Familj med uppdrag: konsumera mer

Familjen de Boer minskade sin energianvändning rejält, trots att de samtidigt ökade sin konsumtion. Familjen deltog i ett experiment som visar att det är möjligt att leva energisnålt utan att göra avkall på livets goda.

Artikel 1999-6 filip andersson

Föreställ dig att din chef äntligen förstår att uppskatta din förmåga efter förtjänst. Du får det där lönelyftet du bara drömt om: 20 procent mer, efter skatt.

Hurra! Här ska resas jorden runt. Här ska köpas ny bil. Här ska betalas av på villalånet. Här ska…

Stopp – det finns ett villkor. Du får inte spara eller investera mer än tidigare. Inte betala av snabbare på dina lån. Du ska leva för pengarna. Konsumera. Här och nu. Precis som de flesta gör ändå.

Du ska dessutom bidra till en ekologiskt hållbar framtid på jorden. Din familjs energiförbrukning måste vara 40 procent lägre än andra jämförbara familjers. Varje inköp av varor och tjänster ska registreras i en dator. Den indirekta energiåtgången för varje mil du reser, för varje kilo spanska tomater och för varje dagstidning du köper ska beräknas. Liksom givetvis den direkta förbrukningen i form av el, gas och vatten.

Fjorton holländska hushåll antog och genomförde den utmaningen. Under två år deltog de i ett experiment initierat av det holländska miljödepartementet.

Jip Lenstra, chef för departementets energisektion, berättar:

– Vi ville veta om det går att skapa en energisnål livsstil trots att vi får allt mer pengar att röra oss med. Skulle den i så fall kunna vara ett lockande alternativ till dagens livsstilar vad gäller välbefinnande och bekvämlighet? Det sista är viktigt. Det är inte realistiskt att skapa en uthållig framtid genom att kräva att folk ska bli asketer.

Gerdien de Pater var en av försökspersonerna.

– Kul projekt, eller hur? säger hon när Sveriges Natur hälsar på. Sen tillägger hon:

– Men definitivt en utmaning, speciellt i början…

Det kan man förstå. När projektet började var Gerdien vegetarian, och någon bil hade hon inte heller. Två av de mest självklara trumfkorten för att minska sin energiförbrukning, att äta mindre kött och att ersätta bilen med cykel och kollektivtrafik, hade hon redan spelat ut.

Gerdien är 41 år och sånär som på två katter ensamstående. Hon arbetar deltid på en barnpsykiatrisk klinik och tillhörde projektets låginkomsttagare. Samtidigt gillar Gerdien att resa. Långt. Vartannat år har hon haft för vana att åka till Indien eller något liknande resmål. Hon har sparat in på annat, handlat billigt.

– Gas, el och vatten har jag aldrig slösat med. Fast att mina andra inköp gjorde så mycket skada för min indirekta energiförbrukning kunde jag väl aldrig tro, skrattar Gerdien.

Vid projektets början var hennes indirekta förbrukning högre än genomsnittet för hushåll av hennes slag. Två år senare hade hon sänkt den med 40 procent. Med klassiska sparknep som lågenergilampor och kortare duschar lyckades Gerdien och de flesta andra deltagarna kapa 20-30 procent av den direkta energiförbrukningen.

Men det är den indirekta energiförbrukningen som är mest intressant. Den svarar för 60 procent av den energi holländska hushåll gör av med. Den ställer krav på ändrade köpvanor och en alternativ livsstil.

Gerdien berättar att den första instinkten var att köpa mindre av allt.

– Men då tummar man en hel del på livskvaliteten. Man vantrivs, och då är det ju ingen idé. Knepet är i stället att byta ut varor mot andra varor. Eller ännu bättre: att köpa tjänster för pengarna.

Tjänster är nämligen oftast arbetsintensiva i stället för energikrävande. Att till exempel anlita hemhjälp tre timmar i veckan belastar inte energibudgeten nämnvärt. Det kom Gerdien på när hon konsulterade den energirådgivare som ingick i projektet. Långa datalistor över hur mycket energi som går åt vid köp av olika varor och tjänster hjälpte också till.

Men, invänder någon, städa kan man göra själv. Det sparar man ju pengar på.

– Jo, men inte energi. När du anlitar hemhjälp köper du tid som du kan ägna åt något annat och roligare. Genom att köpa en tjänst avstår du från något annat. Pengarna går inte till någon mer eller mindre energiintensiv pryl, som de kanske hade gjort annars, förklarar Gerdien, som också tog hjälp av trädgårdsmästare och snickare.

Det handlar om kvalitet, menar Gerdien, som är road av heminredning:

– Tidigare köpte jag många billiga möbler och detaljer att dekorera hemmet med. Nu satsar jag på färre och dyrare saker som håller länge. Som den där, säger hon och pekar stolt på en stor bokhylla med inbyggd skrivbordsplats som snickaren fixade.

– Den här typen av prylar ger lite guldkant åt min tillvaro. De visar att ”less is more”, i alla fall ibland.

