Bygga vindskydd (1-9)

Övningen ger eleverna förståelse för hur viktigt det är att hålla värmen genom att skydda sig från vind och regn eller snö och färdigheter att skapa sitt eget skydd.

Ett gäng ungdomar har just byggt sitt eget regnskydd.

Foto:

Salah Shallal, Schysst sommar och vinter.

Ämnen: Idh, Tk, Bi

Nyckelord: Allemansrätt, friluftsliv, tekniska lösningar, konstruktioner, hållfasthet, teknikutvecklingsarbetets faser

Syfte och bakgrund

Tanken med aktiviteten är att eleverna ska ges grundläggande färdigheter i att skapa ett skydd mot vind och nederbörd för att i första hand tillgodose behovet av att hålla värmen. Aktiviteten är en övning i samarbetsförmåga där allas kompetenser är viktiga att ta vara på och det är ett tydligt exempel på en tekniskt stabil konstruktion som vi skapar med begränsade resurser för att tillgodose ett behov. Den inledande samarbetsövningen har som syfte att skapa laganda inför uppgiften. I sammanhanget är det också lämpligt att samtala om allemansrätten och hur eleverna kan använda det som finns i naturen.

Material

Presenning och rep.

Genomförande

Innan denna aktivitet genomförs är det viktigt att ha en genomgång av vad allemansrätten tillåter när det gäller användning av material till vindskydden. 

Klassen delas in i grupper om fyra till fem elever. För att skapa laganda inför uppgiften går det att inleda med en lustfylld samarbetsövning, till exempel Vända presenning. Gruppen ställer sig på en presenning och utmaningen är att vända presenningen utan att trampa utanför presenningen. Ju större gruppen är desto svårare är uppgiften. 

Efter detta kan grupperna inleda sitt arbete med att bygga ett vindskydd av presenningen och rep eller snören. Beroende på elevernas ålder kan uppgiften formuleras på olika sätt. Om det är teknik, konstruktion och problemlösning som är det viktigaste kan en helt öppen uppgift vara lämplig där de ska bygga ett vind- och regnskydd med de rep och den presenning som de har till sitt förfogande. Då kommer olika grupper lösa uppgiften på olika sätt och det blir en bra utgångspunkt för diskussion och värdering av de olika lösningarna.

Är målet att snabbt skapa en lägerplats för att få skydd mot blåst och regn kan det vara lämpligt att grupperna får tydliga instruktioner om hur ett stadigt skydd på bästa sätt kan konstrueras. 

Vindskydd kan byggas på olika sätt beroende på förutsättningarna på platsen. Det går att använda bara rep och presenning utan att använda grenar under förutsättning att det finns träd att fästa i. Då går det att spänna ett rep mellan två träd och sedan lägga presenningen över och fästa nedtill med hjälp av pinnar i öljetterna eller att lägga stenar på kanten mot marken.

Finns det tillgång på grenar går det att använda en lång gren till överliggare som fästs mellan två träd. Om det är brist på bra träd går det att tillverka två trefötter av en och halv meter långa grenar och lägga en två till tre meter lång överliggare på. Alla delar surras fast med rep.

Presseningen kan läggas på olika sätt på konstruktionen. Antingen fästs ena kanten mot överliggaren genom att knyta vid öljetterna och andra kanten nere vid marken med pinnar eller stenar. Om det regnar kan det vara bra med en taknock och då går det att låta framkanten på presenningen sticka ut en meter och istället för att fästa öljetter mot överliggaren spänns rep från öljetterna ner till pinnar i marken. Om presenningen läggs mitt på överliggaren så att den sticker ut lika mycket bak som fram och fästs i marken blir det en ”Ior-koja” som också fungerar mot vind och regn.

Något rätt eller fel finns inte, bara mer eller mindre funktionellt utifrån de resurser som finns på platsen.

Varianter

Det går att dela in gruppen så att eleverna får olika roller, till exempel att en är tyst, en har ögonbindel, en har hörselkåpor, en är enbent och en är enarmad. Reflektera efteråt hur konstruktionsarbetet gick och hur samarbetet fungerade. Vilka olika roller uppstod? Vem tog på sig ledarrollen? Hur utnyttjades de olika kompetenserna?

Tips!

Samla den lilla gruppen eller hela klassen för reflektion vid lämpliga tillfällen.

Arbeta vidare och diskussion

  • Låt eleverna göra ritningar över sina vindskydd och utvärdera sina konstruktioner. Låt dem också ge förslag på förbättringar. 
  • Diskutera på vilket sätt konstruktionsarbetet påverkades av allemansrättens regler.

©  Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola.

Lgr 11

Idrott och hälsa 

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. 

Centralt innehåll åk 1–3

  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

Centralt innehåll åk 4–6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Centralt innehåll åk 7–9

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

Teknik

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.

Centralt innehåll åk 1–3

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.

Centralt innehåll åk 4–6

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer, och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Centralt innehåll åk 7–9

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
  • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Biologi

Centralt innehåll åk 4-6

  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.