Tempot i miljöpolitiken har ökat – men miljöbudgeten är otillräcklig

Naturskyddsföreningens analys av miljöpolitiken i halvtid denna mandatperiod visar att tempot i miljöpolitiken har ökat jämfört med tidigare mandatperiod. Miljön har vunnit på blocköverskridande samarbeten. Föreningen är positiv till många av regeringens initiativ och att miljöbudgeten totalt sett är större än tidigare, men budgetsatsningarna räcker tyvärr inte på långa vägar för att klara av miljömålen.

Pressmeddelande

Naturskyddsföreningens genomgång av denna mandatperiods första två år visar att av föreningens 18 viktigaste miljöförslag kan två anses vara genomförda – blocköverskridande överenskommelser i centrala miljöfrågor och höjd skatt på drivmedel. Därutöver kan ytterligare tre förslag anses vara snart eller delvis genomförda – ny skatt på kemikalier, överenskommelse om 100 procent förnybart och ett bonus-malus-system för nya bilar. Detta kan jämföras med föregående mandatperiod, 2010 – 2014, då endast ett viktigt miljöförslag genomfördes. Läs Naturskyddsföreningens analys av miljöpolitiken halvtid längre ned i pressmeddelandet.

- Det är mycket positivt att tempot i miljöpolitiken har ökat. Vi välkomnar att den föregående mandatperiodens handlingsförlamande blockpolitik på miljöområdet är över. Miljön vinner på blocköverskridande överenskommelser. Paradoxalt nog kan det komplicerade parlamentariska läget ha bidragit till denna positiva utveckling. Vi hoppas att partierna fortsätter med konstruktiva samarbeten säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

- Att den totala miljöbudgeten ökar och att det görs insatser på en rad viktiga områden är glädjande. Däremot är satsningarna fortfarande otillräckliga jämfört med vad som behövs. Insatserna räcker inte på långa vägar för att nå Sveriges 16 miljömål. Behovet av en rejäl höjning av järnvägsunderhåll för att få stopp på tågkaoset är akut. Tyvärr avses merparten av de extra satsningarna göras först efter nästa riksdagsval. Ifall det blir en annan regeringskonstellation som tar över är risken stor att de inte bli av, säger Johanna Sandahl.

- Nu måste regering och riksdag öka tempot ytterligare i miljöpolitiken. Det behövs fler blocköverskridande samarbeten kring de frågor där det finns enighet över blocken. Det kommande halvåret ska riksdagen rösta om såväl en infrastrukturproposition som en klimatproposition. Dessa har potential att bli avgörande för den här regeringens miljöeffekt på sikt, avslutar Johanna Sandahl.

Naturskyddsföreningen om miljöbudgeten:

Klimatet: Regeringens satsningar på klimatet, på t.ex. ökat internationellt klimatbistånd, lokala klimatinvesteringar samt cykelbanor och kollektivtrafik i städerna är välbehövlig, behovet är stort. De ökade insatserna för underhåll och drift av tågtrafiken är också ytterst viktiga, järnvägsunderhållet kommer att behöva minst fördubblas från 8 till 16 miljarder kronor per år. Satsningarna i budgeten täcker inte hela behovet och har i huvudsak budgeterats till först efter nästa riksdagsval.

För att komma till rätta med utsläppen från transporterna, som visar en oroande tendens att öka igen, kommer det att behövas ett helt paket med konkreta styrmedel. En rad olika styrmedel aviseras, som vägslitageskatt för tunga lastbilar och skatt på flygresor, men det är fortfarande oklart när dessa är tänkta att införas. Regeringen är dock tydlig med ett bonus-malus-system ska införas till sommaren 2018.

Naturskyddsföreningen välkomnar regeringens insatser för hållbar konsumtion, bland annat inrättas ett forum för miljösmart konsumtion.

Biologisk mångfald: Regeringen skriver i budgeten att den har en tydlig ambition att ”skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras”. Idag avverkas skyddsvärda skogar varje vecka. I regeringsförklaringen talade regeringen också om att den skulle göra en höjning av ambitionerna för biologisk mångfald. Anslagen har ökat jämfört med föregående mandatperiod men det är en besvikelse att satsningarna på åtgärder för skyddsvärd natur inte ökar mer. För att nå FN-åtagandet om att skydda minst 17 procent av skogliga ekosystem behöver anslaget höjas permanent med 500 miljoner kronor per år. Det är dock positivt att regeringen lyfter fram vikten av att kalhyggesfria skogsbruksmetoder behöver främjas och öka.

Regeringen aviserar i budgeten att den nu ska ta fram en länge emotsedd proposition om moderna miljökrav på vattenkraften, vilket är en följd av att energiöverenskommelsen löst ett antal svåra politiska knutar. 15 miljoner kronor satsas också för att kartera och ta fram underlag till framtida beslut om skydd av marina miljöer.

Regeringen gör en satsning på 25 miljoner kronor per år för att främja utvecklingen och bidra till att öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel. Satsningen är efterlängtad och kan bidra mycket positivt till konkurrenskraften av svensk mat.

Miljögifter: Regeringen ökar anslagen för arbetet för en giftfri vardag och satsar extra på ett antal viktiga områden såsom kartläggning av farliga ämnen, begränsa spridningen av PFAS, substitutionscentrum för företag, ett fokus på barns och ungas säkerhet, konsumentinformation och behovet av att arbeta både nationellt och internationellt.  Hur välkommen den föreslagna ökningen av anslag än är så är det långt ifrån tillräckligt för att tackla den situation vi är i och för att nå miljömålet om en giftfri miljö. Det finns stora kunskapsluckor kring de flesta kemikaliers effekter, både enskilt och i kombination med varandra. Arbetet i EU med att identifiera dessa går väldigt långsamt och mycket större insatser behövs för att säkerställa skyddet av människors hälsa och miljön.

