Utredning missar helt skogens lösningar för klimatet

I dag presenteras en statlig utredning om hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045 genom att fånga in och lagra koldioxid. Olyckligt nog väljer utredningen att inte lägga fram effektiva åtgärder för ökad kolinlagring i de svenska skogarna. Med en sådan ingång riskerar de svenska klimatmålen att bli alltför beroende av osäker CCS-teknik.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att utsläppen måste minska med minst 85 procent. De kvarvarande 15 procenten ned till noll, som inte går att få bort helt genom dagens teknik, ska ”kompenseras” genom negativa utsläpp (minusutsläpp). Det finns olika tekniker att göra detta.

Den klimatpolitiska vägvalsutredningen som presenteras idag har studerat tre typer av lösningar för minusutsläpp närmare: att fånga in och lagra koldioxid genom så kallad bio-CCS-teknik, att öka inbindningen av koldioxid i skog och mark samt att investera i utsläppsminskande åtgärder i utlandet. 

Av dessa tre lösningar vill utredningen se störst satsningar på bio-CCS-teknik. Det handlar om att fånga in koldioxid från förbränningen av biomassa, vid pappers- och massaindustri och kraftvärmeverk, och lagra det i berggrunden. Samtidigt väljer utredningen att inte alls föreslå åtgärder för ökad kolinlagring i våra skogar, vilket är det som verkligen skulle kunna göra stor skillnad i närtid för att främja klimatet. Dessutom är det ofta åtgärder som är viktiga för den biologiska mångfalden. 

Skydd, återställning och hållbart bruk av ekosystem är enligt FN:s klimatpanel IPCC (1,5-gradersrapporten) och Parisavtalet nödvändigt för att klimatmålen ska kunna nås.

– Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet. I Sverige är potentialen för detta större än för bio-CCS. Vi behöver skydda mer skog och låta produktionsskogarna växa sig äldre så att de kan binda och lagra mer koldioxid, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen välkomnar att utredningen föreslår att drygt 100 000 hektar utdikade våtmarker ska återställas. 

– Det är positivt att utredningen noterar att detta är en viktig klimatåtgärd, men ambitionerna måste skalas upp ordentligt. Det finns flera miljoner hektar dikade våtmarker som läcker ut koldioxid år efter år motsvarande ungefär 20 procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp, säger Johanna Sandahl.

Bio-CCS, som utredningen vill se en svensk storsatsning på, kan vara en del av lösningen men inte den huvudsakliga strategin för att nå negativa utsläpp. Det är en både osäker och energikrävande teknik som är i stort sett är obeprövad vad gäller att kunna lagra koldioxid långsiktigt.

– Vi ställer oss positiva till forskning och utveckling om teknik för koldioxidinfångning. Har man ändå till exempel kraftvärme och har möjligheten att avskilja koldioxiden så är det positivt. Men det är inte klokt att göra de svenska klimatmålen beroende av idag osäkra metoder, vilket utredningen gör.

Presskontakt:
Lisa Persson
Presskommunikatör
M +46 (0) 70 916 41 79
lisa.persson@naturskyddsforeningen.se