Hård strid om GMO i Brasilien

Den GMO-fria sojan har gjort Brasilien till en vinnare på världsmarknaden, på USAs bekostnad. Trots det är GMO-stoppet omstritt. Starka krafter vill öppna Brasiliens jordbruk för de nya grödorna.

Artikel 2000-6 Emil Erdtman

Genmodifierade grödor är ett brännhett tema i Brasilien. Partierna till höger är för och vänsterpartierna mot. För de stora jordägarna är införandet av GMO en logisk utveckling av industrijordbruket. När mäktiga jordbruksnationer som USA och Argentina inför GMO kan inte Brasilien släpa efter. Om andra kan producera billigare förlorar Brasilien i konkurrenskraft. Det är storböndernas argument.

På motståndarsidan finns konsumentorganisationen IDEC, Greenpeace, småböndernas organisationer och den inflytelserika Rörelsen utan jord (MST).

- Vi vill inte att jordbruket ska bli beroende av transnationella företag, säger Mario Lil, en av ledarna för MST i Rio Grande do Sul.

Under våra dagar i Brasilien blockerar MST infarterna till Monsantos provodling i Não-Me-Toque, strax söder om Passo Fundo.

Flera delstater med vänsterstyre har med lokal lagstiftning sökt stärka skyddet mot GMO. Både Brasiliens största sojastat Mato Grosso do Sul och den näst största, Paraná, har förbjudit kommersiell odling av GMO. Så sent som i juni i år införde delstaten Pará ett femårigt GMO-stopp för att få rådrum.

Den delstat som kraftigast drivit frågan om totalförbud mot GMO är Rio Grande do Sul på gränsen till Argentina och Uruguay. När Arbetarpartiet kom till makten förra året var en av den nye guvernören Olivio Dutras första åtgärder att lägga fram ett förslag om att förklara delstaten som GMO-fri zon. Beslutet togs i mars 1999.

Delstatsregeringens ställningstagande gick hand i hand med många organisationers och folkrörelsers kamp mot GMO. Tre miljöorganisationer driver sedan något år en gemensam informationskampanj i frågan. SNF samarbetar med en av organisationerna, Centro Ecologico, och har stött kampanjen. Förra året organiserades 26 olika seminarier runtom i delstaten, varav ett samlade 2 000 deltagare.

Delstatsregeringen å sin sida utbildade personalen på jordbruksdepartementet i frågor som rör GMO. Jordbruksdepartementet har öppnat en telefonlinje för GMO-frågor och analyserat över 4 000 soja-prover i norra Rio Grande do Sul. Knappt tio procent av dem visade sig vara Roundup Ready. Det var en bekräftelse på det genomslag den illegalt insmugglade Roundup Ready-sojan fått.

Varför är delstatsregeringen mot odling av GMO-sojan?

- Den främsta oron är ekonomisk, säger Marta Angelo Levien, direktör på Jordbruksdepartementet i Porto Alegre. Vi vill inte att våra bönder ska bli beroende av utländska företag för sin produktion. Därefter kommer oron för miljön.

Brasilien är världens näst största sojaproducent, efter USA. Omkring 70 procent av sojan exporteras till Europa, där den nästan uteslutande används i djurfoder.

Europa har importerat mer och mer brasiliansk soja sedan 1996, på bekostnad av sojan från USA. Också exporten till Japan har ökat. Det är bara från Brasilien man kunnat få garanterat GMO-fri soja.

Den GMO-fria sojans framgångar på exportmarknaden har givetvis varit ett argument för fortsatt förbud. Jordbruksdepartementet i Rio Grande do Sul har en avdelning för marknadsföring av GMO-fri soja.

- Men det är osäkert om exportökningen är tillräcklig för att på ekonomiska grunder övertala bönderna att odla GMO-fritt, säger Maria José Guazzelli på Ekologiska Centret i Porto Alegre.

Hon tror att det i stort sett är oundvikligt att Roundup Ready-soja i framtiden kommer att odlas kommersiellt i Brasilien.

- Det är någon underlig tur som gjort att vi kunnat hålla oss utanför så länge, säger hon.

Att införa en GMO-fri zon var nämligen ingen enkel juridisk match.

I oktober 1998 beslutade den ansvariga myndigheten i Brasilien att godkänna Monsantos Roundup Ready-soja. Greenpeace och den brasilianska konsumentorganisationen IDEC överklagade beslutet till en federal domstol. I augusti i år fastslog en federal domstol att förbudet mot försäljning av Roundup Ready-soja gäller och att en miljökonsekvensstudie måste göras innan lagen kan ändras.

Också i Rio Grande do Sul pågår en politisk strid om GMO-stoppet. Förra året föreslog ett oppositionsparti att alla beslut om GMO skulle överföras till de federala myndigheterna i Brasilia. Den nya lagen röstades igenom i december 1999. Guvernör Dutra använde sin vetorätt för att stoppa lagen, men vid en omröstning i delstatsparlamentet i april i år hävdes vetot med 29 röster mot 14.

Den politiska striden går vidare.

- Men vi kommer att fortsätta med våra frötester vad som än händer, säger Marta Angelo Levien. I Brasilien och i Rio Grande do Sul finns många miljölagar vi kan luta oss mot.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.