Vem har rätt till stranden?

I den här övningen besöker eleverna stranden för att reflektera över vem det är som har rätt till stranden och vilka hot som kan finnas mot dem som nyttjar den. Sedan får eleverna fördjupa sig i tre case om olika hot mot stranden.

Foto:

Johanna Lakso

Ämnen: Bi, Ge, Sh, Sv

I den här övningen får eleverna reflektera över vem det är som har rätt till stranden och vilka hot som kan finnas mot dem som nyttjar den. Tanken är att väcka tankar hos eleverna och skapa förutsättningar för diskussioner kring ägande, allemansrätt, ansvar och existensberättigande för våra gemensamma nyttigheter.

Målet med övningen är att få en förståelse för samspelet mellan strandens invånare och vad som hotar dem som bor på och nyttjar stranden. Övningen syftar också till att öka förståelsen för samband mellan lagstiftning, kommunalt styre och individens rättigheter och skyldigheter.

Material och verktyg: Tomma lappar att skriva på, pennor, lappar med olika nyttjare av stranden. Kamera, t ex mobiltelefon. Faktamaterial och artiklar. Allt material finns i verktygsmenyn.

Genomförande

Första delen av övningen genomförs på en strand, till exempel vid en sjö, havet eller ett vattendrag. Använd gärna en plats som eleverna kan relatera till, som en badplats. Det behöver inte vara en sandstrand.

Förbered genom att klippa ut lapparna och välja ut dem som passar er. Fyll gärna i nyttjare som är typiska för er strand på de tomma lapparna.

Tips! Ta reda på vem som äger marken ni besöker. Fråga lantmäteriavdelningen på kommunen om de har kartor. 

Dela in klassen i grupper om sex till åtta elever. Dela ut lappar med en nyttjare var till var och en i gruppen där det står ett namn på ett djur eller person, till exempel tomtägare, politiker, joggare, hund, barnbarn och fiskmås.

Gruppen ritar ett streck i sanden eller gör ett streck av pinnar eller stenar. Varje deltagare funderar på hur stor rätt just deras nyttjare har till stranden. Sedan placerar var och en sin lapp längsmed linjen beroende på vem som har störst rätt till stranden. Den med störst rätt längst upp på strecket, och den med minst längst ner.

När alla har lagt sin lapp (de kanske behöver hållas på plats med en sten) börjar gruppen diskutera och eventuellet ändra lapparnas ordning. Lapparna får bara flyttas om alla är överens.

Dela ut några tomma lappar och en penna till varje grupp. Grupperna skriver sedan egna lappar utifrån vad de ser på och kring stranden, såsom, fiskare, industri, bastubadare eller annat och placerar ut även dem på linjen.

Uppmana dem även att fotografera det de ser. Bilderna används senare vid redovisningen.

Avsluta gruppernas arbete med att fotografera den färdiga listan för att ta med tillbaka till klassrummet.

Samla ihop klassen och diskutera följande frågor gemensamt:

  • Får vem som helst vara på hela stranden?
  • Vad får man göra på stranden? Får man till exempel elda, ha lös hund, cykla eller spela hög musik? Vad skulle hända om alla gör precis vad de vill?
  • Hur tar man reda på vad man får göra?
  • Vad innebär det att ha rätt till stranden? (Det är en sak att vara på stranden och en annan att göra intrång i naturen...)
  • Vems ansvar är det att ta hand om stranden?

Hot mot strandens liv

Med hjälp av linjerna de skapat kan grupperna nu identifiera hot de hittar på stranden. Börja med den nyttjare som de anser ha mest rätt till stranden. Är den eller det hotat? Av vad? Finns konkurrerande intressen mellan de olika nyttjarna? Finns gemensamma hot mot alla på listan?

Exempel på hot är exploatering, utsläpp och klimatförändringar.

Uppmana eleverna att anteckna och fotografera de hot de har identifierat inklusive vem eller vad som är hotat, innan ni återvänder till klassrummet.

Redovisning

Redovisning sker i form av ett bildspel eller en mindmap.

Låt grupperna presentera hur sambanden mellan de olika nyttjarna av stranden ser ut. De kan exempelvis använda sig av bilderna de tog och dra pilar mellan de samband de hittade, röda för hot och svarta för andra samband.

Om ni gör fördjupningen nedan, vänta med redovisningen och lägg till presentation av de slutsatser grupperna kommit fram till genom diskussionsfrågorna.

