Lärande för hållbar utveckling, LHU

Den svenska läroplanen är tydlig med att skolan har en skyldighet att ge eleverna verktyg för att kunna förstå hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Sverige har också anslutit sig till de Globala målen för hållbar utveckling i syfte att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Därför måste hållbarhetsfrågorna få en central plats i den svenska skolan.

Exempel på frågor och områden som kan inkluderas i lärande för hållbar utveckling. De tomma strålarna betyder att andra frågor kan dyka upp på vägen.

Foto:

Skolverket

Skolans uppdrag

Ett av skolans viktiga uppdrag är att få eleverna att förstå vad som menas med en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Skolan ska också ge eleverna redskap att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt. Det här uppdraget finns med i alla delar av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, reviderad 2016).  

Citat från läroplanen om skolans uppdrag: 

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” 

Undervisningens fyra hörnstenar 

All undervisning ska enligt läroplanen innehålla delar som ser ämnet ur olika synvinklar. Det är viktigt för att eleverna ska få en ökad förståelse och större möjligheter att ta egna ställningstaganden, verka i ett globalt sammanhang och att arbeta för en hållbar värld. De fyra delarna är: 

  1. det historiska perspektivet
  2. miljöperspektivet
  3. det internationella perspektivet
  4. det etiska perspektivet  

Genom miljöperspektivet ska eleverna ges möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka men också skapa en övergripande förståelse för globala miljöfrågor. Undervisningen ska visa hur olika funktioner i samhället och olika livsstilar kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.

Globala målen för hållbar utveckling

Nobelpristagaren Malala Yousafzai har genom sin kamp för flickors rätt till utbildning blivit en frontfigur för fjärde hållbarhetsmålet som handlar om just utbildning.

I FN har arbetet med att stärka utbildningens roll för omställningen till en hållbar värld pågått under många år. I september 2015 skedde ett fantastiskt genombrott då världens ledare antog de nya globala målen för hållbar utveckling. De nya sjutton målen ersätter de tidigare Millenniemålen. I fortsättningen behöver all utveckling planeras och genomföras med hänsyn till planetens gränser. Målen handlar om att utrota fattigdom och hunger, minska orättvisor och ojämlikhet och lösa klimatkrisen. Det handlar också om allas rätt till god utbildning. Handlingsplanen för att nå målen kallas Agenda 2030. 

Alla sjutton mål har också mer specifika undermål, sammanlagt 169 stycken. Mål nummer fyra heter på engelska "quality education" och på svenska "god utbildning för alla". Undermål 4.7 handlar specifikt om lärande för hållbar utveckling; 

4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 

> Här kan du läsa mer om de globala målen för hållbar utveckling

Källa: www.globalamalen.se

 

Rapport om lärande för hållbar utveckling

I rapporten kartläggs kommunernas arbete med lhu och vi föreslår åtgärder som stärker arbetet med hållbar utveckling i skolan.