Öppet brev: Avfallsbranden i Botkyrka

Öppet brev till
Per Bolund, miljö- och klimatminister (och vice statsminister)
Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister
Ebba Östlin, ordförande kommunstyrelsen, Botkyrka

Branden i soptippen i Kagghamra söder om Stockholm har helt nyss kommit under kontroll efter att ha brunnit under omfattande rökutveckling sedan den 23 december. Förhoppningsvis börjar det inte brinna igen. 

Branden har fått stora konsekvenser för människor, djur och natur i området. En alltför tandlös lagstiftning och otillräcklig tillsyn har givit en privat aktör möjlighet att bedriva miljöfarlig verksamhet i sex kommuner, vilket nu har resulterat i stora skador på närmiljön i området runt Kagghamra i Botkyrka. Rök från avfallsbranden som innehåller sot, kväveoxider och partiklar har spridits i grannskapet och ända bort till tätbefolkade områden i Stockholm och Södertälje. I lakvattnet har arsenik, bly, krom, kvicksilver, nickel, kadmium och dioxiner hittats. 

Ett varningsmeddelande riktad till allmänheten skickades ut med uppmaning att stänga fönster och ventilation. Gravida kvinnor uppmanades att stanna inne. 

En grundförutsättning för att få bedriva miljöfarlig verksamhet ska, enligt miljöbalken, vara att val av plats inte innebär en risk för skador på närmiljön och människors hälsa. Valet av avfallsplats är ytterst olämplig ur naturhänseende av ett flertal skäl. Kagghamra klassas som ett naturområde av riksintresse. Här flyter Kagghamraån med en av regionens få naturliga platser för reproduktion av havsöring som nu har utsatts för kontaminerat lakvatten (dioxin). 

Under avfallsberget finns också grundvattentäkten Rosenhill – Lilla Ström. Dessutom är marken här instabil med hög skredrisk ned i den närliggande Kaggfjärden. Vi är medvetna om att det det aktuella fallet var fråga om ett anmälningsärende. Men mycket talar för att dessa skyddsvärden varit tillräckliga för att kommunen med stöd i miljöbalken kunnat förelägga återvinningsbolaget i fråga att söka tillstånd – och därefter haft möjlighet att avslå ett sådant.

Vi efterfrågar ny proaktiv lagstiftning som sätter miljön i första rummet och som förhindrar att liknande miljöolyckor som i Kagghamra händer igen. Vi är medvetna om att vissa regelskärpningar gjorts rörande icke tillståndspliktig avfallsförvaring på senare tid, men vill understryka att det inträffade visar att tillsynsmyndigheternas befogenheter att agera mot verksamhetsutövare som bryter mot reglerna behöver skärpas ytterligare och att de luckor i lagstiftningen som missbrukats av verksamhetsutövaren måste täppas igen. Vi ser därför positivt på förslagen till skärpningar som lagts fram i Miljödepartementets promemoria ”Ordning och reda på avfallet” (M2021/00207). Inte minst när det gäller att försvåra att flytta runt avfall, utvidgat straffansvar och möjligheten att kräva ekonomisk säkerhet. Dessa förslag behöver genomföras skyndsamt.

Men det kan behövas ytterligare skärpningar av regelverket och tillsynen. De klara problemen med att snabbt komma tillrätta med branden visar på behovet av förstärkningar av den nationella beredskap för komplexa händelser när det är svårt för de lokala myndigheterna att hantera situationen. Förstärkta funktioner med tillgång till nödvändiga resurser och kunnande som kan sättas in vid kriser och katastrofer kan vara nödvändigt. En nationellt genomförd stickprovskontroll av miljöfarlig verksamhet som typiskt sett kan leda till betydande olägenheter kan vara en annan åtgärd.

Slutligen bör påpekas att oavsett ny lagstiftning och alla andra proaktiva åtgärder så är det nödvändigt att så snart som möjligt sanera området vid Kagghamra och föra bort kontaminerade massor från det ytterst känsliga området, som ju är av riksintresse för naturvården. 

Johanna Sandahl, ordförande Svenska Naturskyddsföreningen 
Beatrice Sundberg, ordförande, Naturskyddsföreningen Stockholms län
Jan Govella, styrelsesuppleant, Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem