Urfolkens dag: En dubbel kamp för överlevnad

Människor som lever nära naturen är helt beroende av den för att överleva. De kämpar hårdare än någon annan för att skydda naturen och sin egen överlevnad. Striden om naturresurserna har hårdnat och aldrig har urfolksaktivister varit så hotade som i dag. Naturskyddsföreningen stöttar urfolk och lokalsamhällen i deras kamp för markrättigheter och kontroll över naturresurser.

Regnskog i Brasilien.
I dag, den 9 augusti, är det världsdagen för urfolk. Naturskyddsföreningen stödjer miljöorganisationer som arbetar för att urfolk och lokalsamhällen ska kunna fortsätta bruka och bevara tropiska skogar.
Artikel

Runt om hela jorden är det 370 miljoner människor som räknas som urfolk och mer än 60 miljoner människor är helt beroende av skogen för sin överlevnad. Trots internationella överenskommelser kämpar folk över hela världen för att skydda naturen, för rent land och vatten och för att bo kvar på sina förfäders marker.

Samerna gör det i Sverige, andra urfolk gör det i Amazonas, liksom i Nordamerika, i Indonesien, över hela världen. Kampen kräver både mod och uthållighet, oavsett om man bor i Sverige, Malaysia eller Kenya.

Fattiga människor drabbas hårdast

Mer än 60 miljoner människor som tillhör olika urfolk är beroende av regnskogen för sin överlevnad. Många gånger är det de mest fattiga som lever av skogens resurser och det är också de som drabbas hårdast när avverkning sker och naturskogarna omvandlas till plantager, exempelvis för att odla oljepalmer.

De tropiska skogarna ger människor jakt, fiske, medicinalväxter, timmer, fibrer och skydd mot översvämning, skadeinsekter och erosion. Det är resurser som är oerhört värdefulla både i ett lokalt och globalt perspektiv.

Skyddar naturen bättre än någon annan

För att bevara de tropiska skogarna måste forskning och traditionell kunskap gå hand i hand. Många av de ursprungsfolk som lever i de tropiska skogarna har kulturer som är helt anpassade till skogen.

Urfolk har med sin kunskap bevarat rikedomen i de tropiska skogarna. Genom att kombinera ekologi, etik och kultur till en världsbild där människan är en del av naturen har de ofta lyckats väl med att ta hand om sina naturresurser.

Den traditionella kunskapen har fått erkännande i konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD). Även Parisavtalet lyfter fram vikten av urfolks kunskap och poängterar att vi behöver ta hänsyn till urfolk och deras kunskap för att nå klimatmålen.

Den kulturella rikedomen och hantverkskonsten är nära knuten till den biologiska mångfalden och dess rikedom. Foto: Nyiragongo

För samerna, Nordens enda urfolk, innebär gruvor en stor påverkan både på deras traditionella kultur och på rennäringen. Samerna kämpar för sina grundläggande rättigheter som många andra urfolk redan har fått. Naturskyddsföreningen jobbar för att deras behov och synpunker ska respekteras av gruvnäringen i Norr- och Västerbotten. Och vi arbetar för att gruvor och gruvtäkter inte ska få finnas inom skyddade naturområden.

Rekordmånga miljöaktivister mördas

Förra året mördades 200 miljöaktivister enbart för att de motsatt sig miljöförstörelse. Mest utsatta är urfolksaktivister men vem som helst som motsätter sig miljöförstörelse, gruvetableringar, dammbyggen och skogsavverkning kan drabbas (enligt Global Witness granskning i 24 länder).

Det är viktigt att dessa modiga människor får vårt stöd och uppmärksamhet. Vi behöver också rikta blicken mot företagens investeringar i naturresurser och deras roll och ansvar.

MER INFORMATION

Urfolkens dag har firas den 9 augusti och infördes av FN:s generalförsamling 1994.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter antogs av Generalförsamlingen år 2007. Deklarationen presenterar en struktur som stater kan använda för att stärka förhållandet till ursprungsfolken och för att skydda deras mänskliga rättigheter. Även om deklarationen inte är juridiskt bindande är förhoppningen att den på längre sikt ska få stor betydelse för hur urfolken behandlas världen över.

Läs artikel om Malaysias urfolk som kämpar för regnskogen

Läs artikel om regnskog, mangrove och savann och vad de betyder för världens urfolk

Läs artikel från Brasilien om miljöaktivister under allvarligt hot

Läs artikel om svenska banker som kopplas till avverkning av regnskog i Borneo

Läs artikel från Indien om drömmen om en skyddad natur

Vad gör Naturskyddsföreningen

  • Vi jobbar för att lokalbefolkningens och urfolkens behov och synpunkter ska respekteras av gruvbolagen och att ingen gruvdrift ska ske inom naturområden i norr- och västerbotten i Sverige.
  • Naturskyddsföreningen samarbetar med en rad organisationer i olika länder som stöttar urfolk och lokalsamhällen i deras kamp för markrättigheter och kontroll över naturresurser.
  • Vi arbetar för att användningen av storskaligt producerad palmolja ska minska och att producenterna ska ta fullt ansvar för att palmoljeproduktionen tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
  • Vi arbetar för att lokal förvaltning ska få ett erkännande på policynivå. Enligt forskning och erfarenhet skulle det vara oerhört värdefullt för både biologisk och kulturell mångfald.