Risker och effekter av bekämpningsmedel

De kemiska bekämpningsmedlen utvecklades för att effektivisera jordbruksproduktionen. Men tyvärr har de inte enbart effekter på skadegörare och ogräs. De påverkar också den omgivande miljön och kan innebära risker för hälsan.

Vindruvor besprutas hårt.
Vindruvor besprutas hårt. Arbetarna drabbas av testikelcancer och hjärntumörer oftare än andra. Rester av bekämpningsmedel hittas i vindruvor och vin.
Artikel

Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Bekämpningsmedel sprids vidare i ekosystemen via vatten, jord, luft och i näringskedjorna och kan på så vis få effekter långt efter spridningen och långväga från de åkrar där de spritts. Visserligen har de farligaste preparaten bytts ut mot sådana som bryts ner lättare, men även dessa kan orsaka allvarliga förändringar i ekosystemen.

Risker med bekämpningsmedelsrester i mat

Dagens lagstiftning tillåter viss resthalt av kemiska bekämpningsmedel i livsmedel, men det finns gränsvärden och när halten överstiger dessa anses det vara en risk för människors hälsa. Det finns många osäkerheter vid dessa bedömningar och idag tar samhället en stor risk eftersom man vet väldigt lite om effekter på miljö och människa. 

När myndigheter bedömer om ett bekämpningsmedel är säkert, tas ingen hänsyn till den totala mängden kemikalier som finns kvar på livsmedlet. Istället bedöms mängden av ett miljögift i taget. Kemikaliernas giftighet vid olika kombinationer beaktas inte heller. Det innebär att den så kallade cocktaileffekten, som kan uppstå när man blandar olika kemikalier, inte beaktas i riskvärderingen. 

Riskgrupper: Barn är extra utsatta för risker med kemiska bekämpningsmedel. Dels för att känsliga system i kroppen fortfarande utvecklas, dels för att barn äter mer i förhållande till sin kroppsvikt och även kan äta större mängder av ett och samma livsmedel.

Hormonstörare: Vissa rester av kemiska bekämpningsmedel som hittas idag i vår mat misstänks vara hormonstörande. För dessa kemikalier är gränsvärden inte relevanta. Foster och barn som exponeras vid fel tidpunkt kan påverkas vid mycket låga nivåer. Vid extrema fall räcker det med en molekyl som binder till de bärarproteiner i blodet som ska transportera hormoner till hjärnan.       

Brist på kunskap: Det är inte så länge sedan vi började använda kemikalier i jordbruket. Den största bristen på kunskap gäller långsiktig påverkan på människa och miljö av låga halter av restsubstanser. Utvecklingen av nya bekämpningsmedel går fort och då kan inte forskningen hänga med i den utvecklingen. 

Spårbarhet: För konsumenten är det omöjligt att veta hur många gånger en produkt har besprutats och med vilka preparat. Mat som inte är ekologisk borde märkas med vilka kemiska bekämpningsmedel som använts i produktionen och hur ofta. Livsmedelsverkets tester av livsmedel visar att allt färre prov är fria från bekämpningsmedelsrester. Trots det görs allt färre tester av den mat vi äter. Idag används mer och mer systemiska bekämpningsmedel som finns och verkar i livsmedlet i veckor och dessa kemikalier går inte att skala eller skölja bort.

Risker med bekämpningsmedelsrester i vatten

I det svenska miljöövervakningsprogramet hittas en rad olika bekämpningsmedelsrester i vattendrag, grundvatten och regn varje år. Ungefär i vart tredje prov överskrider något ämne de riktvärden som indikerar att skador kan förekomma. Mellan 10 och 20 ämnen hittas någon gång per år i koncentrationer som kan innebära risker för alger och djur i vattendragen. I regnvatten och luft hittas framförallt substanser som är förbjudna för användning men även rester från flyktiga bekämpningsmedel som används i Sverige. Det finns fortfarande mycket stora osäkerheter om effekterna av bekämpningsmedel på miljön. 

