Alltfler fikar ekologiskt

Allt fler svenskar väljer ekologiskt kaffe. Men vi ligger långt efter exempelvis tyskar och österrikare och andelen av den totala kaffekonsumtionen är blygsam.

Artikel 2001-1 per jiborn

Det har gått fem år sedan Naturskyddsföreningen tog upp kravet på mer ekokaffe i butikerna. Reaktionen från rosterier och handel var snabb och redan året därpå var utbudet ganska stort. Sedan dess ökar konsumtionen av ekologiskt odlat kaffe med några hundra ton om året, och branschen tror på fortsatt ökning. I dag har alla stora aktörer minst en Kravmärkt blandning och totalt finns det bortåt ett dussin sorter att välja mellan. I det stora perspektivet har däremot ekokaffet först i år lyckats kapa åt sig två procent av den svenska kaffekonsumtionen. En blygsam andel, vilken placerar oss långt efter Österrike och Tyskland. Förmodligen är även holländare, engelsmän och fransmän bättre på att välja ekologiskt när de köper kaffe.

Det finns inga självklara svar på frågan varför ekokaffet inte vunnit större gehör bland oss konsumenter.

I början var utbudet begränsat och ekokaffet smakade inte alltid som vi skulle ha önskat. Några fick vatten på sin kvarn; Kravmärkt är något konstigt som smakar sämre. Den tiden är dock förbi. Idag är branschen överens om att ekokaffet håller hög kvalité, och snarare är de ekologiska bönorna mer aromatiska än storplantagernas högavkastande sorter. Däremot är de konventionella odlarna generellt duktigare på att omsorgsfullt ta hand om de nyplockade kaffebären. Många ekologiska odlare har ännu mycket att lära av kaffebönderna i Colombia och Costa Rica. Utvecklingen går dock åt rätt håll och kanske är det de ekologiska bönorna som i framtiden kommer att efterfrågas av de verkliga finsmakarna.

Prislappen var en hämmande faktor under de första åren, liksom det faktum att långt mer än hälften av allt kaffe säljs billigt till kampanjpris. Om ekokaffet inte går att köpa till lockpris får det kämpa i motvind. I dag är dock läget delvis annorlunda, vilket Sveriges Natur kunde konstatera när vi granskade utbudet i ett halvt dussin butiker i en större svensk stad. Beroende på butik, märke och framför allt kampanjer varierade kilopriset mellan 40 och 80 kronor, både för konventionella och ekologiska sorter. Faktiskt fanns det rättvisemärkt ekokaffe som var tian billigare än det dyraste konventionella. Det är resultatet av att dagligvarukedjorna aktivt har krävt såväl minskade prisskillnader som att ekokaffet ska inkluderas i kampanjpaketen. Därför erbjuder de två största producenterna av Kravmärkt kaffe, Gevalia och Zoégas, sedan en tid tillbaka sina ekologiska blandningar till samma pris som de vanliga. Företagen hävdar att alla blandningar egentligen innehåller olika mycket bönor av skilda inköpspris, och därför också borde ha olika pris i butiken. Men i praktiken tillämpas principen om att förlusten på gungorna kompenseras av vinsten på karusellen, vilket förenklar administration och sänker kostnader.

Samtidigt har detta en baksida. Andra tillverkare med mindre finansiella muskler, och framför allt de som värnar om rättvis betalning till odlarna, får svårare att hänga med i priskriget. Detta gäller särskilt det senaste året med mycket låga priser på världsmarknaden, vilket några av de större aktörerna aktivt utnyttjat även när de köpt sitt ekokaffe. Andra rosterier, både med och utan rättvisemärkning, kan därför i dag tvingas betala upp till 50 procent mer för sitt ekologiska råkaffe.

Spontant är det lätt att glädjas över att ekokaffet kan konkurera på lika villkor, att både handel och marknadsledande rosterier anstränger sig för att erbjuda konsumenterna Kravmärkt till samma pris. Men om detta på sikt riskerar att slå undan benen för små ekologiska kaffebönder på andra sidan Atlanten kan även ekokaffet få en bitter eftersmak.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.