Pryldetektiverna

Energifallet

Pryldetektiverna

En fyraåring i Sverige har i genomsnitt 500 leksaker. Att tillverka alla våra prylar kräver massor av råvaror och energi. I den här övningen får eleverna prata om och undersöka var resurserna kommer ifrån och vart prylarna tar vägen när vi använt dem klart. Eleverna får också spana efter den mest onödiga prylen.

Foto:

Ulrica Zwenger

Pryldetektiverna

Ämnen: NO, Hkk, SO, Bl

Målet med Pryldetektiverna är att eleverna reflekterar kring hur konsumtion och livsstil hänger ihop. Detta syftar till att eleverna utvecklar sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet kopplat till hållbar utveckling.

Material och verktyg: Material och verktyg till den här övningen finns i menyn till höger. Längst ner på sidan hittar du en knapp för att ladda ner övningen som pdf.

Saker att undersöka: saker av olika material som t.ex. glas, metall, garn, skinn, papper, en växt, macka, mobil, LEGO, docka, läskburk, PET-flaska, stearinljus.

Genomförande

Välj en av sakerna och samtala om den med hjälp av frågorna:

  • Vilket/vilka material är den gjord av? Vilka råvaror?

  • Är råvaran förnybar eller inte?

  • Var kommer materialet ifrån? Hur framställs det?

  • Var är saken tillverkad? Titta på en karta.

  • Vad händer med saken när den går sönder? 

  • Vad kan man göra av saken när man har använt den färdigt?

  • Kan materialet i saken återvinnas och bli något nytt?

Låt eleverna välja en av sakerna att rita och berätta om eller låt eleverna rita en enkel bildserie med text om prylens livscykel, dvs. från vaggan till graven, för sin pryl.

Fördjupning: Skulle livscykeln kunna förändras? Skulle den kunna gå från vagga till vagga istället för vagga till grav?

Spana efter onödiga prylar

Samla ihop några bilder att visa i klassen. Bildgoogla fraser som "onödiga prylar" och "världens onödigaste uppfinning". (Tips! Kolla in shoppingsajter som t ex coolstuff.seroligaprylar.se och fungadgets.se). Visa bilderna i klassen. Diskutera: 

  • Vem tror ni vill ha prylen? 

  • Vad ska prylen användas till?

  • Är någon av prylarna nödvändiga? Varför?

  • Är någon av prylarna onödiga? Varför?

  • Ge exempel på något man kan handla där man får saker på köpet (serietidningar, hamburgerrestaurangen). Varför det är så?

Låt eleverna bli pryldetektiver! Ge eleverna i uppgift att spana efter onödiga prylar (t ex i en butik, i reklam, i skolan eller hemma). Låt sedan eleverna presentera den mest onödiga pryl de hittat och förklara varför den är onödig.

Gör en utställning, utomhus eller inomhus, med de absolut onödigaste prylarna eleverna kan hitta. Och glöm inte att själv ta med dig din onödigaste pryl!

Att samtala om 

  • Har ni hittat prylar som ingen använder? Om ja, varför köpte någon dem tror ni? Varför tillverkades de?

  • På vilka sätt försöker de som säljer saker få oss att köpa mer? Lyckas de?

  • Spelar det någon roll om det finns en massa saker som vi inte behöver?

  • Behöver alla ha varsin egen av allt?

  • Vad kan man göra med leksaker man har tröttnat på? (ge bort, låna ut, byta på leksaksbyte, göra om till något annat...)

  • Hur var det förr? Vad hade mor- eller farföräldrar för saker? Finns det någon som kan berätta?

  • Hur ser det ut i andra länder? Har alla barn lika mycket prylar? Återanvänds saker där?

  • Prata om och ge förslag på presenter som inte är prylar.

Redovisning och dokumentation

Sätt upp bildserierna om prylarnas livscyklar i skolan så fler kan se dem. Bjud in andra klasser, personal på skolan, föräldrar och andra till er utställning med onödiga prylar och presentera era idéer.

Dokumentera med bilder och foton och dela i klassens blogg.

> Här kan du läsa om hur klassen kan dela sina hållbarhetstips.

Fördjupning

Låt klassen arrangera en loppis eller en kläd- och prylbytardag. Kan eleverna komma på andra sätt att minska sin resursanvändning? Kanske vill de skaffa en TAGE-låda eller TAGE-skåp?

TAGE-skåp eller TAGE-lådor har blivit populära på förskolor, fritidshem och i skolor. De står för TA och GE och är platser, t ex en garderob eller ett skåp, där man kan lämna ifrån sig saker (kläder, böcker, leksaker etc) som man inte längre behöver eller hitta saker som någon annan lämnat.

Besök en återvinningscentral och intervjua personalen där om vad och hur mycket som slängs och vad det blir av det.

Var finns det loppis och second handbutiker i närheten av er? Gör ett studiebesök. Kanske finns ett kläd- eller prylbibliotek i närheten?

Ge prylarna nytt liv! Låt eleverna skapa nytt av gammalt eller fixa till för återanvändning. ”Remake”!

Tips! Övningen Återvinna och återanvända är en bra fördjupningsuppgift där eleverna tittar närmare på hur vi kan förlänga sakernas liv.

Fakta

> Faktablad: Avfallstrappan

En fyraåring i Sverige har i genomsnitt 500 leksaker. Att tillverka alla prylar slukar både energi och råvaror. Ofta sker tillverkningen utomlands, där den påverkar både människorna och miljön. Istället för att handla så mycket saker är det klokt att försöka vårda sina ägodelar och använda dem länge. Det är också smart att låna och dela saker som du inte behöver hela tiden och att köpa begagnade saker istället för nya. Att återanvända grejer innebär dessutom att vi sparar vatten och metaller, och undviker spridning av miljöskadliga kemikalier.

Exempel på hur vi påverkas att köpa mer eller få saker vi kanske inte behöver:
- Reklam
- Köp 3 betala för 2
- Saker som hänger med på köpet, t ex leksak hos hamburgerrestaurangen
- Prylar som följer med t ex serietidningar
- Shoppingtrender
- Storpack

> Till alla lektioner för årskurs F-3     > Till alla lektioner för årskurs 4-6