Skogen - vårt största kolförråd

Världens skogar spelar en viktig roll för klimatet. Träd och gröna växter tar upp och binder koldioxid när de växer. Inget annat ekosystem på land utgör ett så stort kolförråd som det norra halvklotets stora skogsbälten. Skogen är därför en viktig pusselbit i klimatarbetet, och en omställning av skogsbruket kan göra stor skillnad för klimatet.

Foto / Illustration:

Daniel Saxlid, Getty Images

Skogen är inte bara viktig för den biologiska mångfalden och våra möjligheter till friluftsliv och rekreation. Våra skogar binder stora mängder kol och därför leder avverkning till mer koldioxid i atmosfären. Om skogen ska göra verklig klimatnytta behöver den få stå kvar betydligt längre och lagra mer kol än den gör i dagens skogsbruk 

Skogen är avgörande för klimatet 

Det pratas ofta om vikten av att bevara världens regnskogar. Det är inte så konstigt, för de tropiska skogarna fyller en väldigt viktig funktion både för den biologiska mångfalden och för klimatet. Men faktum är att inget landekosystem binder lika mycket kol som våra skogar här på norra halvklotet, de boreala skogarna. 

Om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till under 2 eller till och med 1,5 grader, i enlighet med Parisavtalet, är det helt avgörande att både de tropiska och de boreala skogarna kan fortsätta binda kol, så att kolförråden i och under dem kan återhämta sig och öka. 

Gamla skogar lagrar mer koldioxid än unga 

Skogsekosystemets förmåga att binda och lagra koldioxid varierar beroende på ålder. Också skogstyp samt markens struktur och bördighet påverkar hur mycket kol skogen kan binda.

Gamla skogar lagrar mer kol än unga. I en gammal skog med levande, döda och döende träd och en rik biologisk mångfald finns nämligen stora mängder kol bundet också i annan växtlighet än träden, inte minst i svampar och svampmycel. Dessutom binder själva marken kol som släpps ut i olika hög grad beroende på hur skogen brukas. Det kan till exempel ta 15 - 20 år innan ett kalhygge slutar släppa ut koldioxid. Trots det är kalhyggesbruk fortfarande den överlägset vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige. 

Skogar med rik biologisk mångfald har bättre motåndskraft 

En skog med rik biologisk mångfald, med träd av olika art och ålder, är generellt bättre på att stå emot klimatförändringarnas effekter;, som vattenbrist, stormar, insektsangrepp och bränder. Skogar med mindre mångfald har sämre motståndskraft, eller resiliens, mot dessa förändringar. Exempelvis har skogar med stor andel lövträd bättre förmåga att så emot skogsbränder. Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 klarade sig ett urskogsreservat i brandområdet också mycket bättre än omgivande produktionsskog. 

>> Här kan du läsa mer om resiliens  

Dagens skogsbruk med kalhyggen som dominerande metod, är den jämförelselöst största orsaken till krisen för skogens mångfald och låga resiliens.I kombination med en högre medeltemperatur ökar till exempel risken för skogsbränder, vilket i sin tur leder till att det kol som bundits i skogen frigörs och att koldioxidhalten i atmosfären ökar ytterligare. Resultatet är en självförstärkande reaktion, där mer koldioxid i atmosfären förhöjer risken för skogsbränder ytterligare, och så vidare. Detta kan leda till en skenande uppvärmning där skogarna minskar och därmed också deras förmåga att binda kol. Därför måste skogarnas resiliens bevaras. För att lyckas med det behöver skogsbruket anpassas så att vi får fler artrika skogar med en ökad biologisk mångfald. 
 

Bättre att använda skogen till hus än pappmuggar 

Vi kommer att behöva bruka skogarna också i framtiden, men det måste göras på ett så hållbart sätt som möjligt – både för den biologiska mångfalden och för klimatet. Vad vi använder träden till spelar roll, eftersom stora delar av det kol som finns lagrat i träden finns kvar i virket när träden avverkas och bearbetas till olika träprodukter. Men när träråvaran bränns upp återvänder kolet till atmosfären som koldioxid. Kolet frigörs alltså betydligt snabbare när trä används till engångsprodukter, pappersmassa eller biobränslen än då det används till långlivade produkter som kan stå kvar i många i år och fortsätta binda kol, som byggnader och möbler. 

