Var säker vid kallt vatten (1-9)

Med dessa övningar får eleverna kunskap och respekt för kallt vatten. Övningen tar upp issäkerhet, agerande i nödsituationer och användning av hjälpredskap.

Ämne: Idh

Nyckelord: Friluftsliv, vattensäkerhet, badvett, nödsituationer.

Syfte och bakgrund

Tanken med denna aktivitet är att eleverna ska förbättra sina färdigheter när det gäller säkerhet vid vatten vintertid. Det gäller färdighetsträning som är svårt att genomföra i en simhall. Flera delar i aktiviteten kan också anpassas till öppet kallt vatten under vår och senhöst. Merparten av året är våra sjöar, hav och vattendrag för kalla för att vi ska kunna bada i dem. Oavsett om vi är simkunniga eller inte kan det under dessa kallare perioder vara förenat med stor fara att hamna i vatten. Aktiviteterna handlar om kunskapen och respekten för kallt vatten, issäkerhet, agerande i nödsituationer och användning av hjälpredskap. De kan lämpligen genomföras som kompletterande moment under en dag med pimpelfiske eller skridskoåkning.

Material

Fem till sex flytvästar, isdubbar till alla, kvast, ispik, isborr, räddningslina, livboj. Isdubbar är lätta att tillverka i träslöjden om skolan saknar det. 

Genomförande

En dag vid ett kallt eller fruset vatten bör alltid inledas med ett anpassat teoripass en bit från själva vattenbrynet. Det är bra om klassen har ventilerat ämnet issäkerhet i klassrummet innan. Mycket bra material finns skrivet för just detta, se exempelvis svenskalivraddningssallskapet.se  Låt eleverna parvis, på en sjö- eller å-karta, märka ut platser där isen kan vara svag eller där det kan vara extra farligt att falla i från land. Vid en isbelagd sjö bör dagen inledas med att någon vuxen provborrar isen på en plats som föreslås av eleverna. En ispik används för att testa isen fram till borrplatsen. Samtala kort om farorna med ny is, våris, snötäckt is och havsis. Vilken typ av is ser eleverna framför sig?

  1. Klassen delas in i grupper om fyra elever. En bra startpunkt är att på plats gå igenom den säkerhetsutrustning som alltid ska vara med vid vattnet. Eleverna ska få se, känna på och använda den. Flytvästen är en bra början. Exempelflytvästar delas ut till grupperna och de diskuterar och redovisar sedan muntligt:
    1. Var sitter de olika flytelementen?
    2. Varför har västen den färg den har?
    3. Hur hittar man texten som anger till vilken vikt den passar?
    4. Hur ser man att det är en godkänd väst?

    Låt sedan eleverna visa att de kan sätta på sig flytvästen korrekt.

  2. Även övrig säkerhetsutrustning bör testas i praktiken:
    1. Kasta en räddningslina eller livboj på is där snön sopats bort jämfört med där snön är kvar I vilket fall var det lättast att komma fram till målet?
    2. Hur kan man göra för att få fäste på isen när man ska dra in kompisen?
    3. Hur bör den som faller genom isen bete sig? (hålla sig still)
    4. Låt eleverna ta sig från punkt A till B med isdubbar på isen (här bör de klara 5-10 meter).
  3. Nästa steg, framförallt med de äldre eleverna, är att öva förlängda armen. Eleverna ska veta att det är ytterst viktigt att alltid ha något mellan sig själv och den som ska räddas:
    1. Låt eleverna se sig omkring och på sig själva, vad kan användas som förlängda armen? En gren? En halsduk? Är det viktigt att ”armen” flyter?
    2. Testa förlängda armen på en ”nödställd” kompis.
    3. Diskutera hur viktigt det är att fördela trycket vid livräddning på isen. Låt eleverna bilda en kedja som ålar sig fram, kanske som en lagstafett?
  4. Diskutera hur viktigt det är att en person som räddats från iskallt vatten snabbt får på sig torra kläder. Hur bör man agera om inga torra kläder finns? (Behålla de blöta kläderna på, vara stilla och i lä.)
  5. Låt eleverna öva 112-samtal i par. Den som ska ringa kan få upp andan genom att springa en bestämd sträcka innan ”samtalet”. Vilken information är viktig att ge personalen på SOS Alarm? Vad som har hänt? Hur många är skadade? Var har det inträffat och hur kommer räddningstjänsten dit? Kan någon visa vägen?

Arbeta vidare och diskussion

Det är viktigt att följa upp aktiviteterna på isen under lektioner inomhus. Om klassen inte redan har märkt ut de platser där isen kan vara svag på en sjökarta innan utedagen, kan det göras efteråt ur minnet. Låt sedan eleverna planera en egen skridskotur, hockeymatch eller pimpeltur. Vad ska de tänka på?

Flera av de principer som bör följas ute på isen kan också testas vidare inne i klassrumet. Exempelvis att fördela tryck över större yta. Eleverna kan testa i par genom att den ena eleven spänner ett papper hårt med båda händerna. Den andra eleven försöker trycka sin penna genom pappret. Jämför den vassa med den trubbiga änden av pennan. 

Principen om att ligga så stilla som möjligt i isvaken kan också testas genom att hålla handen under kallt rinnande vatten och jämföra det med hålla handen stilla i kallt vatten i en hink. Ta tid och jämför. Under vilket förhållande var det lättast att hålla kvar handen? 

Lgr 11

Idrott och hälsa

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, 
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. 

Centralt innehåll åk 1-3

  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

Centralt innehåll åk 4-6

  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och utevistelser. 
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Centralt innehåll åk 7-9

  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Vill du gå ut med eleverna igen?

Naturen som klassrum har fler övningar för lärande utomhus.