Fakta om klimatet

På dessa sidor får du veta mer om klimatproblemen och växthuseffekten.

Artikel 2001-3-4

Växthuseffekten och klimatet

Atmosfärens värmande inverkan på jorden brukar kallas för växthuseffekten, eftersom vissa gaser fungerar ungefär som glaset i ett växthus. Effekten bygger på att en del av den kortvågiga solstrålning som når jordytan reflekteras som långvågig värmestrålning. Atmosfären släpper inte igenom de långvågiga strålarna lika lätt som de kortvågiga. En del "stängs inne".

Utan växthuseffekten skulle Jorden vara iskall och livlös. Om halterna av växthusgaser - främst koldioxid och metan - ökar stängs mer av värmen inne. Klimatet på jorden kan då förändras.

Koldioxidhalten i atmosfären har ökat kraftigt de senaste 100 åren på grund av förbränning av olja och kol. Jordens medeltemperatur har också ökat. De flesta forskare är eniga om att det finns ett samband, och att de ökade halterna av växthusgaser kommer att ge storskaliga förändringar av jordens klimat de närmaste 100 åren.

Mänsklig påverkan huvudorsak

Världens klimatexperter blir allt säkrare på att de ökande utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är huvudorsaken till att jordens klimat värms upp. Den senaste rapporten från IPCC, FNs klimatpanel, publicerades i januari.

Den visade att 1990-talet var det varmaste årtiondet sedan tillförlitliga temperaturmätningar påbörjades 1861. Studier av bland annat årsringar tyder på att 1900-talet varit varmare än något annat århundrade de senaste 1000 åren. Havsisarna kring Arktis krymper och snötäcket på norra halvklotet har minskat med tio procent sedan slutet av 60-talet. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 31 procent sedan 1750.

Enligt rapporten bedöms temperaturen kunna stiga med mellan 1,4 och 5,8 grader de närmaste 100 åren. Detta leder till stigande havsnivåer (mellan nio och 88 cm) och häftigare skiftningar i vädret.

Mer om hur ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären kan påverka klimatet i Sverige finns på sidan 51.

Klimatkonventionen

Över 150 stater skrev under en FN-konvention om klimatförändringar i Rio de Janeiro 1992. Sedan dess har förhandlingar förts i Berlin 1995 och Kyoto 1997 om hur utsläppen av växthusgaser ska minskas. Vid Kyotomötet enades länderna om att minska utsläppen av sex växthusgaser, framför allt koldioxid.

Enligt Kyotoprotokollet ska industriländerna senast 2012 ha minskat sina utsläpp med i genomsnitt 5,2 procent jämfört med 1990 års nivå. EU-länderna ska gemensamt minska utsläppen med åtta procent, USA med sju och Japan med sex procent. U-länderna har inga åtaganden enligt Kyotoprotokollet.

Avtalet har ännu inte trätt i kraft och det senaste mötet (i Haag i höstas) slutade i oenighet. Förhandlingarna kommer att återupptas i Bonn i juli.

Flexibla mekanismer

Det säkraste sättet att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förstås att släppa ut mindre. Men Kyotoprotokollet öppnar också för tre typer av så kallade flexibla mekanismer.

oHandel med utsläppsrätter innebär att länder som har definierade mål och kan mäta sina utsläpp (industriländer) får sälja en del av sin minskning till andra industriländer.

oGemensamt genomförande (joint implementation) ger industriländer möjlighet att bedriva projekt i andra industriländer och kunna tillgodoräkna sig de minskade utsläppen.

oMekanismen för ren utveckling, Clean Development Mechanism, står för projekt som industriländer bedriver i utvecklingsländer för att kunna tillgodoräkna sig minskade utsläpp på hemmaplan.

Flexibla mekanismer förutsätter noggrann kontroll. Man måste kunna visa att projekten faktiskt leder till minskade utsläpp totalt sett. Det är särskilt svårt när det gäller CDM eftersom utvecklingsländerna saknar egna mål och det ligger i alla parters intresse att överdriva nyttan.

Kolsänkor och kolkällor

En kolsänka är en process eller mekanism som för bort kol ur atmosfären eller något annat system där kol kan lagras. Om mer kol tas upp i systemet än vad som frigörs under en given tidsperiod kallas det för sänka. Om systemet däremot ger ifrån sig kol kallas det för källa eller läcka.

Inom Kyotoprotokollet diskuteras framför allt skogars kapacitet som kolsänka. Expertpanelen IPCC har lagt fram en specialreport om olika typer av markanvändning och hur de påverkar kolbalansen (Land Use, Land Use Change, and Forestry). Den finns tillgänglig på hemsidan www.ipcc.ch/pub/reports.htm.

SGS skapar egen mätstandard

SGS Agrocontrol har utvecklat en egen mätstandard för kollagring, som man hoppas ska bli standard på en framtida marknad.

Projekt i Tanzania, Costa Rica, Holland och Ecuador har redan certifierats och projekt i Chile, Uganda och Tjeckien står på tur.

För att SGS ska certifiera projekt krävs bland annat internationellt och nationellt godkännande, kontroll av projektets miljöpåverkan och metoder för att mäta kollagring.

Hotad mångfald

World Rainforest Movement, WRM, är en av många miljöorganisationer som kritiserat användandet av trädplantager för att motverka växthuseffekten. Några punkter:

Storskaliga skogsplanteringar hotar redan i dag lokala kulturer och ekosystem runt om i världen. Fattiga småbönder drivs bort, medan de redan rika kan få del av pengarna från plantagerna.

