Svenska jordbruket intensifierar användningen av bekämpningsmedel

Användningen av bekämpningsmedel i det svenska jordbruket blir allt intensivare. De jordbruk som använder bekämpningsmedel besprutar idag marken oftare än för trettio år sedan. Samtidigt odlas en ökad andel av den svenska åkermarken numera utan kemisk bekämpning, bland annat på tack vare ekologisk odling.
Detta visar Naturskyddsföreningen i en ny sammanställning av fakta om användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket i Sverige 1981-2014.

Artikel

Sverige har en handlingsplan för att minska risker för miljö och hälsa kopplade till användningen av kemiska bekämpningsmedel. Men utvecklingen går åt fel håll. Det totala antalet besprutningstillfällen (mätt i hektardoser) är i stort sett lika stort idag som på 1980-talet, men besprutningen sker på en mycket mindre areal – 1,2 miljoner ha, jämfört med nära 2 miljoner ha. Med andra ord besprutas den areal som bekämpas kemiskt fler gånger per säsong.

De bekämpningsmedel som används är dessutom betydligt mer koncentrerade än de produkter som användes på 1980-talet. Därför är statistiken som visar en minskande användning av bekämpningsmedel mätt i ton missvisande. Ett tecken på att utvecklingen går åt fel håll är Kemikalieinspektionens och SCB:s nya statistik som visar att miljöriskerna ökar.

– Det är oroande att bekämpningsmedelsanvändningen blir intensivare. Politikerna måste ta utvecklingen på allvar. Idag saknar Sverige verktyg för att vända den ohållbara trenden med ökande miljörisker. För att minska riskerna behövs nya styrmedel, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Sedan 1984 finns en bekämpningsmedelsskatt i Sverige som idag är 34 kr per kilo aktiv substans. Med nya koncentrerade bekämpningsmedel är skatten sedan länge i det närmaste verkningslös. Ett talande exempel är såpa som tillförs i större mängder och därför blir högt beskattad, jämfört med mycket giftiga lågdosmedel som tillsätts i små mängder och därför blir i stort sett obeskattade. Flera statliga utredningar har därför pekat på behovet av att förändra bekämpningsmedelsskatten så att den blir differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.

– En bra utformad bekämpningsmedelsskatt är ett viktigt verktyg för att minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel. Vi tycker att Sverige ska ta lärdom av länder som Danmark, Norge och Frankrike. De har bättre utformade bekämpningsmedelsskatter där riskfyllda preparat beskattas hårdare. Naturskyddsföreningen vill se en ny differentierad skatt utformad som en avgift där pengarna går tillbaka till lantbrukssektorn som stöd till forskning och utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder, säger Johanna Sandahl.  

I eftermiddag 13-15 arrangerar Naturskyddsföreningen tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna, ett seminarium i riksdagen om utformingen av den danska bekämpningsmedelsskatten och en färsk pilotstudie om vilka effekter en likvärdig skatt skulle ge i Sverige.

För pressmedverkan på seminariet:
Eva Hagström, seminarieansvarig, Naturskyddsföreningen, 0708-33 66 63

Kontakt:
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen, 070-357 80 23
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, 070-794 04 07. eva-lena.neiman@naturskyddsforeningen.se

> Läs Naturskyddsföreningens faktasammanställning ” Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket” 
> Läs masteruppsats av Andreas Anderholm Pedersen från Köpenhamns Universitet ”Introducing a Differentiated Tax on Pesticides in Sweden”
Sammanfattning ”Bekämpningsmedel i Sverige - Ökad användning och risker – vad gör vi?
> Program för seminariet

> Läs mer om vårt arbete med mat och jordbruk

Bli medlem för ett hållbart jordbruk

Trivs du också bäst i öppna landskap? Gör som 226 000 andra ekokämpar. Bli medlem för 24 kr i månaden.