Tillverka kolpennor utomhus (1-9)

Ge eleverna ökad kunskap om kolning, både ur kemiskt, teknologiskt och ur historiskt perspektiv.

Bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext.

Foto:

Märta Berg

Ämnen: Tk, Ke, Hi, Idh

Nyckelord: Teknikutveckling, teknikval, industrialisering, kemiska reaktioner, kolatomer, allemansrätt.

Syfte och bakgrund

Tanken med denna aktivitet är att eleverna ska få ökad kunskap om kolning, både ur kemiskt, teknologiskt och ur historiskt perspektiv. Ur ett friluftslivsperspektiv blir det en träning i att hantera eld på ett säkert sätt och i enlighet med allemansrättens regler.

Material

Konservburkar, knivar och grensågar.

Genomförande

Kolpennor tillverkas genom att trä torrdestilleras utan lufttillförsel, så kallad pyrolys, som i en kolmila. I eldstadens mitt behövs ett cirka fem centimeter tjockt lager av sand, grus eller lerjord. Pinnarna som ska bli pennor ska vara fingertjocka och inte längre än att de får plats i den konservburk de ska vara placerade i vid kolningen. Färsk hassel fungerar bra men det går även med andra träslag eller pinnar som ligger på marken och som ännu inte börjat brytas ner. Barken kan sitta kvar, eller om eleverna behöver träna på att tälja kan de ta bort den. 

Pinnarna packas tätt i konservburken. De får inte sticka ut, så det är bättre att de är för korta än för långa. För att vara helt säker på att ingen luft ska komma in i burken går det att fylla ut tomrummen med sand. Detta är särskilt viktigt om burken inte är helt fylld och välpackad med pinnar.

Burken ställs upp och ner och trycks ner i sanden i eldstaden. Låt sedan elden brinna runt och ovanpå burken i nästan en timme. Låt pennorna svalna innan de tas upp ur burken, annars börjar de brinna. Om det inte finns tid att låta dem svalna går det att spreja vatten på pennorna med en blomspruta. 

Varje elev kan göra i ordning sin egen pinne och hela klassens pinnar får plats i en vanlig konservburk. 

Läs mer om eld, eldstäder och minikolmila i boken Att lära in ute året runt. Mer information på wwww.naturskola.se.

Varianter

Kolning kan göras i olika skala, beroende på hur mycket tid som finns, hur stor eld det går att göra och hur gamla eleverna är.

  • I mindre skala än ovan går det att kola en liten pinne i aluminiumfolie. Packa in en pinne i folie och gör ett litet hål i ena änden där gaser, som vattenånga och kolväten, kan komma ut. Hålet ska vara så litet att luft inte kommer in. Lägg paketet i eldens ytterkant och låt det ligga i 10-20 minuter. Använd en grilltång för att ta ut den. 
  • I större skala kan konservburken bytas ut mot en plåthink. Hinken fylls med vedträn och ställs upp och ner eldstaden. En rejäl eld runt om hinken får vara igång i cirka två timmar.

Tips!

När du ska göra en tillfällig eldstad:

  • Kontrollera med Räddningstjänsten om det råder eldningsförbud.
  • En grundregel kan vara att bara elda de månader som innehåller bokstaven R.
  • Bygg er eldstad nära ett vattendrag och ha alltid vatten till hands.
  • Skydda marken med sten, grus, sand och lerjord eller elda på en bärbar plåt.
  • Markera en säkerhetszon runt elden där eleverna inte får vistas.
  • Elden behöver värme, syre och bränsle.
  • Elda bara död och torr ved.
  • Kontrollera noga att ingen glöd är kvar när ni lämnar platsen.
  • Lämna eldplatsen lika fin som när ni kom dit.

 

Arbeta vidare och diskussion

  • Använd pennorna på bildlektionerna. 
  • Koppla aktiviteterna med kolningen till de teoretiska avsnitten som rör teknik och historia. Här är utveckling av järn- och stålframställning särskilt intressant med kopplingar till stormaktstid, industrialisering, naturresurser och brukssamhällen. 
  • Koppla aktiviteterna till ett teoretiskt kemiavsnitt om pyrolys och förbränning och skillnaderna mellan dessa.
  • Diskutera vilka effekter koleldning har på klimatet.

 ©  Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola.

Lgr 11 

Teknik

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 

  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. 

Historia

Centralt innehåll åk 7-9

  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

Kemi

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 

  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll åk 1-3

  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. 

Centralt innehåll åk 7-9

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. 
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. 
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. 
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
  • Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen

Idrott och hälsa

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att 

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll åk 1–3

  • Allemansrättens grunder.

Centralt innehåll åk 4-6 och 7-9

  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.