Ju fler arter desto stabilare natur

Biologisk mångfald är ett begrepp som används för att visa på betydelsen av variation i naturen. Det låter kanske komplicerat, men det är enkelt. Ju fler arter som finns desto stabilare är naturen, och en stabil natur fungerar som en försäkring för framtiden. Stabila och fungerande ekosystem ger ökat skydd till skördar, pollinering av växter, mat från haven och bidrar till ett stabilt klimat.

En bastardsvärmare, en humla och en blåvinge söker nektar på en rödklöverblomma och hjälper samtidigt till att pollinera växten.

Foto:

Rolf Harbom

Varför behövs det biologisk mångfald?

Om till exempel bina skulle dö ut så skulle alla växter som pollineras få stora problem. Det skulle i sin tur påverka matförsörjningen för både människor och djur eftersom en stor del av både grödor i jordbruket och mat som växer vilt i naturen är beroende av pollinatörer. Ju fler arter det finns som pollinerar desto mindre risk är det för en katastrof om en viss art minskar eller försvinner. Därför är biologisk mångfald en försäkring för framtiden.

Den biologiska mångfalden minskar dessvärre över hela världen. Djur- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, skogsskövling, utfiskning och klimatförändringar. Enligt forskningen är vår överkonsumtion en av huvudorsakerna till den snabba artförlusten. För att kunna stoppa massutrotningen måste en mycket större del av världens natur skyddas. Vi behöver också ställa om till ett jord- och skogsbruk som värnar den biologiska mångfalden och stoppa utfiskningen av våra hav.

Vilka arter behövs inte?

Det är svårt att säga vilka arter som är onödiga och inte behövs. Fästingen brukar pekas ut som en art som enbart gör skada och inte är bra för någon. Men om den helt saknar funktion vågar vi inte svara på. Ibland finns det ett överskott av en art. Det kan till exempel vara vädret som gynnar vissa arter. Som exempel kan myggorna göra oss människor galna på sommaren, men mygg i rimliga mängder har också en funktion – fladdermöss och en del fåglar älskar mygg och är beroende av dem för att överleva.

Invasiva arter

Samtidigt som många av våra arter hotas på grund av att deras livsmiljöer försvinner, finns ett annat hot. Det är arter som tidigare inte funnits här utan har kommit hit med mänsklig hjälp och som konkurrerar ut inhemska arter. De kallas invasiva arter. Exempel på invasiva arter som konkurrerar ut andra arter i Sverige är Blomsterlupinen, Svartmunnad smörbult, Spansk skogssnigel (mördarsnigel), Signalkräfta och Jätteloka.

Livet under ytan

Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Även om haven inte huserar lika många arter som på land är artrikedomen stor, varav en del fortfarande är okända för människan. Med dagens livsstil så hotas och utrotas många av havens arter på grund av klimatförändringar, exploatering, överfiske, nedskräpning och föroreningar. Men framtiden för haven ser inte helt hopplös ut – om människan börjar ta bättre hänsyn till haven så kan livet under ytan återhämta sig. Fiskbestånd går i många fall att reparera eftersom de ofta svarar relativt snabbt på minskat fisketryck.

Diskussionfrågor:

– Vad behöver göras för att bevara den biologiska mångfalden?

Skolmaterial om bin

Här samlar vi allt vårt skolmaterial om bin. Övningar, film, faktablad och utskriftsmaterial för hela grundskolan.