Rekordstor miljöbudget höjer ribban

Socialdemokraterna och Miljöpartiet följer upp förra årets stora miljösatsningar med drygt fem miljarder för klimatomställning och miljöskyddssatsningar 2018. Det är oöverträffat – och mycket välkommet.
– Den stora ökningen av medel flyttar fram positionerna för hållbarhets-, klimat-, och miljöarbetet i svensk politik. Oppositionspartierna måste nu visa framfötterna för att miljöpolitiken stärks på lång sikt. På så vis undviker vi tvära kast i miljöpolitiken och bäddar för viktiga, överskridande samarbeten, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Pressmeddelande

Sedan tidigare har regeringen aviserat en bred satsning på att förbättra marina miljöer, stöd till etableringen av egen el och solceller för privathushållen, samt ett stärkt system för stöd respektive skattepåslag för nybilsköp. Storsatsningen på elcyklar och det så kallade "ladda hemma"-stödet för att kunna ladda elbilar i hemmet inom ramen för Klimatklivet visar att en stor del av statsbudgetens miljösatsningar går till individer.

 Det är mycket bra att privatpersoner får stöd att bli en del av omställningen. Men de strukturella omvandlingarna, hur vi förändrar samhället i grunden, är minst lika viktiga om inte viktigare. Att vi till exempel ser flera förslag för att minska utsläppen från transporter, flyg och fordon är viktiga besked, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Regeringen nämner åtgärder mot utsläpp relaterat till konsumtion, men det behövs konkreta mål och styrmedel för att rå på konsumtionens bieffekter  en av våra största och mest förbisedda utsläppskällor. Höjningen av medel för att skydda värdefull natur och öka den biologiska mångfalden följer en vår av intensiv debatt kring skyddsvärd skog. I regeringens förslag ingår även anslag för att bland annat öka arealen hyggesfritt skogsbruk och ökade medel för att skydda känslig skog. Budgetanslag för skyddsvärd natur är något som skiljer sig starkt från Allianspartiernas tidigare budgetförslag.

En av de mest intressanta nyheterna i budgetpropositionen är den stora ökningen av anslag till klimatrelaterat bistånd som aviserats tidigare. Som en del av våra åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030 har Sverige lovat att finansiella flöden ska styras om för att minska utsläpp och gynna hållbar utveckling.

 Det är positivt att stödet till de internationella klimatfonderna ökar, om det är additionella medel och särskilt om det i betydande utsträckning riktas till de minst utvecklade länderna som är mest sårbara inför klimatförändringar och har svårast att ställa om, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen ser med tillförsikt och förväntan fram emot att statsbudgeten i sin helhet den 20 september.

– Vi förväntar oss pengar till målen för ekologisk produktion och offentlig upphandling och vill se pengar till regeringens mål för giftfri vardag och Kemikalieinspektionens arbete mot farliga kemikalier, säger Karin Lexén.

En av de viktigaste beskeden den 20 september kommer dock vara hur regeringen avser att minska miljöskadliga subventioner. Dessa uppgår till minst 13 miljarder per år – mer än den samlade miljöbudgeten  och utgörs av nedsatt energi- och koldioxidskatt för en lång rad branscher. Det är i huvudsak hushållen som betalar full skatt, medan industri, jord- och skogsbruk, flyg och sjöfart får stora skattelättnader på sina utsläpp. Därtill kommer ytterligare klimatskadliga subventioner, bland annat i form av subventioner som gynnar privatbilism genom exempelvis reseavdrag, och subventioner till flygplatser. Dessa subventioner måste ställas i proportion till de klimatsatsningar som nu görs.

 Sedan 1960-talet har svenska regeringar haft principen att förorenaren betalar ska gälla. Vi förväntar oss att mandatperiodens sista höstbudget börjar gör sig av med klimatskadliga subventioner. För lika viktigt att satsa pengar på klimatnytta är ju att ta bort de stöd som motverkar klimatålen. Det är ju också en bärande idé i den nya klimatlagen, säger Johanna Sandahl.

Naturskyddsföreningen ser fram mot en långsiktig finanspolitisk utveckling där moderna, hållbara satsningar och minskade miljöskadliga subventioner präglar samtliga partiers och regeringars prioriteringar. 

– Det finns en spricka i svensk politik för hur mycket hållbarhetsatsningar får kosta. Nu är handsken kastad mot resterande delen av riksdagen, säger Karin Lexén.

KONTAKT
Jesper Liveröd, press- och PR-chef, 072 250 63 38

Bli medlem - rädda klimatet

Vi är 226 000 medlemmar som pushar på för en tuffare klimatpolitik. Du kan göra oss ännu starkare för 24 kr/mån.