Schysst-metoden

För att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle behöver ALLA medborgare vara delaktiga. Vi är tillsammans ansvariga för vår gemensamma framtid och vilken planet vi lämnar vidare till våra barn och barnbarn. Schysst-metoden togs fram för att ge alla människor möjlighet att engagera sig i frågor som rör natur, miljö och hållbarhet.

Schysst-metoden bygger på delaktighet, inkludering och stark lokal förankring. Till största delen och helt i början var Schyssts verksamhet främst riktad till ungdomar. Men schysst-metodens inkluderande metodik kan också användas för att engagera helt andra målgrupper med fokus på andra frågor. Kärnan i metoden är att möta människor på deras egna villkor och erbjuda ett meningsfullt sätt att engagera sig, som ligger nära deras egen vardag.

Sedan Naturskyddsföreningen tog fram och började använda metoden 2010 har vi väckt natur- och miljöintresset hos tusentals ungdomar. De har lett egna grupper, granskat kommunernas lokala miljöarbete, opinionsbildat och informerat allmänheten på till exempel festivaler. Många av våra deltagare har också utvecklats till natur/frilufts-ambassadörer som är ute i skolor och på konferenser och föreläser om natur, miljö och hållbarhet.

Vad gör Schyssts arbetssätt unikt?

Schysst sökte upp ungdomarna där de var, lät dem byta rum (till naturen) och bara få vara, helt utan pekpinnar. 

Delaktighet och inkludering

Deltagarna formade själva verksamheten. Ungdomarna bestämde tillsammans vad de ville göra och med stöd från ledarna ansvarade de sedan för genomförandet av aktiviteterna. Språket som användes i verksamheten var inkluderande och på en nivå som alla kan förstå. Målet i metodiken är att alla ska kunna känna sig delaktiga på ett likvärdigt sätt.

Bara vara utan pekpinnar

Ungdomarna fick möjlighet att bara vara, alla var välkomna precis som de är. Det finns redan så mycket krav på dem från alla håll – hur de ska se ut, bete sig, tänka och känna. Genom att få chansen att vara i ett sammanhang utan pekpinnar och krav, växte engagemanget fram på deltagarnas egna villkor. 

Lokal förankring

Ledarna kände områdena där de verkade väl. En ledare med lokal förankring gör att ungdomarna känner sig tryggare och hen kan möta deltagarna där de är. Varje område är unikt och ledare med lokala nätverk kände redan många av ungdomarna i området – och vet vilka lokala aktörer de skulle samarbeta med. 

Relationsbyggande

Genom att fånga upp ungdomarnas intressen och förstå deras behov kunde relationen mellan ledarna och ungdomarna stärkas. Att ledarna var personliga och bjöd på sig själva gjorde det lättare att nå fram och bygga upp ett förtroende.

Uppsökande verksamhet

Schysst sökte upp ungdomarna, istället för att vänta på att de ska komma av sig själva. Samarbete med fritidsgårdar, lokalföreningar och stadsdelsförvaltningar var viktigt för att nå ut.

Rättvisa

Hur påverkas människor av miljöproblem? Frågor som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kopplas till människors vardag, både globalt och lokalt. Att tackla miljöproblemen är en global rättvisefråga – fattiga och utsatta drabbas alltid hårdast av miljöförstöring. Deltagarna inom Schysst fick en förståelse för hur frågorna hänger ihop och vad de själva kan göra.

Normkritik

Schysst ville bryta stereotypa föreställningar kring vem som är miljövän och vad som krävs för att ha en relation till naturen. Sociala normer diskuterades och ifrågasattes av gruppen. 

Främst ungdomar – men alla kan använda metoden 

Främst har metoden främst använts för att öka deltagandet bland unga, men ung eller vuxen spelar ingen roll. Med den här metodiken kan man nå fler och öka deltagandet oavsett ålder, kön, bostadsort eller vilken grupp i samhället du vill engagera. 

Schysst-metoden i fem punkter

1. Lokal förankring och representation
Hitta personer som har stark lokal förankring och som målgruppen kan identifiera sig med.

2. Arbeta uppsökande och relationsbyggande
Var där de du vill nå är. Ta reda på var gruppen du vill nå samlas och möt dem där. Umgås förutsättningslöst med målgruppen du vill nå.

3. Erbjud aktiviteter med låga trösklar
Första aktiviteten ska vara väldigt lätta att delta i. Att bara hänga i naturen eller fika räcker. 

4. Delaktighet / inkludering
Verksamheten “ägs” av målgruppen.

5. Gemenskap och igenkänning
Skapa en gemensam plattform som deltagarna kan identifiera sig med.

 

3 frågor om schysst-metoden till verksamhetschef Dena Gevarez

1. Hur skulle du beskriva schysst-metoden med en mening?
– Att låta ungdomar få byta rum och bara få vara utan pekpinnar. 

2. Vad är det bästa med att jobba med schysst-metoden?
–  Chansen att få jobba praktiskt med demokratiska värderingar och låta ungdomarna själva få bestämma hur projektet ska formas. Det är så spännande att se vad som händer med människor när man väljer att tro på deras förmågor. Se hur de växer och vilka otroliga idéer som kommer fram när man låter dem komma till tals. 

3. Vilket är ditt bästa schysst-minne?
– Mitt allra första läger. Vi var ca 20 deltagare och tre ledare på Hörjelgården i Skåne. Att se transformeringen av ungdomar som deltog var helt otroligt. Det började med att några tjejer tog fram hårsprejen och försökte ta död på alla myggor för att det var “äckligt”. Dag två var myggen inga problem, de surrade omkring helt ostört hos samma tjejer. 

Några fick också se kor för första gången så det blev en grej att ta “koselfies”. Vem tar den bästa “koselfien”? Så himla kul att se att unga fortfarande är sig själva men att de bara byter rum – från att ta badrumsselfies till att ta djur- och naturselfies.