Ökad användning av trä som byggnadsmaterial är bra för klimatet på flera sätt. Stål och betong är energikrävande material som ger stora utsläpp av växthusgaser. Trä som byggnadsmaterial kan därför göra dubbel nytta, dels genom att det binda kolet längre och dels genom att ersätta mer klimatskadligt material. 

I dag används dock majoriteten av skogsråvaran i Sverige till energiproduktion och kortlivade produkter som hygienartiklar, papper och kartong. Att samla in papper till returpapper är bra, men relativt sett har ändå papper en kort livslängd innan det bryts ner eller eldas upp – och då hamnar kolet, som koldioxid, i atmosfären igen. 

Ett långsiktigt hållbart skogsbruk utan kalhyggen är bättre för klimatet 

Ett intensivare skogsbruk, där virkesproduktionen drivs upp genom exempelvis gödsling, dikning och snabbväxande trädslag, uppges ibland binda mer koldioxid. Men det är ett kortsiktigt synsätt som är negativt för skogens biologiska, sociala och kulturella värden. Det kan också leda till stora ökade utsläpp av näring och koldioxid till vattendrag och atmosfär. Dikning och dikesrensning leder till stora direkta utsläpp av koldioxid och lustgas. Dränerade våtmarker läcker idag ungefär lika mycket växthusgaser till atmosfären som alla personbilar i Sverige (ca 10 miljoner ton). Utsläpp av lustgas snabbar på uppvärmningen ännu mer eftersom den är en nästan 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. 

Så jobbar Naturskyddsföreningen för skog och klimat 

Vi arbetar både för att hejda klimatförändringarna och för att värna naturens rika mångfald. Därför fokuserar vi en stor del av vårt arbete på att skogsbruket ska bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt med metoder som både tar hänsyn till skogens alla värden och dess många viktiga ekologiska funktioner. 
 
Vi vill påverka skogspolitiken och skogsbruket så att hänsynsfulla avverkningsmetoder utan kalhyggen blir vanligare. Utan kalhyggen avger inte marken lika mycket växthusgaser som vid kalhyggesbruk och en större del av den biologiska mångfalden får en chans att leva vidare. 

  • Vi för dialog med forskare och skogsbrukare för att ställa om till ett skogsbruk som kan ge positiva klimateffekter och som samtidigt hjälper att värna om skogens hotade biologiska mångfald. 
  • Genom våra samarbetsorganisationer i andra länder får vi viktig kunskap om klimatförändringar och hur bland andra svenska bolag agerar utomlands. Många planterar skog i fattiga länder som en del i sitt klimatarbete. De lokala effekterna kan vara bra eller dåliga, men kan inte ersätta behovet av att minska utsläppen på företagens hemmaplan. 
  • Genom utspel i media och kontakter med tjänstemän och politiker trycker vi på för att Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella klimatarbetet också på skogsområdet. Detta för att främja större kolförråd i skog, ett mer klimatvänligt skogsbruk och mer resilienta skogar i ett allt varmare klimat. 
  • Föreningen arbetar för att hela samhället ska ställas om till förnybara energikällor, som vi visar i rapporten Fossilfritt, Förnybart, Flexibelt. En begränsad mängd biobränsle är en del av klimatlösningen, men måste användas klokt och med ökad hänsyn till biologisk mångfald och bevarande av kolsänkor.
  • Naturskyddsföreningen stödjer en användning av biobränslen där de effektivt leder till stora minskade klimatutsläpp inom 20-30 år och som inte hotar biologisk mångfald eller övriga miljömål. Vi vill fasa ut biobränslen som baseras på problematiska råvaror så som palmolja, PFAD eller stubbar. 
  • Vi samlar och sprider konsumenttips och goda råd om hur man kan minska sin pappersförbrukning, återanvända och återbruka material samt välja miljöbästa varor. Vi hjälper också att undvika produkter som leder till avskogning i andra länder så som palmoljebaserade biobränslen eller sojabaserade foder.

Bli medlem - rädda skogens liv

Var med och rädda skogens liv. Bli medlem! Tillsammans kan vi göra världen bättte.