1910-tal

De första parkerna Sveriges första nationalparker inrättas ungefär samtidigt som Svenska Naturskyddsföreningen föds. Abisko är en av dem. Att föreslå områden för naturskydd var en central uppgift för SNF under den första tiden. Mycket kraft ägnades åt att freda enstaka gamla eller märkligt vuxna träd, men flera nationalparker kom till på föreningens initiativ. En central tanke var att områdena skulle skyddas från människan – inte minst från det fördärv som utbredd turism skulle medföra.

• 1917 Krig i världen, kristid. Demonstrationer och hungerkravaller i bland annat Västerås, Göteborg, Norrköping och Stockholm.
• 1918 Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt.

I Sveriges Natur 1914 publiceras en karta över alla naturskyddade områden i Sverige. Den tar upp tio nationalparker och 35 andra objekt. Bland annat ön Blå Jungfrun i Kalmarsund och de röda näckrosornas tjärn i Tiveden.

1920-tal

Abisko nationalpark ”Det är också en af de naturskönaste trakterna vid den första svenska järnväg, som skär genom högfjällstrakter, och på grund af sin natur har området, redan från det att det gjordes tillgängligt för allmänheten, blifvit en af våra mest besökta turistorter. Det är väl särskildt detta sista skäl, som gjort att området nu reserverats. Det visar ju sig litet hvarstans, att modernt turistlif i större stil bereder vissa faror för den ursprungliga naturens bestånd.”

O Sjögren, Sveriges Natur 1910

• 1926 Den 2 juni avgår det första eldrivna tåget på sträckan Stockholm-Göteborg.
• 1928 Per-Albin Hansson talar för första gången om ”folkhemmet” i riksdagen.

”Ett par pojkar i Järpås sköto häromdagen en havsörn. Då denna fågel är fridlyst, kommer jakten att stå de båda unga nimrodarna dyrt. Men det är icke det värsta, utan värre är, att den tvivelaktiga jaktbragden definitivt utrotat havsörnen från Vänern, då den skjutna örnen med all sannolikhet var det enda kvarlevande exemplaret vid sjön.”

Notis i Sveriges Natur 1925

Skydd för det vilda Bättre jaktlagstiftning och fridlysning av sällsynta däggdjur och fåglar stod högt på SNF-s dagordning under 1920-talet. 1922 redovisar Sveriges Natur ett kommittéförslag som innebar, att gladan och fem andra sällsynta rovfåglar skulle fridlysas året runt, medan örnar och en del andra arter skulle fredas under vår och sommar. Duvhök och berguv förblev fredlösa. 1927 kan Sveriges Natur berätta att förslaget antagits av riksdagen. Samtidigt försvinner begreppet ”skadliga djur” ur jaktlagstiftningen. ”Det kan ej i våra dagar anses lämpligt att genom lagen och den auktoritet denna för med sig alltjämt skall hos allmänheten underhållas den uppfattningen, att samtliga såsom skadliga betecknade djur skoningslöst böra förföljas och i möjligast mån utrotas.”

”Rovfågelfångsten med sax. Dess avskaffande en naturskyddsfråga av största betydelse.” ”Gladan, vår numera kanske sällsyntaste rovfågel, har jämte kärrhökarna nyligen måst totalfridlysas för att icke bliva utrotad. Men vad tjänar det egentligen till under nuvarande förhållanden! Se blott på den första av våra illustrationer. Där sitter gladan ändå i höksaxen, en bild av namnlös skräck och vanmäktigt ursinne.”

Thor Högdahl, Sveriges Natur 1920

1930-tal

Ett besök vid Hjälstaviken ”På tal om kråkor ha vi med säkerhet några efter oss nu – ja se där! en kråka hejdar sig i flykten, gör en klumpig överhalning och går ned i vassen. Samtidigt höras plask och förtvivlade sothönsskrik från samma håll. Det gäller vem som hinner först till äggen; kråkan är nog inte så över sig djärv, om sothönan kan försvara sin tillhörighet. Men alltför ofta kommer nog rövaren iväg med ett ägg i näbben. Ur rent moralisk synpunkt måste man ju fördöma detta handlingssätt, men om det gör så mycket, när det är sothönan det går ut över, vill jag låta vara osagt. Ingen av svartingarna verkar mänskligt sett särdeles sympatisk.”

Arne Lindroth, Sveriges Natur 1932

• 1932 Birger Furugård och Mauritz Brolin talar vid nazistmöte på Hötorget inför 5 000 mötesdeltagare och motdemonstranter.
• 1938 Lubbe Nordström avslöjar ”Lort-Sverige.”

