Miljöanalys - så gjorde Ringstorpsskolan

Schemalagd kompetensutveckling, tydlig måluppföljning och insektsbäddar på skolgården. Ringstorpsskolan i Helsingborg satsar på ett aktivt och strategiskt arbete med hållbar utveckling som genomsyrar såväl undervisning och materialinköp som samverkan med närsamhället. Vi träffade skolans miljögrupp som är drivande i arbetet, här berättar de om hur de gick till väga och delar med sig av sina bästa tips till andra skolor.

Foto:

Marie Hannerstig

Hållbar utveckling som övergripande verksamhetsmål

Ringstorpsskolan i Helsingborg har beslutat att ha ett enda prioriterat mål under läsåret 2019-2020: "Hållbar utveckling". Marie Hannerstig på Naturskyddsföreningens skolenhet träffade skolans miljögrupp för att få veta mer om hur de arbetar med miljöanalys som verktyg.

Under en gemensam studiedag under våren 2019 sattes riktningen för Ringstorpsskolans miljöarbete. Skolledningen beslutade att ge miljögruppen mandat att styra arbetet med det skolövergripande målet om hållbar utveckling.

- Tydligare signal än så är svår att sända, säger David som arbetar som slöjdlärare och är drivande i miljögruppen. Tillsammans med en kollega har de särskild tjänstetid avsatt för att arbeta med hållbarhetsfrågor.

Skräddarsydde eget inventeringsverktyg

Bland det första miljögruppen gjorde var att arbeta fram ett verktyg för att genomföra en nulägesanalys. De önskade ett mätverktyg som kunde indikera huruvida planerade insatser faktiskt leder till förbättring, och som också kunde vara till hjälp för att strukturera arbetet och ge det riktning. Miljögruppen använde Naturskyddsföreningens analysformulär Miljöanalys - undersök skolan som utgångspunkt. Analysunderlaget delades in i tre kategorier; "Vad skolan redan gör", "Vad som står näst på tur att göra" och "Frågor som ligger utanför miljögruppens arbetsområde och vem som kan agera på dessa".

Tjänsteutrymme för samordning

Miljögruppen träffas regelbundet. Där ingår bland andra David och hans lärarkollega Katarina som har särskild tid i sina tjänster avsatt för att arbeta med hållbarhetsfrågor. Katarina ansvarar för att ta fram pedagogiskt material till kollegorna som lyfter in hållbarhetsfrågorna i undervisningen. Materialet samlas på en digital plattform tillgänglig för alla i personalen, där alla kan bidra med att lägga upp material. Arbetet handlar både om att synliggöra vad lärarna redan gör, att tipsa och inspirera varandra att våga prova nya metoder för att ta sig an hållbarhetsfrågorna i klassrummet. 

Obligatoriska fortbildningsträffar för stärkt kollegium

Under läsåret håller David en fortbildning för kollegorna med tema hållbar utveckling. Den liknar Skolverkets olika lyft men helt saknar bedömningsmomentet. Skolledningen organiserar träffarna, som är obligatoriska, medan David står för innehållet. Fritidspedagogerna, lärarna och förskollärarna ses ungefär en gång i månaden. De går alla samma fortbildning men vid olika tillfällen.

Syftet med träffarna är att bygga kunskap i personalgruppen och att, som David beskriver det, “riva av plåster” och bemöta uppfattningar om att hållbarhetsfrågorna är “hitte-på”. Fokus ligger på frågor om innebörden av begreppet hållbar utveckling, men också vilka känslor det ger upphov till, vad man kan själv kan göra och hur man kan svara när man får komplexa frågor. Davids förhoppning med fortbildningen är att kollegiet ska få stärkta kunskaper och uppleva en större trygghet i att prata om den här typen av frågor med eleverna. Innehållet kan vara jobbigt att ta till sig, särskilt för en grupp som redan har en hög arbetsbörda. David menar att deltagarna ofta behöver utmana sitt eget tänk och hur de själva agerar i sin vardag. 

- Det handlar om kunskap och förståelse men också om att se ljuset i tunneln. Att arbeta tillsammans och sätta upp nåbara mål är ett sätt som gör det hela lättare, berättar han. 

Viktigt att knyta an till det lokala 

David berättar vidare om visionen med arbetet och vikten av att knyta miljöfrågorna till närsamhället och den sociala dimensionen av hållbarhet.

- Vårt arbete handlar inte om att checka av en ruta utan om att vi som människor måste ändra oss. Det gör vi genom att förändra saker på plats, vi har hela tiden lokalt fokus. Miljöarbete för oss innebär att vi leder den här skolan till att ta ansvar både lokalt, socialt, demokratiskt och miljömässigt. Vi vill samverka med närområdet och bygga en lokal miljö som är både trivsam och hållbar. En förhoppning är att arbetet inte ska stanna inom skolans väggar utan sprida sig till föräldrar och andra utanför skolan.

Varje år arrangeras Skolbarnens dag på Ringstorpsskolan då elevernas föräldrar bjuds in till skolan. Under denna dag uppmuntrar miljögruppen föräldrar och elever att delta i olika praktiska aktiviteter. Senast odlade de i pallkragar, byggde pilkojor och insektshotell, snickrade sopsorteringsstationer och anlade insektsbäddar. En central del under dagen är själva mötet mellan föräldrar och deras barn där de får fixa saker ihop. Många av aktiviteterna lever vidare på skolan, till exempel tar eleverna på fritids hand om pallkragarna.

Läs mer om hur Ringstorpsskolan arbetar med hållbarhet i slöjden här!

Kom igång med miljöarbetet!

Tips till andra skolor från Ringstorpsskolans miljögrupp:

 

  • Hitta en gemensam hjärtefråga som förenar arbetslaget och börja där.
  • Vänta inte in skolledningen - börja tillsammans med några kollegor.
  • I det långa loppet är det avgörande att ledningen är med. Ta stöd av läroplanen för att motivera arbetet, där står hållbar utveckling mycket tydligt framskrivet.
  • Börja med en insats där det går att läsa av ett resultat relativt snart. Det ger ringar på vattnet och många får blodad tand.
  • Använd material som redan finns för att komma igång t.ex. från Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF eller Konsumentverket. (Länktips finns i Länkbiblioteket).
  • Fira framgångar!
  • Använd Naturskyddsföreningens verktyg: Miljöanalys - undersök skolan (åk 7-9, Gy) och Undersök skolans miljöarbete (åk 4-6) för att kartlägga skolans miljöarbete. Det finns också ett underlag för inventering av skolgårdens förutsättningar för bin och andra pollinatörer: Inventering: Bi-vänlig närmiljö?