Stockholm måste inte vara ett miljöproblem

Att Stockholm växer samtidigt som övriga landet avfolkas är naturligtvis oroande. För miljön kan det dock innebära fördelar. Storstadsbor kör till exempel mindre bil än glesbygdsbor. Och bor folk tätt blir det lättare att lösa avfallsåtervinning och energitillförsel effektivt.

Krönika 2000-1 magnus nilsson

Om storstadens miljöpotential utnyttjas hänger dock på politiska beslut. Om de nya hus som ska lösa bostadsbristen ska bli energisnåla och läggas i goda kollektivtrafiklägen avgörs politiskt, liksom om byggandet ska ske på naturmark eller redan exploaterad mark. Statsministerns vision att bygga det hållbara samhället hänger på detta - det som byggs, byggs ju främst i just Stockholm!

Utan politisk vilja kommer miljöpotential att försnillas och tillväxten att betyda ökad bilism, förödelse av naturmiljöer och ökad resursförbrukning.

Skyll i så fall inte på folkökningen! Skyll på de slöa, fantasilösa politiker och planerare som låter förödelsen inträffa! Stockholms möjligheter att växa med miljövinster är nämligen utomordentliga.

En tillgång är "Storstockholms Gröna Kilar" som breder ut sig mellan de trafikstråk längs vilka staden historiskt sett utvecklats. De flesta har mindre än en halvtimmes promenad till grönskan.

Tyvärr bedriver regionens ledande politiker, Vägverket, Stockholms Handelskammare med flera ett intensivt arbete som om det lyckas betyder att denna struktur krossas. Målet är att få staten att satsa miljarder i nya vägar. Man säger att projekten ska avveckla bilköerna, men syftet är främst att skapa en "rundare" region. Genom att dra vägar på tvärs genom de gröna kilarna ska restider kortas, arbetsmarknader vidgas, markvärden höjas och nya områden öppnas för exploatering.

I stället för att utnyttja regionens miljöpotential satsar man på glesare bebyggelse, ökat bilberoende, överföring av handeln till externa köpcentrum, försämrat underlag för kollektivtrafik samt styckning av de gröna kilarna.

Processen beskrivs i Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning för den nyligen öppnade Arningevägen:

"Om både Arningevägen och Norrortsleden fram till Rosenkälla byggs ut påverkas grönstruktur, friluftsliv och naturvärden i Fågelsångskilens södra delar. Detta gäller i första hand Norrortsledens intrång i området väster om vägarnas korsningspunkt - Prästgårdsområdet - där upplevelsen av ett ålderdomligt natur- och kulturlandskap inte blir detsamma nära en brusande väg, som i det lågtrafikerade landsbygdsområde det är idag.

Om både Arningevägen och Norrortsleden byggs ut kommer dessa två stora trafikleder att korsas, vilket innebär att attraktiva lägen för bebyggelseexploatering uppstår i skyddsvärda grönområden."

Bilköerna är huvudnumret i en kampanj för högre väganslag, där de regionala nyhetsredaktionerna på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVTs ABC-nytt spelar centrala roller. Utan nya vägar sägs trafiken proppa igen, tillväxten hämmas och näringslivet lämna landet. Att denna analys fullständigt dömts ut av de flesta expertorgan, bland andra Statens Institut för KommunikationsAnalys, bekymrar inte väglobbyisterna och förtigs i stort sett av lokala media.

Bilköer i rusningstid är en realitet men påverkas bara marginellt av nya vägar. Vill man avskaffa köerna krävs trängselavgifter. Då räcker nuvarande vägnät och grönområdena kan sparas - även om befolkningen ökar. Kollektivtrafikanter skulle gynnas framför bilister, låginkomsttagare framför rika.

I vår tar regering och riksdag ställning till om trängselavgifter ska tillåtas. Dessutom tas ställning statens infrastruktursatsningar 2002-2011. Faller man undan för den stockholmska vägbyggnadslobbyn öppnas dörren för en omfattande naturskövling. Det nationella miljöarbetet undermineras och resurser som kunde utnyttjats för att utveckla hela landet spär på både miljöförstöringen och den ekonomiska överhettningen i Stockholm.

Det vill väl varken Björn Rosengren eller Göran Persson?

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.