Värna våtmarkerna Våtmarkernas skydd var en stor fråga för SNF:s arbete under 1930-talet. Många stora och tunga frågor fanns på dagordningen. Den sista, förödande sänkningen av Hornborgasjöns genomfördes 1933. I SN 1934 berättar Folke Persson om fågelsjön Tåkern i Östergötland, som är på väg att torka ut efter två nederbördsfattiga år. Vattenståndet är betydligt lägre än vad som avsågs då sjön sänktes, och sjöns svanar hotas. I SN 1935 slår Edvard Wibeck larm om den hotande regleringen av sjön Bolmen. Lina myr på Gotland och Krankesjön i Skåne var andra områden som uppmärksammades.

1940-tal

Skrammel med bössan Komosse i Småland var ett av flera värdefulla områden som föreningen räddade under 1940-talet genom att köpa dem. År 1946 köpte SNF halva Aktse-hemmanet på gränsen till Sareks nationalpark. Det är fortfarande i föreningens ägo. Också Nygårds myr på Gotland köptes med donerade medel. 1998 beslutade länsstyrelsen att gruvbrytning ska vara förbjuden i naturreservatet Smålands Taberg. Det kunde man göra därför att ägaren till gruvrättigheterna är Svenska Naturskyddsföreningen. Beslutet innebar den slutliga segern i arbetet med att rädda Taberg och dess gruvgångar, som bland annat är en viktig övervintringsplats för flera sällsynta arter av fladdermöss. SNF köpte gruvrättigheterna 1985 efter att föreningens medlemmar samlat in närmare två miljoner kronor för ändamålet.

• 1944 Den 22 februari fäller ett ryskt vilsefluget bombplan sin last över Stockholm, Södertälje och Strängnäs. Stor förödelse, men inga människor skadas.
• 1946 Den 9 oktober blir Tage Erlander statsminister.

År 1943 utkom tidskriften Sveriges Natur med sitt första nummer. Fram till nu hade den bara funnits som årsbok. Redaktörer för tidskriften var Kai Curry-Lindahl och Nils Dahlbeck, som var föreningens sekreterare från 1937 och intendent 1943-1951.

Trettio års misslyckanden? ”Vilja inte föreningens medlemmar värva flera och vilja de icke, även om det skulle innebära uppoffringar, skänka föreningen sitt stöd i form av arbete och pengar, då måste vi säga att de trettio årens ansträngningar varit förgäves.”

Nils Dahlbeck, SN nr 2 1943

Komosse ”SNF har nu möjlighet att för all framtid kunna rädda ett egenartat och ytterst värdefullt markområde, Komosse c:a 2 mil sydost om Ulricehamn, på gränsen mellan Småland och Västergötland. /…/ Av det stora Komossekomplexet har den intressantaste delen, eller 2.286 hektar, nu erbjudits föreningen för 40.000 kronor, d.v.s. i runt tal för 8 kronor per tunnland. Enligt styrelsens mening torde aldrig mer så fördelaktiga villkor kunna erhållas för att bevara detta oskattbara och orörda naturområde. Och skulle de verkligt naturskyddsintresserade offra en summa motsvarande kostnaden för ett tunnland skulle köpeskillingen snabbt vara helt täckt.”

Hugo Osvald, SN nr 3 1949

1950-tal

Kamp för forsarna Under 1950-talet publiceras de första artiklarna om det vi i dag kallar miljöfrågor i Sveriges Natur: miljögifter, vattenföroreningar, oljeutsläpp i Östersjön och hoten mot världens livsmedelsförsörjning. Samtidigt seglar kampen mot den ohämmade vattenkraftutbyggnaden upp som den viktigaste frågan för SNF. Gång på gång efterlyses ett samlat beslut om vilka vatten som ska offras och vilka som ska skyddas. Listor övervattendrag som bör undantas från kraftverksbyggen publiceras flera gånger i Sveriges Natur. Och kärnkraften är framtidens energikälla, som ska rädda älvarna. Först 1961 kröns kampen med viss framgång. Vattenfall lovar att avstå från utbyggnad i vissa vattendrag, mot att naturvården accepterar utbyggnad i andra system. Uppgörelsen – ”Freden i Sarek” – övergavs senare, men räddade bland annat det område som i dag är Padjelanta nationalpark. 1998 genomförde SNF en turné för att väcka opinion för de strömmande vattnen och mot fortsatt vattenkraftutbyggnad. Hotade vattendrag över hela Sverige besöktes under parollen ”Inte en droppe till!”

• 1957 De första reguljära tv-sändningarna i Sverige.
• 1958 Fotbolls-WM i Sverige – Svenska landslaget förlorar finalen mot Brasilien med 2-5.

Vargens avskjutningssiffror under femårsperioden 1945-1949 har varit följande: 1945 12 ex., 1946 14 ex., 1947 10 ex., 1948 9 ex. och 1949 1 ex. – Alla till denna översikt inkomna rapporter om vargen tala om sporadisk
förekomst. Fast stam synes f.n. ingenstädes förekomma.”