Resultat av Naturskyddsföreningens analys – miljöpolitiken i halvtid:

Inför valet 2014 gjorde Naturskyddsföreningen en valundersökning, där vi bad riksdagspartierna svara på hur de ställer sig till 18 av Naturskyddsföreningens viktigaste miljöpolitiska förslag. Undersökningen visade att en riksdagsmajoritet gav sitt stöd till 8 av våra 18 förslag.

Miljöpartiet gav sitt stöd till våra samtliga förslag, Vänsterpartiet till 16. Liberalerna och Centerpartiet stod för en betydligt mer ambitiös miljöpolitik än Socialdemokraterna och Moderaterna, som ställde sig bakom endast sju respektive sex av våra förslag. I flertalet frågor hade de mindre partierna mer gemensamt med varandra än med de stora partierna.

För att få genomslag i praktisk miljöpolitik drog Naturskyddsföreningen slutsatsen att blocköverskridande samarbeten skulle vara helt avgörande för att få framför allt de stora partierna att leverera en bättre miljöpolitik än de lovat. Så verkar det ha blivit nu.

Naturskyddsföreningen genomgång av denna mandatperiods första två år visar att av föreningens 18 viktigaste miljöförslag kan två anses vara genomförda. Därutöver kan ytterligare tre anses vara snart eller delvis genomförda.

Blocköverskridande överenskommelser i centrala miljöfrågor (genomförd)
Alla riksdagspartier, förutom SD, lovade att sträva efter blocköverskridande överenskommelser i centrala miljöfrågor. Under mandatperioden har fem partier enats om en långsiktig energipolitik för Sverige, med mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. Sju partier har enats om att Sverige ska få en klimatlag och ett nytt långsiktigt klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent till 2045. Sex partier har ställt sig bakom att utsläppen från inrikes transporter måste vara minst 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010.

Även om dessa mål inte är tillräckliga för att nå ambitionerna i det globala klimatavtalet som slöts i Paris är det mycket positivt att det finns blocköverskridande överenskommelser om klimat- och energipolitiken. Det har fått vissa partier att gå längre i miljöpolitiken än de annars skulle ha gjort och det blir svårare för partier att blockera nya styrmedel utan att komma med egna bättre förslag. Som nästa steg är det viktigt att regeringen omsätter överenskommelserna i förslag på konkreta propositioner till riksdagen.

Höjd skatt på drivmedel (genomförd)
För att styra mot minskade utsläpp från vägtrafiken föreslog vi en höjning av koldioxidskatten med 70 öre per liter. Förslaget stöddes emellertid endast av MP. Därför är det en positiv överraskning att drivmedelsskatten ändå höjts. Totalt har drivmedelsskatterna höjts med 68 öre för bensin och 71 öre för diesel mellan 2014 och 2016. Här är det MP som fått S att gå längre än vad partiet lovat.

Ny skatt på farliga kemikalier (snart genomförd)
I vår valundersökning ville sju av åtta partier införa en skatt eller avgift på farliga kemikalier i konsumentvaror. Regeringen skickade ett förslag på en kemikalieskatt till lagrådet i juni och propositionen bedöms vara färdig inom kort. Med brett stöd bland partierna kommer den sannolikt röstas igenom i riksdagen.

100 procent förnybart (delvis genomförd)
Vår målsättning om ett helt förnybart energisystem i Sverige år 2030 fick stöd av enbart tre partier, C, MP och V. Den blocköverskridande energiöverenskommelsen innebär dock att fem partier – S, MP, C, KD och M – ställt sig bakom ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 samt mer omfattande stöd till förnybar el. Tack vare överenskommelsen har flera partier gått längre än de lovade inför valet.

Bonus-malus för nya bilar (snart genomförd)
5 av 8 partier var positiva till att införa en avgift för nya bränsletörstiga bilar, där intäkterna används till rabatter för bränslesnåla bilar. Ett bonus-malus-system, som syftar till just detta, har utretts av regeringen och ett konkret lagförslag väntas läggas till riksdagen senast sommaren 2018. Tyvärr innebär utredningens förslag på utformning att styrmedlet riskerar bli nästan helt utan klimateffekt. Regeringen måste skärpa förslaget rejält innan den lägger en proposition om frågan till riksdagen.

Intressant är att flera av de fem ovanstående förslagen inte sammanfaller med de förslag som hade stöd av en riksdagsmajoritet i vår valundersökning. Det finns fortfarande flertalet miljöförslag som har ett brett stöd i riksdagen och som bara väntar på att genomföras. Några av dem är:  

  • Skydda skogen. 6 av 8 partier står bakom att Sverige ska nå FN-åtagandet om att skydda minst 17 procent av skogliga ekosystem. För det krävs bland annat ökade resurser.
  • Gruppförbud av farliga ämnen. 7 av 8 partier stödjer att utvärdering och utfasning av farliga ämnen ska påskyndas genom att kemikalierna ska kunna bedömas och förbjudas gruppvis, istället för som idag, en och en.  
  • Miljöavgift på bekämpningsmedel. 5 av 8 partier stödjer att det bör införas en miljöavgift på bekämpningsmedel utifrån medlens farlighet, som återförs till ökade miljöåtgärder i jordbruket.

Kontakt:

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, 070 357 80 23

Anna Havula, press -och PR-chef, Naturskyddsföreningen, 070 870 37 00

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.