SNF genom nittio år

Följ med på en resa från Abisko till Överflödssamhället, speglad i Sveriges Naturs spalter genom nittio år!

Artikel 1999-1

1910

De första parkerna Sveriges första nationalparker inrättas ungefär
samtidigt som Svenska Naturskyddsföreningen föds. Abisko är en av dem.
Att föreslå områden för naturskydd var en central uppgift för SNF under
den första tiden. Mycket kraft ägnades åt att freda enstaka gamla eller
märkligt vuxna träd, men flera nationalparker kom till på föreningens
initiativ. En central tanke var att områdena skulle skyddas från människan
- inte minst från det fördärv som utbredd turism skulle medföra.

  • 1917 Krig i världen, kristid. Demonstrationer och hungerkravaller
    i bland annat Västerås, Göteborg, Norrköping och Stockholm.
  • 1918 Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt

I Sveriges Natur 1914 publiceras en karta över alla naturskyddade
områden i Sverige. Den tar upp tio nationalparker och 35 andra objekt.
Bland annat ön Blå Jungfrun i Kalmarsund och de röda näckrosornas tjärn
i Tiveden

1920

Abisko nationalpark "Det är också en af de naturskönaste trakterna
vid den första svenska järnväg, som skär genom högfjällstrakter, och på
grund af sin natur har området, redan från det att det gjordes tillgängligt
för allmänheten, blifvit en af våra mest besökta turistorter. Det är väl
särskildt detta sista skäl, som gjort att området nu reserverats. Det
visar ju sig litet hvarstans, att modernt turistlif i större stil bereder
vissa faror för den ursprungliga naturens bestånd."

O Sjögren, Sveriges Natur 1910

  • 1926 Den 2 juni avgår det första eldrivna tåget på sträckan
    Stockholm-Göteborg.
  • 1928 Per-Albin Hansson talar för första gången om "folkhemmet"
    i riksdagen.

Ett par pojkar i Järpås sköto häromdagen en havsörn. Då denna fågel
är fridlyst, kommer jakten att stå de båda unga nimrodarna dyrt. Men det
är icke det värsta, utan värre är, att den tvivelaktiga jaktbragden definitivt
utrotat havsörnen från Vänern, då den skjutna örnen med all sannolikhet
var det enda kvarlevande exemplaret vid sjön."

Notis i Sveriges Natur 1925

Skydd för det vilda Bättre jaktlagstiftning och fridlysning av
sällsynta däggdjur och fåglar stod högt på SNFs dagordning under 1920-talet.
1922 redovisar Sveriges Natur ett kommitte´förslag som innebar, att gladan
och fem andra sällsynta rovfåglar skulle fridlysas året runt, medan örnar
och en del andra arter skulle fredas under vår och sommar. Duvhök och
berguv förblev fredlösa. 1927 kan Sveriges Natur berätta, att förslaget
antagits av riksdagen. Samtidigt försvinner begreppet "skadliga djur"
ur jaktlagstiftningen. "Det kan ej i våra dagar anses lämpligt att genom
lagen och den auktoritet denna för med sig alltjämt skall hos allmänheten
underhållas den uppfattningen, att samtliga såsom skadliga betecknade
djur skoningslöst böra förföljas och i möjligast mån utrotas."

"Rovfågelfångsten med sax. Dess avskaffande en naturskyddsfråga av
största betydelse." "Gladan, vår numera kanske sällsyntaste rovfågel,
har jämte kärrhökarna nyligen måst totalfridlysa för att icke bliva utrotad.
Men vad tjänar det egentligen till under nuvarande förhållanden! Se blott
på den första av våra illustrationer. Där sitter gladan ändå i höksaxen,
en bild av namnlös skräck och vanmäktigt ursinne."

