Kyrkan
Maria Granefelt, tf generalsekreterare. Fairtrade Sverige
Patrik Hansson, Sverige chef Arla
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Charlotte Bladh André, vd Organic Sweden

Bli medlem för ett hållbart jordbruk

Trivs du också bäst i öppna landskap? Gör som 226 000 andra ekokämpar. Bli medlem för 24 kr/mån.