Vad brinner?

Energifallet

Vad brinner?

I den här övningen får eleverna göra upp eld för att undersöka vilka saker som brinner.

Foto:

Piia Vungi

Ämnen: Bi, Fy, Ke, Ge

I den här övningen gör klassen tillsammans upp eld för att undersöka vilka saker som brinner och vad som händer då. Övningen genomförs utomhus och leder till spännande diskussioner om kolets kretslopp, fotosyntesen, energianvändning och klimatpåverkan.

Målet med Vad brinner? är att genom experiment och undersökande fältstudier skapa en förståelse för begrepp som fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och relatera till jordens resurser.

Material: Energifallets mall för labbrapport, pennor, en våg, ved, tändstickor, vatten, brandfilt, material att elda och något att elda i, till exempel en färdig grillplats, hinkgrillar eller plåtfat. Material finns i menyn. Längst ner på sidan hittar du en knapp för att ladda ner övningen som pdf.

Förslag på material att elda: ulltyg, fleece, bomull (tyg och bomullstuss), garner av olika material, metaller av olika slag, färska växter, papper, kartonger, mjölkförpackningar och stenar.

Genomförande

  1. Samla gruppen på ett lämpligt ställe, gärna kring en eld. Förklara uppgiften för eleverna. Gå igenom labbrapporten

  2. Dela in eleverna i grupper och låt varje grupp fundera över vad som kan brinna och varför.

  3. Låt sedan grupperna hämta både sådant som de tror, och inte tror, kan brinna. Uppmuntra eleverna att formulera utvecklade hypoteser som de skriver ner i sina labbrapporter.

  4. Låt grupperna presentera sina hypoteser för klassen och låt gärna eleverna reflektera över varandras antaganden. Hjälp sedan grupperna att testa sina hypoteser inför klassen. Resonera tillsammans kring resultatet. Stämde elevernas hypoteser? Varför? Varför inte?

  5. Dela ut två små vedträn till varje grupp och be eleverna uppskatta hur mycket veden väger. Jämför gärna färsk och torr ved! Väg vedträna och se om gruppernas uppskattningar av vikten stämde. Anteckna vad vedträna väger. Diskutera vad som brinner bäst, torr eller fuktig ved? Påverkar vattnet hur mycket av vedens energi som vi kan använda som värme?

  6. Gör tillsammans upp två eldar, en med fuktig ved och en med torr ved. Studera vad som händer och resonera kring detta.

  7. Uppmana eleverna att använda så många sinnen som möjligt när de studerar veden som brinner. Kanske uppmärksammar de att veden ryker, luktar, lyser och blir svart, varm eller grå. Förmodligen märker de också att mängden ved minskar och att det finns väldigt lite kvar efter en stund.

  8. Samla in askan, det vill säga det gråa pulvret som finns kvar, och väg den för att jämföra med vedens vikt innan eldningen. Låt eleverna fundera på frågan: Vart har veden tagit vägen när elden har brunnit ut?

Diskutera tillsammans för att komma fram till svaret. Prata gärna om kolets kretslopp och fundera på vad det är för skillnad på att elda ved och olja.

Att samtala om:

  • Vad behövs för att något ska brinna?

  • Vad brinner bäst, fuktig eller torr ved? Påverkar fukthalten hur mycket av vedens energi som vi kan använda som värme?

  • Vart har veden tagit vägen när elden har brunnit ut?

  • Varför blir veden svart innan den blir till aska?

  • Hur kommer kolatomerna in i veden?

  • Vad är det för skillnad för klimatet på att värma sitt hus med ved eller olja?

  • Hur kan eld släckas på olika sätt?

  • Vad händer när en eld släcks med hjälp av en brandfilt?

  • Vilka material är mest brandsäkra och vilka ska man vara försiktig med i närheten av eld?

Redovisning/ Dokumentation

Låt eleverna utgå från sin labbrapport och skriva en rapport om undersökningen. De kan även dokumentera arbetet digitalkamera och ladda upp bilderna i klassens blogg.

> Läs mer om hur klassen kan dela på nätet.

Fördjupning

Passa på att laga mat på elden och utnyttja naturen som skafferi. Beroende på årstid kan ni säkert hitta något ätbart som bär, svamp, örter mm eller gör en klimatsmart wok med grönsaker, nudlar och kokosmjölk.

Testa olika sätt att göra upp eld.

Diskutera, relatera och jämför med experimentet Bygg ett minikretslopp och kopplingen till fotosyntes, kolets kretslopp och jordens resurser.

Jobba med ett brandtema. Hur skulle vi kunna minska risken för bränder inomhus och utomhus?

Fakta

> Faktablad: Energins kretslopp
> Faktablad: Energikällor
> Faktablad: Klimatförändringarna

Allt levande innehåller kol: våra kroppar, alla växter, trämöbler och maten vi äter. Ved innehåller också kol, bland annat i form av kolhydrater, och vatten. Färsk ved innehåller mer vatten än torr ved och har därför också högre vikt. Ett sätt att släcka en eld är kväva den, till exempel genom att täcka den med en brandfilt. Då kan elden inte få syre från luften, och den slocknar.

Alla känner till att blommor blir glada när vi pratar med dem, men alla kanske inte tänker på att det är koldioxiden blommorna blir glada av. Under förbränningen av veden frigörs också energi, i form av ljus och värme, som en gång bundits in i trädet genom fotosyntesen. Vattnet i veden, och det vatten som bildats under förbränningen, värms av energin och omvandlas till vattenånga som stiger upp i luften. Vattenångan är osynlig, men i luften kyls den ner och omvandlas till små synliga vattendroppar - det är den vita eller gråaktiga röken! Ju mer vatten som finns i veden, desto mer energi krävs för att omvandla allt vattnet till vattenånga. Då blir det mindre energi kvar som kan värma upp luften runt eldstaden. Det är bland annat därför som det går sämre att värma upp ett hus med fuktig ved än med torr.

Under förbränningen omvandlas veden till gaser som sprids i luften. Det är därför det knappt finns något kvar i eldstaden efteråt. Den gråa askan som finns kvar består bland annat av mineraler som trädets rötter en gång tog upp ur jorden. Dessutom finns det förmodligen några svarta klumpar i askan. Det är delvis förbränd ved, som brukar kallas för träkol.

Hur kommer då kolatomerna in i veden? Jo, genom fotosyntesen som sker i de gröna växterna. 

 

Övningen Vad brinner? har vi fått från Naturskoleföreningen.

 

> Till alla lektioner för årskurs 4-6