Ministern som längtar till fjälls

Sveriges nye miljöminister längtar alltid tillbaka till fjällen, och mest till Sarek. Som fågelskådare är han nybörjare – men en ringräv i politiken.

Artikel 1998-6 roger olsson

Kjell Larsson? Vem fan är Kjell Larsson?? Det var tisdagen den 6 oktober 1998, och hela Miljösverige ställde samma förvånade fråga. Alla trodde att Anna Lindh skulle bli kvar som miljöminister. Därför spekulerades det inte så mycket kring tänkbara efterträdare, och för övrigt hade även de vildaste gissningar missat Kjell Larsson. Vem är Kjell Larsson? Inte ens de stora dagstidningarnas textdatabaser kan bidra så värst mycket till ett svar, trots att det är frågan om en man som länge verkat i den politiska maktens centrum. Han knöts till statsministerns kansli redan 1973, och fanns sedan med i socialdemokratins innersta krets i nästan 20 år; i kanslihuset och i partihögkvarteret. Sedan 1991 har han ägnat sig dels åt olika utredningsuppdrag, dels åt att leda exportkreditnämnden. Jag möter Kjell Larsson samma dag som han för första gången står öga mot öga med Naturvårdssveriges forskare, tjänstemän och ideella krafter. Platsen är Folkets Hus i Stockholm. SNF håller höstkonferens, i år på temat skog. Han gör ett utspel om den stora skogsaffären mellan staten och AssiDomän. För lite, är betyget från SNF och Skogsägarrörelsen. Och när han lovar att Fastighetsverket, statens skogsförvaltare, ska bli ett föredöme inom miljöanpassat skogsbruk hörs spridda skratt i salongen. Första träffen kunde kanske gått bättre. Men efteråt verkar han oberörd och avspänd. Ledigt klädd, skjortan uppknäppt i halsen. Det är ett avsevärt beting han fått överta, denne lågmälde man. Om en generation ska alla de stora miljöproblemen vara lösta. Det skrev Anna Lindh i den proposition hon lade på riksdagens bord i våras. – Det är ett stort åtagande, medger Kjell Larsson. Om någon för 25 år sedan hade lovat att vi ska lösa miljöproblemen inom 50 år, så hade nog alla sagt att det är fullkomligt omöjligt. Men vi har gjort stora framsteg. – Det kan hända att det enda miljöproblem vi har kvar om 25 år är nedskräpningen på gatorna, säger han och ler möjligen en aning. – Fast jag misstänker att det tar längre tid att klara klimatfrågan. Sedan kan man aldrig utesluta att det dyker upp nya miljöproblem. Ombedd att precisera sig pekar Kjell Larsson på det växande problemet med allergier hos barn. Han håller däremot inte med om att vi misslyckats med att få kemisamhället under kontroll. – Jag tycker nog att det går åt rätt håll. Fast jag kan för lite om det där. Kvällens nyckelreplik, för första gången. När intervjun är slut har jag sex formuleringar av samma slag i blocket. – Jag har inte hunnit sätta mig in i den frågan. Eller: – Jag har ingen uppfattning på den punkten ännu. Högst begripligt, kanske till och med värt respekt. Men en intervju med rubriken ”Tio frågor miljöministern inte har någon åsikt om” blir kanske inte särskilt läsvärd?. Så illa blir det nu inte. Samtalet tar fart när vi kommer in på ämnet svensk natur och miljöministern ska peka ut sina favoritområden. – Jag har nog vandrat sådär 120 mil i fjällen under årens lopp. Allra helst söker jag mig till Sarek. Sarek är för de verkliga entusiasterna, de med tjugofem kilo i ryggsäcken. Som fågelskådare hör Kjell Larsson däremot inte till A-laget. – Jag skaffade en fågelbok för sådär tio år sedan och började kryssa för alla arter jag såg. Jag höll inte på så länge – det blev 86 arter, tror jag. Åttiosex kryss? Varenda fjortonårig fältbiolog har betydligt fler. Men kanske är det svenskt regeringsrekord? Förresten har ministern just denna dag hängt in sitt åttiosjunde. Stjärtmes, observerad under en tur i Stockholms Ekopark. Innan vi kommer fram till miljöpolitiken hinner vi också besöka södra Dalarnas finnbygder. Där, i markerna runt Fredriksberg, har Kjell Larsson lärt känna den svenska skogen. – Dan Anderssons trakter. Där finns stora obrutna områden... ... frånsett alla jäkla skogsbilvägar, kommer det snabbt när ministern uppenbarligen tänker på annat för en enda sekund och naturmänniskan får tala fritt ur hjärtat.

