Ge liv åt ett ekosystem (1-9)

Här får eleverna studera utvecklingen i en nygrävd damm, hur livet tar sig dit och hur ekosystemet utvecklas över tid.

Foto:

Torbjörn Wrange

Ämnen: Bi, Idh

Nyckelord: Näringskedja, ekosystem, biologisk mångfald.

Syfte och bakgrund

Tanken är att aktiviteten ska beskriva succession (utveckling) i en nygrävd damm, hur livet tar sig dit och hur ekosystemet utvecklas över tid. Aktiviteten passar utmärkt som komplement till håvningsövningar i vatten eller småkrypsstudier. De organismer som aktiviteten omfattar kan bytas ut mot andra, beroende på vilka djur eleverna studerar.

Vårt samhälle och vår egen kropp är helt beroende av att det finns fungerande ekosystem runt om oss. Därför är det viktigt att eleverna får komma i kontakt med dessa och det som bygger dem på ett tidigt stadium. Detta för att kunna få en relation till olika ekosystem. Det är en stor fördel om vi kan arbeta med begrepp som biologisk mångfald och ekosystemtjänster på plats ute i naturen genom undersökningar och upplevelser. 

Material

En yta på 10x10 meter eller större beroende på gruppens storlek. Västar eller band i minst två olika färger. Koner eller liknande som kan användas som avgränsning av den yta där aktiviteten genomförs.

Genomförande

  1. Märk ut den yta ni ska vara på med konerna och dela ut färger till eleverna i form av västar eller band, helst gröna. Eleverna ska nu gestalta växtplankton (alger) som lever i en nygrävd damm. De kan komma dit med regnvatten, då de kan finnas som luftplankton, men de kan också finnas i marken. De kan röra sig fritt i dammen. De gröna västarna illustrerar att de är fotosyntetiserande, det vill säga får sin energi från solen och kan växa genom att ta upp näring från vattnet. Alla kan lugnt röra sig runt i dammen en halv minut.
  2. Snart landar en anka i dammen. Den för med sig klibbiga ägg av dammsnäckor i fjädrarna, vilka kläcks i dammen. Dammsnäckorna tycker att det är gott att äta växtplankton. Två elever av tio får gula band eller västar och börjar jaga de som är växtplankton. De äts upp genom en klapp på ryggen. 
    Fem till tio meter bredvid dammen står ett livsgivande träd, som ledaren kan gestalta. Trädet fäller löv i vattnet och ger dammen näring så att det som lever däri kan föröka sig. När några av planktonen blivit uppätna kan de därför springa upp ur dammen, runda det livsgivande trädet och springa tillbaka. Efter ett par minuters aktivitet är det dags att fråga växtplanktonen och dammsnäckorna hur det känns. Det brukar vara stressigt att vara växtplankton och kul att vara dammsnäcka.
  3. När successionen (utvecklingen) i dammen fortsätter kommer en trollslända förbiflygande och släpper ner sina ägg i dammen. Trollsländans larver äter dammsnäckorna. Två av tio får vara trollsländelarver och ges röda västar eller band. De jagar dammsnäckorna. Även dammsnäckorna kan runda livsträdet om de blivit uppätna.
  4. Efter ytterligare en minut stannar vi aktiviteten igen för frågestund och reflektion. 
    - Hur var det nu att vara växtplankton? - Lugnare, man kan ta hjälp av trollsländorna.- Hur var det att vara dammsnäcka? - Inte alls lika lugnt som innan trollsländorna kom. - Hur var det att vara trollslända? - Kul! - Är slutsatsen att närvaron av rovdjur faktiskt hjälper växterna?
  5. Vad händer om vi sätter i en fisk? Låt en elev vara fisk, till exempel en mört som jagar trollsländelarverna. Detta steg kan vara lagom att avsluta med. Ekosystemet, förkroppsligade av rörliga barn, brukar vara lagom rörigt vid detta steg. 

Arbeta vidare och diskussion

  • Hur påverkar växtätare och köttätare ekosystemet? För en diskussion kring att växterna är basen i näringskedjan och att de bygger upp hela ekosystemet. Tar vi bort växterna kan varken växtätare eller köttätare överleva. Utan växtätarna klarar sig inte köttätarna och köttätarna håller koll på växtätarna så att de inte blir för många och äter upp alla växter. I verkligheten behövs det fler organismer i ett ekosystem eller i en näringskedja. Fråga eleverna om vilka de kan vara! Till exempel kan nedbrytarna nämnas, de som städar upp rester av döda djur och växter. Nedbrytarna kan vara allt från bakterier och svampar till gråsuggor och maskar. 
  • Bygg ett eget litet zoo där de olika djuren sorteras upp i olika burkar eller tråg för att de inte ska äta upp varandra. Försök att med hjälp av artnycklar eller bilder lista ut vad det är för djur och vad de kan tänkas äta. Ni kan tävla om vem som hittar flest olika arter på en viss tid eller leka småkrypsbingo genom att namnen eller bilderna på ett antal vanliga småkryp förs in i ett rutnät på ett papper. Denna aktivitet är bäst när eleverna redan har fått se några djur och växter på nära håll. Kanske efter att ni har håvat småkryp i vattnet eller tittat på djuren bland löven. 
  • Diskutera vilken nytta de olika småkrypen kan tänkas göra i vattnet. Alla organismer har en roll i ekosystemet och påverkar varandra och oss på ett eller annat sätt.

Lgr 11

Biologi 

Centralt innehåll åk 1-3

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. 
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. 
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. 
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. 
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. 
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. 
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

Idrott och hälsa

Centralt innehåll åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. 

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.