Fördjupning

Nedan följer tre förslag på fördjupningar kring ert arbete med stranden. Alla baseras på "case" i form av artiklar och radioinslag där eleverna jämför caset med den strand som ni besökt. Artikeln om strandskydd är mer omfattande än de andra två. Artiklarna finns i verktygsmenyn.

Du kan låta grupperna arbeta med ett case var eller använda samma case till hela klassen. 

Arbeta vidare med strandskydd

Exploatering innebär t ex att vattenområden fylls ut, livsmiljöer förändras, eller att man bygger bryggor eller andra byggnader. Att ha rätt till stranden är en sak, att ha ansvar för den är en annan sak. Diskutera vem som har ansvaret för stranden och för att människor samt strandlevande djur och växter ska kunna vistas och trivas där.

Läs på om strandskydd och allemansrätten. Läs även artikeln "Vem skyddar stränderna?" (Sveriges Natur 2011). 

Diskussionsfrågor:

  • Vad betyder exploatera?
  • Vem bestämmer om man får bygga bryggor eller hus nära stranden?
  • I vilka fall tycker ni att man ska få dispens (undantag) från strandskyddet?
  • Såg ni exempel på exploatering vid den strand som ni besökte?
  • Vem/vilka kan drabbas om strandskyddet tas bort vid "er" strand?
  • Vem kan överklaga ett beslut som strider mot strandskyddet? Hur?

Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek, 100 meter från strandkanten både upp på land och ut i vattnet, även miljön under vattnet. Det gäller både i tätort och ute i naturen. På några platser, till exempel i en del tätorter, är strandskyddet borttaget. På vissa platser är strandskyddet utvidgat till upp till 300 meter från strandlinjen.

> Läs mer om strandskydd på Naturvårdsverkets webb

Allemansrätten gäller både på land och i vatten. Tack vare allemansrätten har alla tillgång till naturen. Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller åker båt. Allemansrätten innebär att den som rör sig i naturen är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning. Det är vårt gemensamma ansvar att använda allemansrätten med omtanke om växt- och djurliv såväl som markägare och andra människor i närheten. 

> Film om allemansrätten för barn

> Kopieringsunderlag: Allemansrätten (pdf)

(Källa: Naturvårdsverket)

Arbeta vidare med utsläpp

Utsläpp från oljefartyg, industrier eller avlopp kan orsaka stor skada på stränders ekosystem och hindra olika nyttjare från att kunna använda stranden. Diskutera vem som har ansvar för att förhindra utsläpp och att se till att naturen kan återhämta sig efteråt.

Läs artikeln och lyssna på radioinslaget "Det var olja över hela havet" (Sveriges Radio 2015) om det största oljeutsläppet någonsin på Tjörn 2011.

Diskussionsfrågor:

  • Hur drabbades ekosystemen kring Tjörn av oljeutsläppet?
  • Vem tycker ni borde betala för saneringen?
  • I USA får den som ansvarar för ett oljeutsläpp betala även för skador på ekosystem och ekosystemtjänster. Kan ni ge exempel på andra kostnader som ni tycker borde ha ersatts?
  • Finns det risk för förorenande utsläpp vid den strand som ni besökte? Vem har ansvar för att förhindra dem?

Arbeta vidare med klimatförändringar

Klimatförändringarna riskerar att hota våra kuster genom t ex havsnivåhöjning, varmare vatten, ökad eller minskad nederbörd eller kraftiga stormar som ger mer erosion.

Läs artikeln och lyssna på radioinslaget "Havsvattennivån hotar kustbebyggelsen" (Sveriges Radio 2014) om Åhus kust där kusten är hotad av erosion.

Diskussionsfrågor:

  • Vilka typer av klimatrelaterade hot mot stranden nämns i inslaget?
  • Vilka personer, djur eller intressen är främst hotade?
  • Vilka åtgärder görs mot hoten? Tycker ni att de är tillräckliga?
  • Finns klimatrelaterade hot mot stranden som ni besökte? Vilka, och vet ni om man gör något åt dem?
  • Hur tror ni att er strand kommer se ut om 50 år?

 Tips! Hittar ni skräp på stranden? Komplettera med övningen Undersök - sånt som slängs.

 

Den här övningen är inspirerad av övningen Vem har rätt till skogen, framtagen av Robert Lättman-Masch och Mats Wejdmark på Nynäshamns Naturskola.

Skolmaterial om vatten och hav

Här hittar du fler skolövningar om vatten och hav.