Lärande för hållbar utveckling – framgångsfaktorer och kvalitetskriterier

Naturskyddsföreningen har i nära samarbete med skolledare och forskare tagit fram en skalbar modell för hur lärande för hållbar utveckling (LHU) och framtidsoptimism kan genomsyra hela skolverksamheten. Här delar vi med oss av erfarenheterna i en checklista för en framgångsrik skolutveckling.

Det är viktigt med en vardaglig dialog mellan lärare och elever och mellan lärare där alla delar information och håller igång diskussioner om hållbar utveckling.

Ubildningens betydelse för en hållbar samhällsutveckling är solklar. Vi behöver en skola som rustar framtidens vuxna för de stora utmaningar som vi står inför. Därför startade vi det treåriga projektet "Modellskolan" för att arbeta fram en modell för en framgångsrik skolutveckling. Projektet genomfördes på Malmö latinskola som samarbetade med Naturskyddsföreningen och Malmö Högskola för att bli en skola där hållbarhet integreras i alla ämnen. Idag har skolan nått dokumenterade resultat och hittat ett sätt att arbeta på som passar deras förutsättningar. Efter ett väl  genomfört och dokumenterat arbete på Malmö latinskola vet vi mer om vad som är viktigt för att hållbarhet ska kunna genomsyra hela verksamheten. Just nu samarbetar Naturskyddsföreningen med Lunds kommun och gymnasieskolan Spyken, där erfarenheterna från projektet på Malmö latinskola används. Här delar vi med oss av viktiga erfarenheterna från skolprojektet i form av en checklista.

Checklista 

Formulera vision och mål

  • Vad vill vi uppnå?
  • Vilka gemensamma mål vill vi formulera för skolan?
  • Hur kan vi utvärdera och mäta resultaten av vårt LHU-arbete?
  • Samla alla elever och lärare på skolan kring en gemensam fråga som stärker identitet, meningsfullhet och förmåga att se helheten.  

Kartlägg nuläge 

  • Hur upplever de olika ämneslärarna sina kunskaper om hållbar utveckling? 
  • Hur upplever skolledningen sina kunskaper om hållbar utveckling? 
  • Vilka samarbeten har skolan inom området? (med andra skolor, högskolor, universitet, Naturskolan, utomhuspedagogiska resurser m.fl).
  • Vilka studiebesök gör skolan?
  • Vilka återkommande teman och projekt genomförs?
  • I vilken omfattning arbetar vår skola ämnesövergripande? 
  • Hur ser samarbeten ut mellan olika ämnesområden ut? (t.ex. på friluftsdagar). 
  • Hur ser maten, menyn och skolmatsalen ut i ett hållbarhetsperspektiv? 
  • Hur inkluderas elever, elevkår, elevråd, miljögrupp m.fl. i planering och beslut?
  • Vilka gemensamma dagar genomför skolan tillsammans under ett år? 
  • I vilken omfattning arbetar skolan med utomhuspedagogik och platsbaserat lärande? 

Metod för kartläggning och skolutveckling för LHU 

  • Avsätt en studiedag för kartläggning av nuläget enligt ovan så att det står klart hur undervisningen om hållbar utveckling ser ut idag på skolan. 
  • Ge incitament för lärare att aktualisera undervisningen samt följa upp insatser. 
  • Ha rutiner för omvärldsbevakning med regelbundna samtal både om globala och lokala händelser. 
  • Inkludera eleverna i omvärldsbevakningen.
  • Hitta ingångar hur LHU kan vara en del av den ordinarie ämnesundervisningen. 
  • Möjliggör för lärare att samplanera och samarbeta över ämnes- och programgränser genom schemaläggningen.  
  • Schemalägg tid för återkommande omvärldssamtal om hållbar utveckling.
  • Ge organisatoriska förutsättningar för att ett LHU-arbete ska fungera smidigt som t.ex.arbetslag, lokaler, hur lärarna är organiserade, hur de sitter. 
  • Ge goda förutsättningar för ett kollegialt lärande, t.ex. studiecirklar.  
  • Bjud in ideella organisationer att delta i omvärldssamtal för att belysa komplexa samband och flera perspektiv på varför och hur. 
  • Avsätt APT/Studiedag för gemensam planering för utökad undervisning för hållbar utveckling. 

 Kompetenskartläggning 

  • Skapa systematik och struktur i arbetet med kompetensutveckling. 
  • Identifiera vilka kompetenser som finns och vilka som saknas eller behöver kompletteras. 
  • Hur vill/kan lärare kompetensutvecklas? 
  • Formalisera kollegialt lärande (auskultation, referensgrupper m.m.) 
  • Hur vill/kan skolan samverka med externa partners? 
  • Vilka resurser, vilket stöd behövs? 

Löpande utvärdering med kriterier 

  • Vilka kriterier kan vi enas om? 
  • Hur vill vi mäta?
  • Uppföljning av kvalitetssäkringen. 
  • Utvärderingsmöten i arbetslagen.
  • Ta avstamp och hitta måltal i Skolinspektionens enkät, huvudmannens kvalitetsgranskning och ungdomsenkäter. 

LHU-koordinator på skolan

Erfarenheterna från Modellskolan på Malmö latinskola visar på vikten av att några lärare fungerar som lokal koordinator för sina respektive arbetslag eller programgrupper. Utse några lärare som just nu arbetar långt från varandra och ge dem tid i tjänsten för skolutvecklingsarbetet för LHU. Det kan med fördel anges som ett särskilt uppdrag i Förstelärarens tjänst. 

Kommunen sitter på egen kompetens

Ett samarbete med olika förvaltningar (miljö-, stadsbyggnads-, service-, park- etc) kan ge ett stort utbyte för båda parter. Många förvaltningar ansvarar för den gemensamma utvecklingen av kommunen. Inkludera eleverna att bevaka hur deras kommun aktivt arbetar med Agenda 2030-arbete och de 17 globala hållbarhetsmålen. 

> Erfarenheter från skolprojektet på Malmö latinskola