Smakar filmjölken skumt? Kolla koden på förpackningen, koppla upp dig på Internet och surfa direkt in i ladugården till de kor som producerat råvaran. Ta reda på hur de sköts och framför dina synpunkter direkt till bonden.

Det är inte science fiction. Det blir verklighet nu i sommar. Miljö- och kvalitetsmedvetna konsumenter är på väg att få ett nytt redskap för att ställa krav på matproducenterna. Nyckeln till systemet heter spårbarhet, vilket i sin tur förutsätter kvalitets- och miljöcertifiering av jordbruket.

– Konsumenternas trygghet och ett allt renare kretslopp är min drivkraft, säger Karin Eriksson på Ugerups Säteri, en av Sveriges sexton certifierade mjölkgårdar. Kvalitets- och miljöstyrning för livsmedel och djuromsorg borde vara minst lika självklart som hotellens krav på kvalitet för sina gäster.

Säteriet vilar grönt och skönt vid Vramsån på Kristianstadsslätten. Mangårdsbyggnaden vittnar om fornstora dagar, som jaktslott för Vittskövle gods.

Säteriet är ett av få lantbruk i landet som är certifierade enligt ISO-systemet. Vägen dit började för ett par år sedan, när Skånemejerier sökte mjölkgårdar som ville testa företags-certifiering. Karin och Per Eriksson nappade direkt.

– Det kändes självklart, både för miljökraven som jag länge engagerat mig i och för att få goda rutiner och ständiga förbättringar av kvaliteten, säger Karin.

Den som besöker gården finner en djurbesättning som trivs, mjölkar bra och är ekonomiskt lönsam. Korna mjölkas tre gånger per dag och får rätt mängd foder reglerat av ett datachip vid halsen. Ofta blir de kvar 10-13 år på gården.

– Man ska känna lust att dricka mjölk när man sett korna, säger Karin. De ska hållas så friska att antibiotika kan ges i så liten omfattning som möjligt.

Växtodlingen är inte bekämpningsmedelsfri, men användningen minimeras och sker på tidpunkter när det mesta hamnar på rätt ställe. Stallgödsel och handelsgödsel sprids likaså på rätt tid och efter noggrann dosering.

All produktion styrs av kvalitets- och miljökrav. Det obligatoriska och det frivilliga steget i Skånemejeriers miljöbonus ställer krav på mjölkproduktionen. Odlingen av sockerbetor certifieras via Danisco Sugar, potatisen av Lyckeby Stärkelse. Över alltihop vilar LRFs Miljöhusesyn – ett sätt att ha koll på att gårdens produktion följer alla miljölagar och har en allmänt rationell miljövänlig produktion.

Som en av sexton skånska mjölkgårdar har således Ugerups säteri satsat på certifiering enligt ISO 9002 för kvalitet och enligt ISO 14001 för miljö. Utanför Skåne finns inte en enda certifierad mjölkbesättning. Däremot finns certifierade spann-målsgårdar och gårdar med svinbesättningar, främst i Mellansverige.

– Den första certifieringen kräver en hel del pappersarbete, men därefter är effekten mest positiv och uppföljningarna är inga jättejobb, säger Karin. Det kostar en del vid starten men sedan går det alltmer in i rutinarbetet på gården.

– Vi får bra kontroll över läget och kan förebygga problem innan det blir kaos. Att certifiera gården blir lönsamt, faktiskt även på kort sikt.

– Dessutom blir processen med hela kretsloppet tydlig från sådd till skörd, via djuren och deras gödsel åter ut på markerna. All energi och allt protein räknas i detalj, från det fodret går in i korna fram till att kommande sådd skördas, och vi får balans i näringsgivor och näringsuttag. Det leder även till minskat läckage av kväve, fosfor och kalium.

Alla inblandade, utom Karin och Per även ett par anställda, har fått detaljerade arbetsbeskrivningar och planerad löpande fortbildning. De anställdas tidigare skepsis har förbytts i ökad delaktighet och kunskap om hela produktionen.

Certifieringen görs via norska Veritas. Den innebär att all produktion och hantering på företaget beskrivs och analyseras. Man föreslår också åtgärder. Rutiner för uppföljning och utvärdering ingår. Det skapar en anda av ”ständiga förbättringar” eftersom Veritas kommer på besök en gång per år och kollar att verksamheten drivs enligt dokumentationen och att det som skulle förbättras har blivit gjort.

Ett exempel är foderlagringen, där två plansilor för ensilage ska byggas för att hindra pressvatten från att rinna ner i marken. Ett nytt ungdjursstall ska ge bättre utrymme för djuren och för utfodringen. En uppsamlingsplats för kemikaliespill har nyligen anlagts. Där tvättas sprutor och traktor.

En följd av certifieringen är att säteriet ställer krav på de runt 25 företag som levererar varor till gården. För fortsatt samarbete kräver säteriet att leverantörerna åtminstone har en plan för utveckling av kvalitets- och miljöarbetet.

– I början fick vi inget svar från ett par av dem och då skrev jag ett brev där jag hotade med att byta leverantör, säger Karin. Då fick de fart.

En röd tråd i hela produktionen är spårbarheten. Så långt som möjligt ska dåliga produkter kunna följas tillbaka till platsen där problemet uppstod. Ett led i detta är att säteriet under två månader sparar prov av allt foder som köps in.

Helst ska kunden kunna ta reda på att smöret och köttet kommer från den producerande lantbrukaren. Och det är på gång.

– I London har ett spårsystem testats för en yoghurt, där man kunnat knappa in förpackningens nummer på en hemsideadress på Internet, berättar Karin.

Nu ska samma modell testas i Skåne och Själland, på båda sidorna av Öresund. En Öresundsfil släpps i samband med att bron öppnades. Den som köper Öresundsfil får veta vilken mjölkbonde som producerat mjölken till just den filförpackningen. På www.sfa.se och vidare till healthy-tasty.com kan Öresundsfilen, och på sikt även andra produkter, spåras till gården, så att kunden kan kolla in livet där och få kontakt med bonden.

Karin är djupt engagerad i alla former av miljö- och kvalitetssystem. När hon fått in alla uppgifter på gårdsdatorn är det relativt enkelt med den löpande förnyelsen och genomgången. Nu njuter hon nästan av det administrativa arbetet. Nu får hon ju se fördelarna med att ha kunskap om produktionen och kontroll för att förebygga.

Inte minst är det viktigt att djuren mår utmärkt och att grödorna växer friskt utan övergödning och gifter. Att gården även erbjuder vård av åns nära våtmarker och skyddar kulturminnen.

– Egentligen är ju allt fullständigt självklart, för mår inte djuren bra så försämras vår ekonomi. Det känns bra att ha kraven på sig när de leder till något så gott som ett hållbart system för framtiden.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.