Annons
Så tycker partierna om EU och miljön

Så tycker partierna om EU och miljön

Samtliga riksdagspartier har svarat på SNF:s frågor om hur de kommer att agera i några viktiga miljöfrågor på EU:s dagordning. Här är frågorna och svaren i sammandrag.

Kommer ni att verka för att EU inför ett moratorium för utsättning av genmanipulerade grödor?

SNF menar att riskerna med genmanipulerade grödor måste utredas närmare innan man tillåter att de sätts ut i naturen i stor skala. Alla partier utom (m) och (s) är för ett ett moratorium (tillfälligt stopp). Moderaterna menar att det inte finns några skäl för ett moratorium, och hänvisar till att partiet i EU-parlamentet har verkat för stränga säkerhetsregler.

Kommer ni att verka för att införa gemensamma och obligatoriska miljövillkor på inkomststöden, bl.a. areal– och djurbidragen, till jordbruket?

Nästan hälften av EU:s budget går till jordbruket. Bara några få procent är miljöstöd. Resten betalas ut utan några krav på motprestationer på miljöområdet. Bara tre partier – (v), (mp) och (fp) – är för sådana krav. Övriga avvisar den tanken, med olika motiveringar.

Kommer ni att verka för en EU-täckande minimiskatt på koldioxid/energi?

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en gemensam koldioxidskatt. SNF menar att ett sådant beslut måste tas på EU-nivå om koldioxidutsläppen ska kunna minskas. Alla partier ställer upp på koldioxidskatten. När det gäller energiskatt invänder moderaterna att all energiproduktion inte är skadlig för miljön.

Kommer ni att verka för att EU:s klimatåtaganden enligt Kyoto-protokollet ska ske inom unionen, d v s att så kallade flexibla mekanismer inte ska tillåtas?

EU-länderna har åtagit sig att gemensamt minska sina utsläpp av koldioxid med åtta procent. Det kan ske genom åtgärder i de egna länderna, eller genom att man ”köper” rätt att släppa ut mer koldioxid hemma genom att investera i utsläppsbegränsningar i andra länder – till exempel i Östeuropa. Det är bland annat denna handel med utsläppsrätter som döljer sig bakom termen ”flexibla mekanismer”.

– Det är oetiskt att låta länder med mindre utsläpp per person minska sina utsläpp ännu mer för att vi ska slippa ändra vår ohållbara livsstil, kommenterar Svante Axelsson. De rika länderna måste gå före med gott exempel och visa att ett modernt samhälle kan minska sina utsläpp.

Den uppfattningen delas av (v), (c) och (mp). (Kd) säger att man vet för lite för att kunna svara. Övriga partier menar att handel med utsläppsrätter kan accepteras i viss omfattning, även om huvuddelen av utsläppsminskningarna bör ske på hemmaplan.

Kommer ni att verka för att beslut om miljöskatter ska kunna fattas med majoritetsbeslut av ministerrådet?

(s), (m) och (v) har principiella invändningar mot majoritetsbeslut om skatter och svarar alltså nej. Övriga partier svarar ja, men (fp) säger att detta bara ska gälla i ”vissa fall av tydligt gränsöverskridande karaktär”.

Kommer ni att verka för gemensamma krav på elektronisk positioneringsteknik (GPS) i tunga vägfordon inom EU, för att möjliggöra nationell kilometerbeskattning av tung vägtrafik?

Bara (v) och (mp) svarar ja. (m) svarar nej med motiveringen att detta inte är en politisk fråga. Svaren från (c) och (kd) innebär i klartext att detta är något som partierna aldrig funderat på. (s) menar att det är för tidigt att ta ställning.

Kommer ni att verka för att Århuskonventionen om öppenhet och tillgång till miljöinformation ska gälla för alla institutioner inom EU, samt att den kompletteras med ett så kallat meddelarskydd för EU–-anställda?

Århuskonventionen innehåller regler som i stort sett motsvarar den svenska offentlighetsprincipen. Den förhandlades fram inom ramen för ECE – FN:s Europa-organ – och är således inte styrande för EU:s arbete. Alla partier svarar ja på denna fråga. Enda reservationen kommer från (m), som menar att ett meddelarskydd kan leda till orimliga konsekvenser.

Kommer ni att verka för att minst hälften av stödet för ansökarländernas anpassning till EU:s regelverk går till miljöåtgärder?

Det finns redan beslut på att minst hälften av EU-stödet till ansökarländerna i Östeuropa ska gå till miljöåtgärder. Det målet riskerar dock att urholkas, bland annat därför att länderna inte identifierat tillräckligt många miljöprojekt. SNF menar att det finns massor att göra – det är ambitionsnivån som sviktar. Därför är det viktigt att EU står fast.

(v), (mp), (c) och (s) svarar ja på frågan. (m) anser att det är olämpligt att låsa sig vid en viss procentsats. (fp) menar att varje ansökarland ska få avgöra hur stödet ska användas. (kd) tar inte ställning.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.