"Vi måste jobba ämnesintegrerat, annars hinner vi inte!"

Helena Sagar är filosofie doktor i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, samt lärare i NO och teknik på Kullaviksskolan i Kungsbacka kommun. Här delar hon med sig av sina erfarenheter av entreprenöriellt och verklighetsbaserat lärande, med exempel från både forskning och praktisk undervisning.

Helena Sagar tror på en mix av teori och praktik i skolan.

Foto:

Agnes Vungi

Helena Sagar har en särskild tjänst som går ut på att delvis vara lärare till en nioendeklass, delvis ägna sig åt forskning, och därutöver stötta andra lärare och föreläsa om forskningsresultat och erfarenheter. Uppdraget stöds av Kungsbacka kommun och bidrar till att uppfylla skollagens krav om att skolans verksamhet ska vila vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Helenas tidigare forskning handlar om hur lärare kan arbeta med entreprenöriellt lärande. 2014 disputerade hon med avhandlingen Teacher Change in Relation to Professional Development in Entreprenurial Learning vid CUL Forskarskola, Göteborgs Universitet. När ny eller förändrad undervisning presenteras kommer alltid frågan om kunskapsresultatet (PISA) upp. Som en del av det fortsatta forskningsuppdraget kommer därför relationen mellan entreprenöriellt lärande och elevernas kunskapsresultat att undersökas. Tillsammans med forskare i Norge och Danmark tittar Helena på djupinlärning, hur elever kan tillgodogöra sig sina faktakunskaper till den grad att de kan använda dem till olika uppgifter och uppdrag.

Vid ett besök på Kullaviksskolan passade Naturskyddsföreningens medarbetare Agnes Vungi på att ställa några frågor till Helena om hennes spännande arbete och forskning.

På vilket sätt är ett verklighetsbaserat förhållningssätt viktigt för kvaliteten i elevernas lärande?

– Verkligheten är inte ämnesindelad. Ämnen såsom de är indelade i skolan finns egentligen inte. Många upplever att de inte hinner arbeta ämnesövergripande. Jag tycker det är tvärtom: Vi måste ämnesintegrera annars hinner vi inte. Eller ja, eleverna hinner inte lära sig allt de behöver.

– Ett verklighetsbaserat förhållningssätt kan göra att innehållet i undervisningen känns mer relevant för eleverna. Att det finns en mening med att lära sig det de ska lära sig gör att de får mer motivation. Det räcker inte att bara återge fakta, utan eleverna behöver kunna använda kunskaperna också. Som jag tolkar kunskapskraven är jag tacksam över hur de är formulerade, eftersom de inbjuder till att jobba verklighetsbaserat.

Vad innebär entreprenöriellt och verklighetsbaserat lärande?

Entreprenöriellt lärande handlar mycket om verklighetsbaserat lärande, men inte alltid. Bara för att något är verkligt finns det inte alltid i elevernas verklighet. Därför är det viktigt att utgå från elevernas verklighet. Om du har en idé och ska verkställa den, då behöver du utöva entreprenörskap. För att vara entreprenör krävs det att du har många olika förmågor och är uppdaterad med samtiden eftersom världen är så föränderlig.

För Helena handlar entreprenöriellt lärande om att hjälpa eleverna att bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle med en inre drivkraft att engagera sig. Ett syfte är att göra varje elev till entreprenör i sitt eget liv, där de tar huvudrollen och formar sina liv. Det handlar också om ett värdeskapande lärande genom att utföra verkliga uppdrag som har betydelse för någon annan. Att göra skillnad för andra är det som gör eleverna allra mest motiverade, enligt forskningen. Helena berättar att mycket av det läromaterial som finns tillgängligt hos olika organisationer har just ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleverna jobbar med riktiga uppdrag.

Vilka kopplingar finns det till frågor om hållbar utveckling?

– Vi kan inte jobba med hållbar utveckling utan att jobba med entreprenöriellt lärande. Vi behöver alla individers entreprenöriella förmågor för att lösa utmaningarna på ett bra sätt. Det är svårt att enbart ta sig an frågorna på traditionellt sätt med faktainlärning och upprepning eftersom hållbar utveckling inte är ett eget ämne och att kunskapsinhämtningen inte går att lösa med enbart faktakunskaper. Eleverna behöver agera och reflektera och lära sig hur man på olika sätt kan verka i samhället för en hållbar utveckling. Att analysera, tänka kritiskt och att se till konsekvenser är jätteviktigt.

Vilka förutsättningar krävs på skolan för att förändra undervisningen mot ett mer verklighetsbaserat lärande?

– Viktiga förutsättningar är att det finns ett klimat på skolan där det tillåts att testa nya saker och där lärarna är motiverade och överens om att prova andra metoder. Jag tror vi måste ha en mix av teori och praktik. En del tror att faktakunskaperna missas när man arbetar enligt otraditionella metoder eftersom eleverna kanske inte lär sig rabbla fakta, men de lär sig fakta på djupet istället.