Thor Högdahl, Sveriges Natur 1920

1930

Ett besök vid Hjälstaviken "På tal om kråkor ha vi med säkerhet
några efter oss nu - ja se där! en kråka hejdar sig i flykten, gör en
klumpig överhalning och går ned i vassen. Samtidigt höras plask och förtvivlade
sothönsskrik från samma håll. Det gäller vem som hinner först till äggen;
kråkan är nog inte så över sig djärv, om sothönan kan försvara sin tillhörighet.
Men alltför ofta kommer nog rövaren iväg med ett ägg i näbben. Ur rent
moralisk synpunkt måste man ju fördöma detta handlingssätt, men om det
gör så mycket, när det är sothönan det går ut över, vill jag låta vara
osagt. Ingen av svartingarna verkar mänskligt sett särdeles sympatisk."

Arne Lindroth, Sveriges Natur 1932

  • 1932 Birger Furugård och Mauritz Brolin talar vid nazistmöte
    på Hötorget
  • inför 5 000 mötesdeltagare och motdemonstranter.
  • 1938 Lubbe Nordström avslöjar "Lort-Sverige."

Värna våtmarkerna Våtmarkernas skydd var en stor
fråga för SNFs arbete under 1930-talet. Många stora och tunga frågor fanns
på dagordningen. Den sista, förödande sänkningen av Hornborgasjöns genomfördes
1933. I SN 1934 berättar Folke Persson om fågelsjön Tåkern i östergötland,
som är på väg att torka ut efter två nederbördsfattiga år. Vattenståndet
är betydligt lägre än vad som avsågs då sjön sänktes, och sjöns svanar
hotas. I SN 1935 slår Edvard Wibeck larm om den hotande regleringen av
sjön Bolmen. Lina myr på Gotland och Krankesjön i Skåne var andra områden
som uppmärksammades.

1940

Skrammel med bössan Komosse i Småland var ett av flera värdefulla
områden som föreningen räddade under 1940-talet genom att köpa dem. år
1946 köpte SNF halva Aktse-hemmanet på gränsen till Sareks nationalpark.
Det är fortfarande i föreningens ägo. Också Nygårds myr på Gotland köptes
med donerade medel. 1998 beslutade länsstyrelsen att gruvbrytning ska
vara förbjuden i naturreservatet Smålands Taberg. Det kunde man göra därför
att ägaren till gruvrättigheterna är Svenska Naturskyddsföreningen. Beslutet
innebar den slutliga segern i arbetet med att rädda Taberg och dess gruvgångar,
som bland annat är en viktig övervintringsplats för flera sällsynta arter
av fladdermöss. SNF köpte gruvrättigheterna 1985 efter att färeningens
medlemmar samlat in närmare två miljoner kronor för ändamålet.

  • 1944 Den 22 februari föller ett ryskt vilsefluget bombplan
    sin last över Stockholm, Södertölje och Ströngnös. Stor förödelse, men
    inga mönniskor skadas.
  • 1946 Den 9 oktober blir Tage Erlander statsminister.

År 1943 utkom tidskriften Sveriges Natur med sitt första nummer. Fram
till nu hade den bara funnits som årsbok. Redaktörer för tidskriften var
Kai Curry-Lindahl och Nils Dahlbeck, som var föreningens sekreterare från
1937 och intendent 1943 - 1951.

Trettio års misslyckanden? "Vilja inte föreningens medlemmar vörva
flera och vilja de icke, även om det skulle innebära uppoffringar, skänka
föreningen sitt stöd i form av arbete och pengar, då måste vi säga att
de trettio årens ansträngningar varit förgäves."

Nils Dahlbeck, SN nr 2 1943

'Komosse "SNF har nu möjlighet att för all framtid
kunna rädda ett egenartat och ytterst värdefullt markområde, Komosse c:a
2 mil sydost om Ulricehamn, på gränsen mellan Småland och Västergötland.
... Av det stora Komossekomplexet har den intressantaste delen, eller
2.286 hektar, nu erbjudits föreningen för 40.000 kronor, d.v.s. i runt
tal för 8 kronor per tunnland. Enligt styrelsens mening torde aldrig mer
så fördelaktiga villkor kunna erhållas för att bevara detta oskattbara
och orörda naturområde. Och skulle de verkligt naturskyddsintresserade
offra en summa motsvarande kostnaden för ett tunnland skulle köpeskillingen
snabbt vara helt täckt."