Åter till ordningen. Klarar tekniska lösningar miljöproblemen eller måste vi ändra vårt sätt att leva? Tillåter ett ekologiskt uthålligt samhälle ekonomisk tillväxt? – Det där intresserade jag mig mycket för på 70-talet. Det finns inget enkelt samband mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Om man gör ekonomisk utveckling till miljöns fiende så skadar man miljöpolitiken, inte minst internationellt. Kjell Larsson pekar på svensk skogsindustri, som visat att ekonomisk tillväxt mycket väl kan kombineras med minskad miljöförstöring. – Utsläppsproblemen är ju i stort sett lösta, massa -och pappersfabrikerna är nästan slutna system i dag. – Fast visst kommer det att krävas förändringar i vårt sätt att leva. Ta till exempel alla små utsläpp av koldioxid som påverkar jordens klimat... – På sätt och vis har våra konsumtionsvanor redan genomgått fundamentala förändringar. Vi konsumerar mycket mer tjänster än tidigare, och vi konsumerar varor som förbrukar mycket mindre energi och råvaror. Nej, Kjell Larsson påstår inte att tekniken kan lösa miljöproblemen. Men resonemangen landar ofta i exempel på vad tekniken kan uträtta, även när han pratar livsstil. Han tror att det kommer att krävas ”korrigeringar i våra resmönster”, men värjer sig mot tal om begränsningar i privatbilismen. Han pratar hellre om nya, rena bilmotorer. – Men om vi vill låta resandet öka så krävs det tunga omläggningar av infrastrukturen framöver. Bilismen kan inte öka i det oändliga. Och när det gäller lastbilstrafiken krävs det mycket stora systemomäggningar. Vi måste få bort de långa transporterna från vägarna. Om dieselskatten har han däremot inget besked. SNF menar att den måste höjas för att lastbilstrafiken ska betala sina egna kostnader. Åkerinäringen hävdar att högre skatt skulle missgynna svenska åkerier i EU-konkurrensen. Miljöministern har inte satt sig in i frågan ännu. Fast Kjell Larsson är inte avvisande till skatteväxling och miljöskatter som styrmedel. – Miljöskatter kan vara ett bra alternativ till byråkratiska regleringar. Är det inte fel då, att det i praktiken blir den lägsta skattenivån inom EU som avgör var taket hamnar? – Jo, det blir ju så, det måste man hederligt erkänna. Och det är inte svårt att kritisera EU för tröghet. Men vi jobbar hårt inom unionen för att höja ribban. SNFs förslag till lösning på problemet – att EU ska kunna fatta majoritetsbeslut om miljöskatter – vill han inte kommentera. – Jag kan för lite om det.

Vi lämnar det kvällstomma Folkets Hus och säger hej i novemberkylan ute på Barnhusgatan. En man med vänliga ögon. Har säkert humor. Mycket erfaren, gräver inga fallgropar åt sig själv med paroller och stora ord. Men frågan kvarstår. Vem fan är Kjell Larsson? Hur Inga svar. Men i morse gladde sig Kjell Larsson över mötet med en fågel han inte sett förut. Och han längtar tillbaka till Sarek. I bästa fall är detta två viktiga och hoppingivande politiska besked.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.