Kai Curry-Lindahl, Sveriges Natur nr 1 1951

Atomkraften och våra vattendrag ”Atomkraften erbjuder ett alternativ till vattenkraften, och inom 10 år är den billigare. Om Sir Christopher Hintons förutsägelser om atomkraften besannas, kunna flera av våra stora vattenkraftverk, planerade att fullbordas på 1960-talet, bli direkta felinvesteringar.”

Sven Sundius, Atomkraften och våra vattendrag, SN nr 3 1957

1960-tal

Falkens årtionde Årtiondets paroll är Håll Naturen Ren, och under decenniets sista år står striden hård kring Vindelälven. Men mest handlar det om biocider. Insektsgifter och kvicksilverbetat utsäde slår hårt mot jordbrukslandskapets fåglar och mot rovfåglarna i toppen av näringskedjorna. Larmrapporterna avlöser varann i Sveriges Natur. SNF genomför inventeringar som visar att pilgrimsfalk och havsörn på kort tid drivits till utrotningens brant i Sverige. Det blir startsignal för Projekt Pilgrimsfalk och Projekt Havsörn, som fortfarande drivs i SNF-regi. På naturvårdens pluskonto bokförs att en statlig myndighet för naturvårdsfrågorna äntligen inrättas 1964 – något som efterlysts i Sveriges Naturs spalter sedan 1919. 1998 finns omkring 250 par havsörnar i Sverige. Pilgrimsfalken har också återhämtat sig starkt och stammen uppgår nu till runt 70 par. över 130 ungar kom på vingarna i somras. SNF:s räddningsarbete för de båda fågelarterna har varit mycket framgångsrikt.

Biociddöden ”SNF:s inventering av pilgrimsfalken visar, att läget för denna art är om möjligt än mer katastrofalt: från hela landet har hittills endast 13 par rapporterats. Bara 6 av dessa har fått några ungar! Sedan 1955 har ca 75 par ”försvunnit” – någon annan faktor än biociddöden är knappast tänkbar!”

SN nr 4 1965

• 1961 Den 24 april lyfts regalskeppet Vasa till vattenytan vid Skeppsholmen i Stockholm.
• 1967 Den 3 september går Sverige över till högertrafik.

”Havsörnen har minskat ytterligare: i hela landet har endast 10 par lyckats och 28 par misslyckats med sin häckning enligt rapporterna till SNF:s inventering – SVA har hittills funnit kvicksilver i 6 örnägg…”

SN nr 4 1965

Operation falkbevakning ”Under senare delen av april till början av juni genomfördes med hjälp av många ornitologer, naturvårdare och fältbiologer dygnet runt-bevakning av berget. Till täckande av bilkostnader m.m. skänkte Svenska Naturskyddsföreningen 400 kr. En verkligt fin belöning utgjorde den falkunge, som kunde lämna boet vid midsommar, den förste under 1960-talet.”

Peter Lindberg, SN nr 2 1968

1970-tal

Ut i skogen På 1970-talet bryter den ut – den debatt om skogsbruket och miljön som rasar än i dag. I Sveriges Natur publiceras artiklar om en kemiska lövslybekämpningen 1970. Tre år senare kommer de första ifrågasättandena av kalhygget och halhyggesbruket. Men skogsbruket kommer i brännpunkten på allvar först 1978, då en statlig utredning om en ny skogspolitik, ”Skog för framtid”, läggs fram. Det handlar också mycket om snöskotrar, om våra sista obrutna fjällområden – och om energi. Mot slutet av 1970-talet skriver SN för första gången kritiskt om kärnkraftens risker. Samtidigt blossar striden om Kalixälven – på nytt hotad av vattenkraftutbyggnad – upp. 1998 bestämde sig riksdag och regering äntligen för en rejäl satsning på att skydda de sista naturskogarna. Efter åratal av opinionsbildning och hårt lobbyarbete från bland andra SNF satsar starten i år 340 miljoner på att skydda värdefulla skogar. Det är en fördubbling.

• 1972 ölandsbron invigs den 30 september.
• 1977 Riksdagen beslutar om fem veckors semester för alla.

Kalhyggen och romantik ”օverhuvudtaget samlar sig på skilda håll rapporter om hur utsatta och sällsynta växter av olika slag missgynnas av moderna skogsbrukssätt. Dessa ännu glesa och osystematiskt gjorda iakttagelser är svåra att överblicka och verifiera…”

Ulf Malmgren, SN nr 6 1972

Svavlet och försurningen ”Den rapport om svavelföroreningar, som förberetts till nästa sommars FN-konferens och som nyligen presenterats, ger en dyster bild av vad som kommer att hända med våra sjöar och skogar om den nuvarande försurningen tillåts fortsätta. Ett stort antal sjöar i södra och mellersta Sverige kan bli helt fisktomma till sekelskiftet, och inom känsliga områden är det risk för att marken kommer att lakas ut så att skogstillväxten minskar.”

