Miljöförsvarare oroade när Filippinerna lämnar den Internationella brottsmålsdomstolen

Situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Filippinerna är fortsatt väldigt allvarlig. Efter klagomål till den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag har presidente Duterte fattat ett beslut som ytterligare försvårar läget: att som andra land i världen lämna domstolen. Nu väntar ideella organisationer i landet på att se vilka effekter beslutet kommer att få.

Folk samlas med tända ljus för att demonstrera mot de mord som skett i samband med kriget mot narkotika i Filippinerna.

Foto / Illustration:

Jes Aznar, Getty Images
Artikel

Filippinerna har som andra land i världen gått ur den Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag. Beslutet att gå ur togs sedan Filippinernas president Rodrigo Duterte blivit anmäld till domstolen för brott mot mänskliga rättigheter. Släktingar till åtta personer som dödats av polisen i det ökända kriget mot narkotika har anklagat presidenten för mord i ett klagomål till ICC.

Enligt regeringens officiella källor har 5 000 människor som säljer eller använder droger dött i kriget mot narkotika, men enligt människorättsorganisationer rör det sig om 20 000 – 30 000 människor varav många som inte hade med droger att göra.

President Duterte har även hotat att arrestera chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen Fatou Bensouda om hon kommer till Filippinerna.

Filippinerna har visserligen gått ur den Internationella brottsmålsdomstolen, men det kommer inte att hindra att domstolen granskar Filippinernas president för misstänkta folkrättsbrott. ICC har inlett en preliminär undersökning av mord som ägt rum under Filippinernas krig mot narkotikan.

Ett hårt slag mot rättvisan

Den internationella domstolen undersöker brott mot mänskliga rättigheter och har rätt att döma enskilda individer, inklusive stats-och regeringschefer för folkmord, brott mot mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser.

För miljö- och människorättsförsvarare i Filippinerna är utträdet ett slag mot möjligheterna till internationell rättvisa. Det intygar Amy Padilla, som är verksamhetschef på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Ibon International.

– Utträdet ur Internationella brottsmålsdomstolen tar bort en möjlighet för folk att på internationell nivå hålla regeringen ansvarig när alla mekanismer på lokal eller nationell nivå slagit fel. I den nuvarande allt värre ekonomiska och politiska situationen under Duterte där demokratiskt engagemang möts med våld och förtryck, så är utträdet ur domstolen helt klart ett bakslag, menar Amy Padilla.

Domstolen ger hopp om att de som är ansvariga för grova brott mot mänskliga rättigheter ställs till svars.

– Utträdet innebär ett hårt slag mot kampen för att ställa förövare till svars i landet, säger Romel Bagares, advokat i en koalition av människorättsförsvarare, enligt the New York Times.

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Ibon International håller med, men hyser ändå hopp:

– Att Filippinerna drar sig ur domstolen är bekymmersamt, men jag litar på det filippinska folket, som fortsätter att engagera sig på olika sätt. Jag ser att många anstränger sig för att forma breda koalitioner och visa solidaritet både i Filippinerna och utomlands för att motstå tyranni och förtryck. Vi har också grupper av jurister som outtröttligt försvarar miljöförsvarare och andra vars rättigheter kränkts, säger Amy Padilla.

Amy Padilla, verksamhetschef på Ibon International, är hoppfull trots den svåra situationen.

Endast Brasilien har fler mördade miljöförsvarare

 Situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Filippinerna är särskilt svår. Filippinerna är det näst farligaste landet i världen för miljöförsvarare, endast i Brasilien har fler miljöförsvarare mördats de senaste åren.  Även journalister och jurister som försvarar miljö- och människorättsförsvarare i Filippinerna har mördats eller trakasserats.

Fallet med den prisbelönade journalisten Maria Ressa är särskilt känt. Maria Ressa, känd från CNN International och för sin kritik mot president Duerte, utsågs till årets person 2018 av tidskriften Time Magazine. I februari greps Maria Ressa för nätförtal, något som i Filippinerna kan leda till tolv års fängelse. Myndigheternas agerande har kritiserats och anses av pressfrihetsförespråkare som en hämnd för hennes kritik mot regeringen.

– Om till och med advokaterer som försvarar miljöförsvarare drabbas, vem ska då försvara miljöförsvararna? frågar sig Amy Padilla.

Precis som andra organisationer i Filippinerna är Ibon International påverkade av den svåra situationen i landet.

– Människorättsorganisationer betraktas som hinder för utvecklingen i landet, och blir anklagade för att stödja eller till och med själva vara rebeller eller kommunister, berättar Amy Padilla.

Problemen av detta slag är inte isolerade till Filippinerna, utan är en del av en global trend med minskande utrymme för demokrati och civila samhället.  Ibon Internationals personal är ändå väldigt engagerade, och mer oroliga för hur de ska fortsätta sitt arbete än över sin säkerhet.

– Trots allt finns det en folkrörelse som pulserar av liv, säger Amy Padilla och ler, ett leende som lyser upp hennes annars så allvarliga ansikte.

 

Mer om Ibon International och den Internationella Brottsmålsdomstolen

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, eller International Criminal Court (ICC) som den heter på engelska, har rätt att döma enskilda individer, inklusive stats-och regeringschefer för folkmord, brott mot mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser. Syftet är att förhindra att individer som brutit mot internationell lag slipper straff. Sedan 2016 har domstolen skärpt sin policy mot miljöbrott. Även miljöbrott i fredstid kan komma att tas upp, eftersom de kan hota mänskliga rättigheter.

Ibon International arbetar främst med kapacitetsutveckling av det civila samhället för demokrati och människors rättigheter och med frågor som rör klimaträttvisa, handel och utvecklingssamarbete. Naturskyddsföreningen har samarbetat med Ibon International sedan 2018.

Läs mer om Ibon International och situationen på Filippinerna

 

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.