I dagsläget kan inte forskarna med säkerhet uttala sig om vilken effekt de funna koncentrationerna i vattendrag verkligen har på t ex vattenorganismer. Man har endast nyligen börjat studera cocktaileffekter, det vill säga kombinationseffekter, för att kunna göra en mer rättvisande riskbedömning. I en studie undersöktes mygglarver som lever i vattensediment vid tillförsel av två bekämpningsmedelsrester; atrazin, ett ämne som sedan länge är förbjudet i Sverige men som fortfarande påträffas i våra vattendrag, och kloropyrifos. Resultaten visar att exponering för endast atrazin inte gav någon större effekt. Kloropyrifos var däremot giftigt för mygglarverna men tillsammans med atrazin blev effekten dubbelt så hög.

Ofarliga alternativ? 

I Europa har de allra farligaste medlen i stor utsträckning förbjudits. Hanteringsbestämmelser och utbildning begränsar riskerna. Däremot har det bara skett en viss övergång till andra växtskyddsmetoder. Kemisk bekämpning dominerar fortfarande, med det ekologiska lantbruket som enda undantag.

Nyare bekämpningsmedel fortfarande skadliga

Nya forskningsrön visar att det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige idag, Roundup med glyfosat som aktiv substans, som även är godkänt för hemmabruk, misstänks ha allvarliga hälsoeffekter. Läs mer om det här.

Vi är också fortfarande ovetande om vad den ökande användningen av totalbekämpningsmedel, som glyfosat, innebär för utvecklig av resistens samt indirekta effekter för insekter, fåglar och andra arter i jordbrukslandskapet. 

En tillämpning av försiktighetsprincipen kan knappast leda till någon annan slutsats än att den kemiska bekämpningen i jordbruket måste upphöra så snart som möjligt såväl i Sverige som i resten av världen. En fortsatt satsning på skärpta internationella regleringar av såväl tillverkning som marknadsföring av bekämpningsmedel är nödvändig. Sverige har legat i framkanten länge vad det gäller kemikaliefrågor men har nu sackat efter. Det är dags för Sverige att ta täten igen.

Alternativ till bekämpningsmedel

Det finns fungerande alternativ teknik till det allra mesta av bekämpningsmedelsanvändningen. Men det handlar inte, som många tror, i första hand om biologiska bekämpningsmedel. Sådana är användbara i en del situationer, men antalet organismer och preparat är begränsat, och ibland kan biologiska bekämpningsmedel skapa liknande problem som kemiska.

De mest effektiva alternativa växtskyddsmetoderna är istället de förebyggande. Med ett genomtänkt odlingssystem som bygger på en omväxlande växtföljd kan de flesta problem med både ogräs och skadegörare minskas så mycket att det inte behövs några direkta bekämpningsåtgärder som ersättning för de kemiska. En rad av de odlingsproblem som idag motiverar kemisk bekämpning har i själva verket skapats av ensidiga växtföljder, olämpliga växtsorter eller andra faktorer som brukaren själv bestämmer över.

Det ekologiska lantbruket har utvecklat en rad tekniker för att hantera växtskyddet helt utan kemiska medel, och de allra flesta av dessa är direkt tillämpbara även i konventionell drift. Många är för övrigt gamla välkända metoder som enbart övergivits av ekonomiska skäl, till exempel mekanisk ogräsbekämpning.

Läs mer om bekämpningsmedel

Pressmeddelande: Låga ambitioner ökar anvädningen av bekämpningsmedel

Pressmeddelande: Mer och fler kemikalier i vår mat

Rapport: Bekämpningsmedel i jordbruket

Rapport: Kaffe från Brasilien - en bitter smak av orättvisa

Rapport: Vindruvor och bekämpningsmedel

Rapport: Potatis och bekämpningsmedel