Hugo Osvald, SN nr 3 1949

1950

Kamp för forsarna Under 1950-talet publiceras de första artiklarna
om det vi i dag kallar miljöfrågor i Sveriges Natur: miljögifter, vattenföroreningar,
oljeutsläpp i östersjön och hoten mot världens livsmedelsförsörjning.
Samtidigt seglar kampen mot den ohämmade vattenkraftutbyggnaden upp som
den viktigaste frågan för SNF. Gång på gång efterlyses ett samlat beslut
om vilka vatten som ska offras och vilka som ska skyddas. Listor över
vattendrag som bör undantas från kraftverksbyggen publiceras flera gånger
i Sveriges Natur. Och kärnkraften är framtidens energikälla, som ska rädda
älvarna. Först 1961 kröns kampen med viss framgång. Vattenfall lovar att
avstå från utbyggnad i vissa vattendrag, mot att naturvården accepterar
utbyggnad i andra system. Uppgörelsen - "freden i Sarek" - övergavs senare,
men räddade bland annat det område som i dag är Padjelanta nationalpark.
1998 genomförde SNF en turne´ för att väcka opinion för de strömmande
vattnen och mot fortsatt vattenkraftutbyggnad. Hotade vattendrag över
hela Sverige besöktes under parollen "Inte en droppe till!"

  • 1957 De första reguljära tv-sändningarna i Sverige.
  • 1958 FotbollsWM i Sverige forlörar finalen mot Brasilien med
    2-5.

Vargens avskjutningssiffror under femårsperioden 1945-1949 har varit
följande: 1945 12 ex., 1946 14 ex., 1947 10 ex., 1948 9 ex. och 1949 1
ex. - Alla till denna översikt inkomna rapporter om vargen tala om sporadisk
förekomst. Fast stam synes f.n. ingenstädes förekomma."

Kai Curry-Lindahl , Sveriges Natur nr 1 1951

Atomkraften och våra vattendrag "Atomkraften erbjuder ett alternativ
till vattenkraften, och inom 10 år är den billigare. Om Sir Christopher
Hintons förutsägelser om atomkraften besannas, kunna flera av våra stora
vattenkraftverk, planerade att fullbordas på 1960-talet, bli direkta felinvesteringar."
Sven Sundius, Atomkraften och våra vattendrag, SN nr 3 1957

1960

Falkens årtionde Årtiondets paroll är Håll Naturen Ren, och under
decenniets sista år står striden hård kring Vindelälven. Men mest handlar
det om biocider. Insektsgifter och kvicksilverbetat utsäde slår hårt mot
jordbrukslandskapets fåglar och mot rovfåglarna i toppen av näringskedjorna.
Larmrapporterna avlöser varann i Sveriges Natur. SNF genomför inventeringar
som visar att pilgrimsfalk och havsörn på kort tid drivits till utrotningens
brant i Sverige. Det blir startsignal för Projekt Pilgrimsfalk och Projekt
Havsörn, som fortfarande drivs i SNF-regi. På naturvårdens pluskonto bokförs
att en statlig myndighet för naturvårdsfrågorna äntligen inrättas 1964
- något som efterlysts i Sveriges Naturs spalter sedan 1919. 1998 finns
omkring 250 par havsörnar i Sverige. Pilgrimsfalken har också återhämtat
sig starkt och stammen uppgår nu till runt 70 par. över 130
ungar kom på vingarna i somras. SNFs räddningsarbete för de båda fågelarterna
har varit mycket framgångsrikt.

Biociddöden "SNF:s inventering av pilgrimsfalken visar, att läget
för denna art är om möjligt än mer katastrofalt: från hela landet har
hittills endast 13 par rapporterats. Bara 6 av dessa har fått några ungar!
Sedan 1955 har ca 75 par "försvunnit" - någon annan faktor än biociddöden
är knappast tänkbar!"