Fast en del bekanta hade svårt att ta till sig energitänkandet och tyckte att livsstilen verkade närmast ”dekadent”, för att använda Gerdiens ord.

Medelklassparet Marty de Boer och Irene Quack, som tillsammans med sjuårige sonen Pelle också deltog i projektet upplevde ett annat problem. Städhjälpen var bra, men hantverkarna… För Marty, som är en riktig gördetsjälvare, kändes det onödigt och svårt att anlita dyr hjälp:

– Det mesta hade jag gjort bättre själv. Jag blev besviken, men det berodde nog delvis på att jag inte är van vid att kommunicera med hantverkare. Nästa gång går det säkert bättre, säger han.

Precis som Gerdien återkommer Irene och Marty ofta till varianter av ordet livskvalitet. Alla tre pratar om vikten av att våga pröva sig fram. Att leta upp de energisnåla varor, tjänster och aktiviteter som passar den egna personligheten. De nämner flera egna exempel. Hyra barnvakt. Köpa märkeskläder. Unna sig en vacker tavla. Gå en filosofi- eller datakurs. Lära sig meditera. Åka till en kurort eller besöka en skönhetssalong. Fler restaurangbesök – då man låter den egna ugnen vila. Cateringfirma till middagen med grannarna. Och så vidare.

Men maten ställde ändå till det en smula. Till skillnad från Irene blev inte Marty överväldigad av alla nya, vegetariska recept.

– Första halvårets experiment var påfrestande, en del smakade riktigt hemskt. Sen blev det tack och lov bättre, säger han och ler.

Irene skiner upp när hon berättar om specialbutiken med biodynamiskt odlade grönsaker och kött från ekologiska bönder:

– Personligare och kunnigare personal än i varuhuset. Fortfarande, mer än ett halvår efter projektet avslutades, äter vi mindre kött än tidigare. Och det kött vi köper är mycket godare. Det känns bra att göra något positivt för djuren på samma gång.

Gerdien tvingades också anstränga sig på matfronten. De exotiska frukter och grönsaker hon tycker så mycket om försökte hon byta ut mot mer säsongsbetonade och närproducerade sorter. Om suget efter till exempel kiwifrukt ändå blev för stort gav Gerdien efter. Det är viktigt att tillåta sig det ibland, menar hon. Istället drog hon in på till exempel inköp av oftast energislukande blommor och plantor.

Men det verkliga sorgebarnet i sammanhanget heter transporter. Besök hos släkt och vänner, söndagsutflykter och semesterveckor tog mycket stryk i projektet. Några flyg- eller bilresor till Medelhavets sol kunde inte komma på fråga. För Gerdien, som en kort tid före projektet hade flyttat en timmes resa ifrån sin hemstad, var situationen extra jobbig:

– För mig som singel betyder släkt och vänner extra mycket. Jag fick minska antalet sociala besök och fick planera resorna noggrant. Det gällde att passa tågtider och se till att kunna träffa mer än en person i taget. Jag berövades möjligheten att vara spontan, sammanfattar hon.

Också Marty och Irene led av den begränsade rörligheten, trots att deras släkt och vänner i de flesta fall finns på cykelavstånd.

– Det var tur. Vi blev överraskade när vi insåg hur mycket energi som går åt till och med när man använder allmänna kommunikationer, berättar Marty.

– De av våra vänner som bor längre bort fick vi ringa lite oftare i stället, men det blir inte samma sak, kommenterar Irene.

Tretton av de fjorton försöksfamiljerna klarade målet: 40 procent energibesparing trots rejält ökade möjligheter att konsumera.

– Den fjortonde familjen hade inte riktigt den rätta nyfikenheten och upptäcktslusten. Med fyra barn varav ett par i tonåren blir det extra svårt, säger den projektansvarige konsulten Taco Schmidt.

Taco Schmidt är entusiastisk över resultaten och har tankar kring hur försöken kan utvecklas. Nästa år kommer speciella kurser att hållas för de många som har visat intresse. Taco skulle gärna göra om experimentet med ett helt bostadskvarter:

– Då skulle man placera en kombinerad distributions- och tjänsteförmedlingscentral i området, som en professionell länk mellan konsumenter och tjänsteproducenter.

Ett annat förslag är en speciell märkning av energisnåla produkter. Den skulle kunna kompletteras med ett kort där inköp av de här varorna registreras för att göras avdragsgilla i deklarationen.

Från miljödepartementets sida är signalerna inte lika tydliga. Förutom att projektet var dyrt anser Jip Lenstra att det delvis är en ideologisk fråga om man ska gå vidare eller inte:

– Självfallet ska vi underlätta arbetet för dem som är intresserade, men frågan är om staten har rätt att lägga sig i medborgarens livsstil? undrar han och tillägger:

– Kanske längre fram i tiden, när alla verkligen är överens om att vi måste ompröva vårt sätt att konsumera. När det är lika självklart som att det är farligt att röka.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.