Laga mat utomhus (1-9)

Måltider och matlagning ger kunskaper i friluftsteknik, allemansrättens hänsyn och ansvar, samarbete och gemenskap.

Lär eleverna samarbeta och lära sig om allmansrätten och friluftsliv genom matlagning utomhus.

Foto:

Torbjörn Wrange

Ämnen: Idh, Hkk, SO, Bi

Nyckelord: Allemansrätt, friluftsliv, måltider, livsfrågor.

Syfte och bakgrund

Tanken med dessa aktiviteter är att eleverna ska öka sin kunskap om de rättigheter och skyldigheter allemansrätten ger oss. Måltider och matlagning är en naturlig och viktig del i friluftsverksamheten som handlar om friluftsteknik, hänsyn, ansvar, samarbete och gemenskap.

Material

Ved, elddon, kastrull eller gryta, stekpanna eller stekhäll (Muurikka), råvaror och redskap beroende på vad som ska lagas, till exempel knivar och skärbrädor. För säkerhetens skull: vatten, brandfilt och första hjälpen-förband.

Genomförande

Om vi använder färska råvaror ger det möjlighet till flera olika arbetsuppgifter. Några kan väga och mäta, andra kan skala och hacka medan några tar hand om kryddning och tillagning över elden. Om arbetsuppgifterna delas upp mellan mindre grupper blir alla elever delaktiga. En vanlig gjutjärnspanna går bra att använda som wok eller för att baka bröd i och en kastrull med handtag av metall är bra att koka i. 

På hösten finns stora möjligheter att använda bär i matlagningen. Exempelvis går det att plocka bär och koka sylt över elden. Stekta pannkakor med nykokt sylt till lunch kan bli ett minne för livet. Även om maten serveras ute gäller det att duka praktiskt och fint. Det är också viktigt att eleverna får äta samtidigt och att maten fördelas rättvist. Organisatoriskt sett är det lämpligt att förlägga aktiviteterna i anslutning till skollunchen för att kunna utnyttja lunchrastens tid. 

Exempel på välbeprövade och traditionella uterecept: 

Grönsakswok med nudlar 

Välj grönsaker efter tillgång och smak, till exempel morötter, broccoli, zucchini, lök, paprika, vitkål. Skär dem i mindre bitar och woka dem. Koka nudlarna enligt anvisning och blanda sedan ihop allt. Blanda en dressing på turkisk yoghurt och vitlök eller sweet chilisås. 

Rotfruktspytt 

Det går att använda till exempel morötter, potatis, palsternacka, purjolök och svamp. Allt skärs i små bitar och svampen kan stekas i matfett under tiden. Rotfrukterna steks sedan mjuka och blandas med svampen. Pytten kan serveras med rödbetor eller dressing.

Om eleverna har möjlighet att plocka sin egen svamp och använda i maten ger det ett mervärde både pedagogiskt och smakmässigt. Som pedagog och elev måste man alltid se till att vara 100 procent säker på vilken sorts svamp som plockats. Det är bättre att avstå om minsta tvekan finns. Ansvarig vuxen måste alltid vara med vid rensning och sortering av svampen. Gul kantarell brukar vara ett säkert kort och kan med fördel tillagas tillsammans med rotfrukter över elden. 

Glödhoppor (till 10-12 personer) 

  • 5 dl fil 
  • 1,5 dl sirap 
  • 2 tsk anis 
  • 2 tsk salt 
  • 2 tsk bikarbonat 
  • 1,5 l rågsiktsmjöl 
  • Smör som pålägg 

Blanda de torra ingredienserna, tillsätt därefter fil och sirap. Platta till ½ cm tunna plättar och lägg i medelvarm stekpanna. Grädda någon minut på varje sida. 