Ledare i SN nr 4 1971

1980-tal

Fjällskog i fokus De fjällnära skogarnas framtid är detta årtiondes stora stridsfråga. I slutet av 1970-talet avslöjas Domänverkets planer på att börja avverka i dessa skogar, som till största delen varit opåverkade av kalhyggesepokens skogsbruk. 1988 lägger SNF fram sitt förslag om en naturvårdsgräns för storskaligt skogsbruk längs fjällkedjan. Framgången kommer först i början av 1990-talet, då alla de stora skogsbolagen drar sig tillbaka från de fjällnära skogarna inför hotet om internationella bojkott-aktioner. 1998 har miljömärkningen av skogsbruk fått sitt genombrott i Sverige. En tredjedel av skogsmarken sköts nu enligt de regler som SNF varit med och förhandlat fram, och alla de stora bolagen är FSC-märkta, eller på väg att bli det. Därmed lovar de också att inte avverka i värdefulla fjällnära skogar.

• 1983 Riksdagen fattar beslut om inrättande av löntagarfonder.
• 1986 En reaktor vid kärnkraftverket i Tjernobyl havererar den 25 april.

Vi drömde, vi trodde…”Till sist hade den så nått även hit: Girigheten. Dess apostlar hade vid sina skrivbord och på sina räknemaskiner kommit fram till att de gamla träden, några av dem femhundra år gamla, vid stranden och uppe på bergen nog vore lämpliga att omvandla till pappersservetter och blanketter, toalettpapper och banala tidningar, av vilket allt vi redan har för mycket och som efter användningen kommer att kastas bort.”

Hans Anderson i Sveriges Naturs årsbok 1982, om Fjällen

Kärnkraft och förnuft Kärnkraftindustrin – som ingav sådana förhoppningar hos de fåkunniga och även hos undertecknad – är avslöjad som ett oerhört ingrepp mot människor och allt annat levande.”

Gösta Walin, SNFs förre ordförande i SN nr 2 1980

”Läget är allvarligt för östersjöns sälar. Av sekelskiftets sälstam återstår bara ett par procent! En stor del av de kvarvarande sälarna är dessutom sterila och drabbade av flera svåra sjukdomar. Orsaken tros vara miljögifterna i östersjön.”

Lars Vaste, SN 1986

1990-tal

Ut på marknaden Kampanjen för klorfritt skriv- och kopieringspapper visade vägen. Och nu öppnar sig en ny spelplan för miljökampen: marknaden. I SN:s spalter dyker en helt ny typ av artiklar upp: råd om hur man kan påverka miljön hemma i sin vardag, tips om vilka varor man bör köpa och vilka man bör undvika. Marknaden – pappersköparna i Europa – mobiliseras också för att påverka det svenska skogsbruket. 1988 börjar SNF annonsera för boken ”Handla miljövänligt”. 1991 har boken sålt i över 200 000 exemplar. 1990 börjar SNF miljömärka tvättmedel med sitt eget märke Bra Miljöval. 1998 skördar SNF:s miljömärke Bra Miljöval nya framgångar. Märkningen av elleveranser räddar Nättraån i Ångermanland från exploatering. Graninge vill inte riskera att förlora sitt miljömärke. Och statistik visar att användningen av sulfonsyra-tensider i tvättmedel har minskat från 5 300 ton till 500 ton mellan åren 1988 och 1997.

• 1992 Premiär för tjugokronorssedeln.
• 1994 Den 13 november röstar 52,2 procent av väljarna ja till svenskt EU-medlemskap.

Nils Dahlbeck gick bort i december 1998, 87 år gammal. Han var en förgrundsfigur i SNF och inom svensk naturvård och verksam i föreningen under en expansiv och framgångsrik period. Han kan bland annat ses som grundare av tidskriften Sveriges Natur, och han startade ungdomsorganisationen Fältbiologerna. Senare hade hans radioprogram ”Naturen och vi”, som sändes varje vecka i närmare 20 år, stor betydelse för opinionsbildningen i miljöfrågorna.

Leve konsumentmakten ”Naturskyddsföreningens bojkott mot tvättmedlet Via är ett sätt att ruska om tillverkaren Lever och andra delar av kemiindustrin. Vill de skulle de kunna bidra mycket mera i miljöarbetet. I Storbritannien (som importerar huvuddelen av sitt papper) uppmanar miljöorganisationen WEN britterna att minska sin papperskonsumtion i protest mot svenska, finska och kanadensiska bolags sätt att utarma sina skogar. Förstår svensk skogsnäring att ta chansen och på 90-talet bli föregångare inom naturvård på samma sätt som massaindustrin på 80-talet minskade klorblekningen?”

Ledare i SN nr 6 1991

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.