SN nr 4 1965

  • 1961 Den 24 april lyfts regalskeppet Vasa till vattenytan vid
    Skeppsholmen i Stockholm.
  • 1967 Den 3 september går Sverige över till högertrafik.

"Havsörnen har minskat ytterligare: i hela landet har endast 10 par
lyckats och 28 par misslyckats med sin häckning enligt rapporterna till
SNF:s inventering- SVA har hittills funnit kvicksilver i 6 örnägg..."

SN nr 4 1965

Operation falkbevakning "Under senare delen av april till början
av juni genomfördes med hjälp av många ornitologer, naturvårdare och fältbiologer
dygnet runt-bevakning av berget. Till täckande av bilkostnader m.m. skänkte
Svenska Naturskyddsföreningen 400 kr. En verkligt fin belöning utgjorde
den falkunge, som kunde lämna boet vid midsommar, den förste under 1960-talet."

Peter Lindberg,SN nr 2 1968

1970

Ut i skogen På 1970-talet bryter den ut - den debatt om skogsbruket
och miljön som rasar än i dag. I Sveriges Natur publiceras artiklar om
en kemiska lövslybekämpningen 1970. Tre år senare kommer de första ifrågasättandena
av kalhygget och halhyggesbruket. Men skogsbruket kommer i brännpunkten
på allvar först 1978, då en statlig utredning om en ny skogspolitik, "Skog
för framtid", läggs fram. Det handlar också mycket om snöskotrar, om våra
sista obrutna fjällområden - och om energi. Mot slutet av 1970-talet skriver
SN för första gången kritiskt om kärnkraftens risker. Samtidigt blossar
striden om Kalixälven - på nytt hotad av vattenkraftutbyggnad - upp. 1998
bestämde sig riksdag och regering äntligen för en rejäl satsning på att
skydda de sista naturskogarna. Efter åratal av opinionsbildning och hårt
lobbyarbete från bland andra SNF satsar starten i år 340 miljoner på att
skydda värdefulla skogar. Det är en fördubbling.

  • 1972 ölandsbron invigs den 30 september.
  • 1977 Riksdagen beslutar om fem veckors semester för alla.

Kalhyggen och romantik "…verhuvudtaget samlar sig på skilda håll
rapporter om hur utsatta och sällsynta växter av olika slag missgynnas
av moderna skogsbrukssätt. Dessa ännu glesa och osystematiskt gjorda iakttagelser
är svåra att överblicka och verifiera..."

Ulf Malmgren, SN nr 6 1972

Svavlet och försurningen "Den rapport om svavelföroreningar, som
förberetts till nästa sommars FN-konferens och som nyligen presenterats,
ger en dyster bild av vad som kommer att hända med våra sjöar och skogar
om den nuvarande försurningen tillåts fortsätta. Ett stort antal sjöar
i södra och mellersta Sverige kan bli helt fisktomma till sekelskiftet,
och inom känsliga områden är det risk för att marken kommer att lakas
ut så att skogstillväxten minskar."

Ledare i SN nr 4 1971

1980

Fjöllskog i fokus De fjällnära skogarnas framtid är detta årtiondes
stora stridsfråga. I slutet av 1970-talet avslöjas Domänverkets planer
på att börja avverka i dessa skogar, som till största delen varit opåverkade
av kalhyggesepokens skogsbruk. 1988 lägger SNF fram sitt förslag om en
naturvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan. Framgången
kommer först i början av 1990-talet, då alla de stora skogsbolagen drar
sig tillbaka från de fjällnära skogarna inför hotet om internationella
bojkott-aktioner. 1998 har miljömärkningen av skogsbruk fått sitt genombrott
i Sverige. En tredjedel av skogsmarken sköts nu enligt de regler som SNF
varit med och förhandlat fram, och alla de stora bolagen är FSC-märkta,
eller på väg att bli det. Därmed lovar de också att inte avverka i värdefulla
fjällnära skogar.