Krabbelurer (15-20 st) 

  • 1,5 dl socker 
  • 2 ägg 
  • 1,5 dl mjölk 
  • 4 dl mjöl 
  • 1 tsk bakpulver 
  • 1 tsk vaniljsocker 
  • Socker att vända i 
  • Smör eller margarin till stekning 

Rör ihop alla ingredienser till en smet. Lägg små klickar i stekpannan eller stekhällen (Muurikka) och grädda på båda sidor över elden. Vänd sedan krabbelurerna i socker. Godast är att äta dem alldeles färska. 

Skogste 

Skogste kan göras av många olika växter, till exempel lingonblad, hallonblad, björkblad, blåbärsblad, blå enbär, ljusgröna granskott, mjölkört, älgört, skalad och krossad stensöterot, nypon, ljungblommor eller klöverblommor. Vatten kokas upp och växtdelarna läggs i. Bladen behöver bara kokas upp medan de grövre växtdelarna behöver kokas några minuter. Låt teet stå och dra en stund efter att kastullen tagits från värmen. Det är också gott med honung i. 

Varianter 

Finns det möjlighet att anordna en lägerplats, i samråd med markägaren, som kan användas som ”skolskog” skapas det bättre förutsättningar för att komma ut och laga mat. Då kan en permanent eldstad göra att tiden för förberedelserna minskar. Kanske kan en trefot finnas på plats att hänga en gryta i. 

Alternativet till en permanent eldplats är att iordningställa en tillfällig eldplats. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom att bygga upp en skyddande plattform av stenar och sand/grus eller att elda på någon form av plåt som ligger på stenar. Det viktiga är att marken skyddas så att elden inte sprids ner i rötter eller spräcker berget. Grundregeln för en tillfällig eldplats är att det inte ska synas att någon har varit där och gjort upp eld.

Tips!

Om det inte finns något pedagogiskt skäl till att göra smet eller deg ute går det att förbereda dessa moment inne.

Arbeta vidare och diskussion

Om det finns möjlighet att regelbundet laga mat utomhus finns det utrymme att utveckla utevistelsen på olika sätt:

  • Fördela mer ansvar på eleverna för både förberedelser, eld och matlagning. 
  • Öka innehållet av hemkunskap och matematik genom att låta eleverna besluta om recept, skapa egna recept och bedöma mängder vid inköp av råvaror.
  • Öka innehållet av teknik genom att låta eleverna lösa matlagningssituationen med olika konstruktioner, exempelvis olika upphängningsanordningar och olika matlagningskärl. 
  • Öka innehållet av samhällskunskap genom att låta situationen runt elden och matlagningen bli en plats för reflektion kring livsfrågor, exempelvis kring kamratskap och könsroller. 
  • Öka innehållet av samhällskunskap genom fokus på krisberedskap, exempelvis hur vi på alternativa sätt kan laga mat vid händelse av längre elavbrott. 
  • Diskutera vilken funktion friluftsliv har och hur friluftsliv skiljer sig från idrott. 
  • Diskutera hur och vilka olika växter som kan plockas till teet enligt allemansrätten. 

©  Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola.

Lgr 11

Idrott och hälsa

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. 

 Centralt innehåll åk 1-3

  • Allemansrättens grunder.

Ur kommentarmaterialet

”Eldning kan tas upp ur flera perspektiv. Dels som trivselfaktor, till exempel hur man lagar mat över öppen eld. Dels som en säkerhetsfråga där det bland annat handlar om att inte vara för nära elden och att förstå vikten av att släcka en brasa innan man lämnar den.” 

Centralt innehåll åk 4-6

  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

Ur kommentarmaterialet

”Eleverna i årskurserna 7–9 ska även få övning i att planera och organisera sin vistelse i naturen, vilket lyfts fram med innehållet hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Detta innefattar bland annat att kunna laga mat utomhus, klä sig efter vädret och förstå naturens förutsättningar så att naturvistelsen kan ske på naturens villkor.” 

Hem- och konsumentkunskap

Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang.

De samhällsorienterande ämnena

Centralt innehåll åk 1-3

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Biologi

Centralt innehåll åk 4-6

  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.