Hur väljer du läromedel och material till din undervisning?

– Jag utgår först och främst från målen och kunskapskraven i läroplanen, sedan från det centrala innehållet. Därutöver använder jag läroböckerna i den mån som de inte är för statiska. 

Helena berättar vidare att de läromedel och skolmaterial som olika organisationer tagit fram oftast är bra och skapade utifrån läroplanen. Internet är också en viktig lärmiljö, och där är det extra viktigt att diskutera källkritik. Helena har använt Energifallets faktablad i undervisningen och känner sig trygg med att det som står där är riktig och att fakta är uppdaterad. Ett av elevernas uppdrag i redovisningen av arbetet med Energifallet var att hålla en debatt om olika energislag. De visste inte i förväg vilken energikälla de skulle försvara, så de läste in sig på allihop, bl a med hjälp av faktabladen. Eleverna fick representera olika aktörer under debatten, t ex Naturskyddsföreningen, en underleverantör till kärnkraftverk, förespråkare för fossila bränslen osv.

Är det nödvändigt att göra studiebesök?

– Det går att samverka mycket med omvärlden i klassrummet. Vi har haft civilingenjörer, företag och föräldrar hos oss i skolan. Vi kom precis på att vi ska använda föräldraresurser när det gäller att belysa olika yrkesroller. Om föräldrarna har svårt att komma hit kan man använda Skype för att visa sin arbetsplats. Vi har också samverkat med ett äldreboende kring ett växthus som vi hjälptes åt med. Det finns många ställen att besöka här i närheten  som bank, matvaruaffär, kyrka, tandläkare och mycket annat. Omvärlden finns nära.

Förutom allt som eleverna lär sig av att arbeta på det här sättet vill Helena också lyfta att hon själv också har lärt sig otroligt mycket nytt.

Eleverna Edvin och Josefin är vana att jobba med verkliga utmaningar. 

Elever om verklighetsbaserad undervisning

Två av Helenas elever, Josefin Ordal och Edvin Riddarhem, berättar om vad de själva tycker om att använda sig av verkligheten i undervisningen.

Edvin: Jag älskar att jobba med verkliga företag. Att få respons från de som jobbar där är väldigt motiverande. Istället för läroboksexempel är det verkliga problem. Man fokuserar mer då, och när man är mer engagerad så lär man sig mer.

Josefin: Att hjälpa någon på riktigt gör att man blir motiverad. Ofta jobbar man bara för betyget, men här kommer motivationen från helt andra saker än att få ett bra betyg.

Edvin och Josefin (håller med varandra): Det känns bra att göra skillnad på riktigt, liksom.

Josefin: Det är bra när man samarbetar mellan ämnena, i verkliga livet finns det ju inte separata ämnen. Det märks när vi jobbar med problemlösning med verkliga exempel.

Exempel på hur Helena och hennes kolleger och elever har arbetat entreprenöriellt och verklighetsbaserat lärande:

  • Problemlösarna är en satsning av Teknikföretagen. Eleverna fick ett skarpt uppdrag av ett teknikföretag att använda sin kreativitet för att komma fram till en lösning. Eleverna fick också spela in en film med sin lösning.

  • Energifallet.se är Naturskyddsföreningens läromedel om hållbar utveckling för grundskolan. Klassen har arbetat med Energifallets övningar och gjort studiebesök på Ikea.

  • Höstförsöket innebär att elever forskar med forskare och rapporterar in olika data till ett universitet. Information om höstförsöket 2017 kommer på webben senare i år. Helenas klass rapporterade in data om när olika löv gulnade.

  • Forskarfredag  innebär också att forskare, lärare och elever arbetar tillsammans. Helenas klass undersökte hur växthuseffekten påverkar förmultning genom att studera nedgrävda tepåsar, med eller utan växthus i form av petflaskor.

  • Nobelmuseet har fått hjälp av eleverna att anpassa sina texter för högstadiet.

  • Kungsbacka kommun fick hjälp av Helenas niondeklass att hålla en mässa och lansera läromedel för åk 6 om att inte börja röka .

  • Future City är en skoltävling som handlar om att lära sig mer om hållbara städer och att planera en hållbar stad som tar hänsyn till sina invånare. Tävlingen arrangeras av Lantmäteriet och Trafikverket. Tävlingen vanns 2016 av en klass på Helenas skola.

  • Eleverna lär ut till yngre elever: När eleverna försöker förklara för andra lär det sig också själva.

  • Kommunen: Klassen sålde fågelholkar och pratade med kommunekologen om kommunens miljömål.

  • Unga Reportrar är Håll Sverige Rents skolprogram som ger högstadie- och gymnasieelever möjlighet att undersöka olika hållbarhetsfrågor och producera egna reportage om dem. Eleverna skrev debattartiklar om olika typer av bränslen.  

Naturskyddsföreningen i skolan

På vår facebooksida får du tips på hur du som lärare kan arbeta med hållbar utveckling i undervisningen.