Energismart skola i Malmö

Energifallet

Energismart skola i Malmö

Under 2016 och 2017 har Malmö stad och Naturskyddsföreningen samarbetat i projektet Energismart skola. Här delar vi med oss av våra erfarenheter.

Foto:

Olov Källgarn

Under 2016 och 2017 har Malmö stad och Naturskyddsföreningen samarbetat i projektet Energismart skola, som syftar till att testa metoder för att få till energibesparande beteendeförändringar på en skola. De områden som har berörts i projektet är el- och värme, mat och matsvinn, resurser och transporter.

Genom projektet har elever och personal på Apelgårdsskolan och Kryddgårdsskolan i Malmö fått stöd till att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor i klassrummet, genomföra studiebesök och göra en miljöanalys av den egna skolan, där eleverna får resonera sig fram till förslag för att förbättra skolans miljöarbete.

Projektet har också syftat till att utveckla den förvaltningsövergripande kommunikationen mellan de aktörer som påverkar skolans fysiska miljö, såsom fastighetsägare, matsalspersonal, vaktmästeri och tekniker. Målet är att skapa en lärande organisation där kommunikationen fungerar väl mellan de olika förvaltningarna och där information bevaras när personal byts ut.

Lärdomar

Under projektets gång har vi stött på vissa motgångar, som vi tagit fasta på för att utveckla arbetet med energibesparing och hållbar utveckling i skolan. Vi vill gärna dela med oss av insikter och lärdomar kring att arbeta med hållbar utveckling i undervisningen.

  • På riktigt. Ett projekt om energi och hållbar utveckling behöver förmedla budskapet till eleverna och personalen att det som görs i skolan är “viktigt och på riktigt”. Om skolmiljön inte gynnar innehållet i undervisningen finns risk att den blir meningslös och, i värsta fall, kontraproduktiv.

  • Samarbete. Kommunikationen mellan den som äger skolbyggnaden, hyresgästen och de som arbetar i lokalerna behöver fungera väl för att skolmiljön ska bli så bra som möjligt för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

  • Underlätta. Om projektet ska prioriteras av rektor och lärare måste det syfta till att underlätta för lärarna att göra sitt ordinarie arbete.

  • Planering. Skolorna har en mycket lång planeringscykel. Det är bättre att avsätta lite resurser över lång tid än massor av resurser över kort tid.

  • Avtal. Det behövs ett tydligt avtal i form av en projektplan eller avsiktsförklaring mellan parterna att hänvisa till.Risken är annars att projektet rinner ut i sanden.

  • Prioritering. Genom att avsätta tid för fortbildning, gemensam planering av lektioner och utvärdering av arbetssätt får lärarna möjlighet att utveckla undervisningen för hållbar utveckling.

  • Tillsammans. Eldsjälar på skolorna gör mycket för sina elever, men de kan inte belastas med allt hållbarhetsarbete. All personal på skolan bör vara involverad för att skapa en helhet där skolan genomsyras av lärande för hållbar utveckling.

För mer detaljer, läs slutrapporten.