Annons
Tunna besked om den tunga trafiken

Tunna besked om den tunga trafiken

Vad ska EU-parlamentet göra åt lastbilstrafikens växande miljöproblem? Inte mycket, att döma av SNF:s enkät till partierna inför sommarens val.

Skribent Roger Olsson

– Tyvärr tycks bara ett par partier vara beredda att backa upp de åtgärder som krävs för att komma tillrätta med den skenande lastbilstrafiken i Sverige och Europa. Andra verkar knappt ha förstått problemen, säger Svenska Naturskyddsföreningens biträdande generalsekreterare Svante Axelsson.

Kritiken bygger på den enkät till riksdagspartierna som SNF gjort inför sommarens val till EU-parlamentet den 13 juni. En fråga gäller majoritetsbeslut om miljöskatter inom EU. Bara centern, miljöpartiet och kristdemokraterna är oreserverat för en sådan beslutsordning. En annan fråga gäller huruvida partierna vill verka för krav på satellitövervakningssystem (GPS) för den tunga trafiken inom EU. Ett sådant system skulle göra det möjligt för medlemsländerna att införa kilometerskatt. Bara vänsterpartiet och miljöpartiet är positiva till den tanken.

– Säger man nej till majoritetsbeslut om miljöskatter och nej till kilometeravgifter så har man inga redskap kvar för att begränsa lastbilstrafiken, säger Svante Axelsson. Trafikpolitiken är ett tydligt exempel på ett område där Sverige inte kan lösa sina miljöproblem utan gemensamma åtgärder inom EU.

Bakgrunden till SNF:s frågor är den explosionsartade ökningen av den tunga biltrafiken. Inom EU ökade godstransporterna på landsväg med 20 procent bara mellan åren 1990 och 1995, och ökningen har fortsatt sedan dess. I Sverige är bilden ännu mer dramatisk. Den prognos som statliga kommunikationskommittén gjorde för ett par år sedan är redan spräckt, och det med besked. Lastbilstrafiken har redan nått den volym som förutsågs för år 2010! Det är närmast omöjligt att få bukt med vägtrafikens luftföroreningar när trafiken ökar i så snabb takt. Dessutom rycker den totala trafikinfarkten allt närmare nere i Europa.

Det krävs en rejäl höjning av dieselskatten för att den tunga trafiken ska bära sina egna kostnader. Men om Sverige har avsevärt högre skatt än andra länder missgynnas svenska åkerier. Utsläppen minskar inte mycket – utrikestrafiken kommer i stor utsträckning att tanka utomlands. Detta är, menar SNF, ett tydligt exempel på att miljöskatter fungerar bättre om EU kan fatta majoritetsbeslut om miniminivåer. Som det är nu kan ett enda land sätta stopp för en miljöskatt. I praktiken blir det alltså den som har lägst skatt som sätter ett tak för alla andra EU-medlemmar.

– Vi ska ju använda EU offensivt, säger Svante Axelsson. För att driva på i miljöpolitiken, inte för att bromsa.

Kilometerskatt kan vara ett sätt att låta lastbilstrafiken bära sina egna miljökostnader. Sverige kan införa en sådan skatt på egen hand, förutsatt att det går att kontrollera hur långt varje lastbil kör inom Sverige. Ett GPS-system skulle lösa det problemet. Många åkerier använder redan GPS för att styra sin trafik – men kilometerskatt kräver att alla lastbilar på våra vägar har sådan utrustning. Vilket i sin tur kräver gemensamma regler inom EU. Något som alltså bara vänsterpartiet och miljöpartiet säger sig vara beredda att verka för. Moderaterna anser att det inte är en politisk uppgift att bestämma vilken teknisk metod som ska användas för beskattning. Folkpartiet svarar ett rakt nej. Centern och kristdemokraterna har inte tagit ställning. Och socialdemokraterna säger att det är för tidigt att ta ställning.

– Är man inte beredd att se till att lastbilstrafiken får bära sina egna miljökostnader blir allt tal om mer godstrafik på tåg och fartyg bara tomma ord, kommenterar Svante Axelsson.

– Fråga kandidaterna i EU-valet hur de vill angripa trafikens miljöproblem, uppmanar Svante Axelsson. Tänker de låta lastbilstrafiken fortsätta att öka okontrollerat? De svar vi har fått från socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna ger inga besked.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.