  • 1983 Riksdagen fattar beslut om inrättande av löntagarfonder.
  • 1986 En reaktor vid kärnkraftverket i Tjernobyl havererar den
    25 april.

Vi drömde, vi trodde..."Till sist hade den så nått även hit:
Girigheten. Dess apostlar hade vid sina skrivbord och på sina räknemaskiner
kommit fram till att de gamla träden, några av dem femhundra år gamla,
vid stranden och uppe på bergen nog vore lämpliga att omvandla till pappersservetter
och blanketter, toalettpapper och banala tidningar, av vilket allt vi
redan har för mycket och som efter användningen kommer att kastas bort."

Hans Anderson i Sveriges Naturs årsbok 1982, om Fjällen

Kärnkraft och förnuft Kärnkraftindustrin - som ingav sådana förhoppningar
hos de fåkunniga och även hos undertecknad - är avslöjad som ett oerhört
ingrepp mot människor och allt annat levande."

Gösta Walin, SNFs förre ordförande i SN nr 2 1980

"Läget är allvarligt för östersjöns sälar. Av sekelskiftets
sälstam återstår bara ett par procent! En stor del av de kvarvarande sälarna
är dessutom sterila och drabbade av flera svåra sjukdomar. Orsaken tros
vara miljögifterna i
östersjön."

Lars Vaste, SN 1986

1990

Ut på marknaden Kampanjen för klorfritt skriv- och kopieringspapper
visade vägen. Och nu öppnar sig en ny spelplan för miljökampen: marknaden.
I SNs spalter dyker en helt ny typ av artiklar upp: råd om hur man kan
påverka miljön hemma i sin vardag, tips om vilka varor man bör köpa och
vilka man bör undvika. Marknaden - pappersköparna i Europa - mobiliseras
också för att påverka det svenska skogsbruket. 1988 börjar SNF annonsera
fär boken "Handla miljövänligt". 1991 har boken sålt i över 200 000 exemplar.
1990 börjar SNF miljömärka tvättmedel med sitt eget märke Bra Miljöval.
1998 skördar SNFs miljömärke Bra Miljöval nya framgångar. Märkningen av
elleveranser räddar Nättraån i Ångermanland från exploatering. Graninge
vill inte riskera att förlora sitt miljömärke. Och statistik visar att
användningen av sulfonsyra-tensider i tvättmedel har minskat från 5 300
ton till 500 ton mellan åren 1988 och 1997.

  • 1992 Premiär för tjugokronorssedeln.
  • 1994 Den 13 november röstar 52,2 procent av väljarna ja till
    svenskt EU-medlemskap.

Nils Dahlbeck gick bort i december 1998, 87 år gammal. Han var en
förgrundsfigur i SNF och inom svensk naturvård och verksam i föreningen
under en expansiv och framgångsrik period. Han kan bland annat ses som
grundare av tidskriften Sveriges Natur, och han startade ungdomsorganisationen
Fältbiologerna. Senare hade hans radioprogram "Naturen och vi", som sändes
varje vecka i närmare 20 år, stor betydelse för opinionsbildningen i miljöfrågorna.

Leve konsumentmakten "Naturskyddsföreningens bojkott mot tvättmedlet
Via är ett sätt att ruska om tillverkaren Lever och andra delar av kemiindustrin.
Vill de skulle de kunna bidra mycket mera i miljöarbetet. I Storbritannien
(som importerar huvuddelen av sitt papper) uppmanar miljöorganisationen
WEN britterna att minska sin papperskonsumtion i protest mot svenska,
finska och kanadensiska bolags sätt att utarma sina skogar. Förstår svensk
skogsnäring att ta chansen och på 90-talet bli föregångare inom naturvård
på samma sätt som massaindustrin på 80-talet minskade klorblekningen?"

Ledare i SN nr 6 1991

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.