Upptäck vattnet med håv och spö (1-9)

Så här kan du och eleverna undersöka närmiljöns vatten och upptäcka livet under ytan. Den upplevelsebaserade övningen ger även praktiska kunskaper om friluftslivets möjligheter.

Foto:

Anna Wahlström

Ämnen: Bi, Hkk, Idh

Nyckelord: Ekologiska samband, rekreation, biologisk mångfald, allemansrätt.

Syfte och bakgrund

Tanken med denna heldagsaktivitet är att undersöka närmiljöns vatten och upptäcka livet under ytan för att på så sätt närma sig frågor om jordens naturresurser, vattnets betydelse, djur i närmiljön, näringskedjor, biologisk mångfald och hållbarhetsfrågor kopplat till konsumtion och matvanor. Att fiska med spö kan vara ett upplevelsebaserat och lärorikt inslag av friluftsliv på skoltid. Dessutom ges eleverna möjlighet till praktiska kunskaper om friluftslivets möjligheter som de kan ta med sig under sin fritid. 

Material

Fiskespön, flytvästar, majs, mask, maggot, ströbröd, havregryn, sirap, håvar, burkar och artkartor. 

Tillgång till fiskespön är den kritiska punkten, vilken kan lösas genom att skolan anmäler sig till Sportfiskarnas kostnadsfria projekt Klassdraget. Mer information på www.sportfiskarna.se Att göra enkla metspön i slöjdsalen eller vid vattenbrynet är ett annat alternativ. Flytvästar går att låna via Livräddningssällskapets ”flytvästdepåer”. Mer information på www.svenskalivraddningssallskapet.se En håv kan lätt tillverkas av en pinne och en hushållssil.

Genomförande

Det är viktigt att välja ett lättillgängligt vatten där många elever kan stå. En kanal, en å, en sjö eller havsvik med brygga eller pir är bra platser. Undersök de lokala fiskereglerna, kanske kan en person från den lokala fiskeklubben berätta. Gå också igenom vad allemansrätten säger om fisk.

 

  1. En bra inledning på en fiskedag är att håva efter småkryp i vattnet. Dra håven i ”åttor” längs bottnen eller i vassen. Håvning är ett otroligt effektivt sätt att göra det osynliga synligt och att öppna elevernas ögon för den biologiska mångfald som vattnet huserar. Utan att vara expert går det att sortera krypen efter utseende: kräftdjur, snäckor, insekter, musslor, maskar och så vidare. Nu blir det tydligt för eleverna vad de mindre fiskarna äter, dessutom kan de använda fynden som bete. 
  2. I samband med denna inledning kan man låta eleverna undersöka vattenkvalitén med hjälp av lackmuspapper och kontrollera vilket pH sjön har. Vad innebär surt respektive basiskt vatten? Hur undviker man sura sjöar?
  3. Fundera över hur en fisk på bästa sätt fångas. Några tips:
    Använd små krokar.
    Använd tyngder utan bly.
    Fiska nära botten på vatten djupare än 1,5 meter.
    Krokspetsen ska alltid vara synlig, annars riskerar betet att ramla av.
    Utnyttja fiskens goda luktsinne.
  4. Låt eleverna använda luktsinnet genom att blanda så kallad mäsk. Blanda ihop till exempel ströbröd, socker, majs och sirap till små bollar och kasta ut i vattnet! Detta kommer att locka till sig fiskar som mört, löja, braxen, sarv och björkna. Att blanda mäsk brukar i sig vara en uppskattad aktivitet och genom att portionera ut bollarna i vattnet under dagen ger det större möjligheter till fångst.
  5. När det är dags att fiska behöver eleverna stå med åtminstone fem meter mellan varandra. För att öka möjligheterna att få fisk bör det vara minst 1,5 meter djupt en spölängd ut. Använd mask, maggot eller majs som bete. Maggot finns i sportfiskebutiker och brukar vara det mest fångstsäkra. Majs är ett bra vegetariskt betesalternativ för de elever som föredrar detta.
  6. Spara de fångade fiskarna för en gemensam genomgång av arterna och vad som skiljer dem åt. Avliva endast de fiskar som sedan kommer att tas till vara och de fiskar som skadats så mycket att de uppenbarligen inte kommer att överleva. Håll annars fiskarna levande i en spann eller håv och släpp tillbaka dem efteråt. Det är viktigt att alltid ha blöta händer vid hantering av en levande fisk.
  7. Finns det möjlighet att tillaga fisken över öppen eld eller i en liten fiskrök, så är det är en bra avslutning på fiskedagen. En fiskrök går att köpa lite varstans för cirka trehundra kronor. Här finns tillfälle att diskutera det som många uppfattar som ”skräpfisk”, till exempel karpfiskar som mört och braxen. Dessa fiskar går alldeles utmärkt att äta, vilket folk i andra länder gör och vi själva gjorde för bara några decennier sedan. 

 

Arbeta vidare och diskussion

  • Diskutera vad som är ekologiskt hållbart när det gäller fiske. När du fiskar med spö tar du bara den fisk du behöver och du kan återutsätta för små och för stora fiskar. Tala om vikten av så kallat fönsteruttag, det vill säga minimum- och maximummått på de fiskar du får ta upp. Jämför med industrifiskets enorma kvantiteter bifångster som kastas tillbaka i havet.
  • Låt eleverna söka information och göra jämförelser mellan hur mycket fisk Sveriges sportfiskare tar upp jämfört med yrkesfisket. Leta också exempel på ekologiskt hållbart yrkesfiske, till exempel gösfisket i Hjälmaren. Vad skiljer ett hållbart från ett icke hållbart yrkes- och sportfiske? 
  •  Arbeta med miljömärkningarna Marine Stewardship Council (MSC) och Krav och gör undersökningar om dessa finns i matbutikens frysdiskar.   

Lgr 11

Biologi 

Centralt innehåll åk 1-3

  •  Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. 
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar. 
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. 
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

Centralt innehåll åk 1-6

  • Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. 
  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
  • Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Idrott och hälsa

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. 

Centralt innehåll åk 1-3

  • Allemansrättens grunder.

Centralt innehåll åk 4-6 

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. 
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. 
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. 

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.