Planteringarna kräver vatten, som det ofta är brist på. Ensidigt skogsbruk i tropiska områden kräver också stora mängder bekämpningsmedel, som rinner ut i de vattendrag som finns och påverkar grundvattnet.

Storskaliga skogsplantager är ofta en direkt orsak till avskogning och minskad mångfald. De blir då inga sänkor utan istället källor till kolutsläpp. Eftersom planteringarna har lägre biomassa än naturskog blir kolbalansen negativ även för en uppvuxen plantage.

Effekten är osäker och kontrollen svår. Det ger stora möjligheter till bluff och korruption.

Norsk strid om gaskraft

I samband med att gaskraftverket i Skogn fick koncession i november förra året demonstrerade den lokala motståndsorganisationen Aksjon Före Var i närliggande Levanger. Flera miljöorganisationer har överklagat beslutet.

- Norge var ett av bara tre i-länder som fick öka sina utsläpp enligt Kyotoprotokollet. Trots det svaga åtagandet kommer Norge att ligga sämst till i arbetet med att uppfylla avtalet om gaskraftverket på Skogn byggs, säger Per Flatberg, kretsansvarig i Naturvernforbundet Nord-Tröndelag.

Förutom Skogn planeras flera mindre gaskraftverk i Norge. Den norska minoritetsregeringen avgick i mars förra året efter att ha ställt kabinettsfråga om gaskraften i Stortinget.

"Vi kan inte sitta kvar när majoriteten söker tvinga oss att föra en dålig miljöpolitik", sade avgående statsministern Kjell Magne Bondevik.

Bondevik krävde att ny teknologi för koldioxidrening skulle utvecklas innan regeringen gav klartecken för gaskraft.

För tillfället ligger de norska naturgasplanerna på is. Det är osäkert om bygget av Skogn skulle ha påbörjats även om det inte överklagats, eftersom energipriserna har sjunkit.

Klimatkonventionen

I början av 80-talet kom allt fler rapporter om mänsklig påverkan på klimatsystemet. Klimatförändring blev en het politisk fråga. 1988 startade FNs miljöprogram UNEP och WMO (World Meteorological Organization) expertpanelen IPCC.

Samma år tog FNs generalförsamling för första gången upp frågan om klimatförändring och en resolution antogs.

IPCCs första rapport publicerades 1990. Den bekräftade hotbilden och behovet av en internationell överenskommelse. Arbetet med en ramkonvention startade i december 1990. Konventionen antogs vid FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro, Brasilien i juni 1992. Den trädde i kraft den 21 mars 1994 och i dag har 181 regeringar och EU skrivit under.

"Gemensam angelägenhet"

Enligt Riokonventionens fördragstext är "förändringar i jordens klimat och dess ogynnsamma effekter ... en gemensam angelägenhet för mänskligheten". Där står också att "mänskliga aktiviteter har bidragit substantiellt till att öka atmosfäriska koncentrationer av växthusgaser" och att "detta kommer att leda till en genomsnittligt ökad uppvärmning av jordens yta och atmosfären och kan påverka naturliga ekosystem och mänskligheten negativt".

Länder som skriver under (kallas för parter) förbinder sig att skydda klimatsystemet. Målet är att "stabilisera växthusgaskoncentrationen i atmosfären på en nivå som förebygger skadlig mänsklig påverkan av klimatsystemet. En sådan nivå ska uppnås inom en tidsram som tillåter ekosystem att anpassa sig naturligt till klimatförändring, som inte hotar matproduktion och som möjliggör ekonomisk utveckling på ett uthålligt sätt".

Förhandlingsspelet

The Conference of the Parties (COP, partskonferensen) är konventionens beslutande organ. Församlingen möts varje år om inte parterna bestämmer annorlunda. Om ingen annan värd erbjuder sig möts COP i Bonn, sekretariatets säte (ursprungligen Geneve).

Det första partsmötet, COP 1, hölls i Berlin 1995. Där inleddes förhandlingarna för att skapa ett regelverk.

Den 11 december 1997 antog COP 3 det s k Kyotoprotokollet, det första bindande avtalet för att reducera industriländernas klimatutsläpp. 84 länder hade signerat till och med 15 mars 1998.

Men för att träda i kraft måste protokollet också ratificeras. Intensiva förhandlingar i Buenos Aires 1998 resulterade bara i en tidsplan för vidare förhandlingar och vid COP 6 i Haag hösten 2000 lyckades man inte nå enighet. COP 6 ska återupptas i Bonn den 16-27 juli.

År 2002 hålls ett nytt FN-toppmöte, Rio+10, i Sydafrika. Miljörörelsen och åtskilliga länder ser det som ett viktigt krav att Kyotoprotokollet är ratificerat då.

Följ klimatspelet på Internet

Ett urval webbplatser om klimatfrågor och förhandlingsspelet:

www.unfccc.de Konventionens hemsida. Här finns fördragstexter, sammandrag, förklaringar och sökrobot för aktuella nyheter om klimat.

www.iisd.ca/climate Earth Negotiation Bulletin. Direktrapportering från klimatförhandlingarna.

www.climatenetwork.org Hemsida för CAN, miljörörelsernas samarbetsorgan i klimatfrågor.

www.climateark.org Nyhetstjänst och sökverktyg om klimatförändring.

www.planetark.org Reuters miljönyhetstjänst.

www.enn.com Environmental News Network, nyhetstjänst.

smn.environ.se Svenska miljönätverket.

www.forsurning.nu Internationella försurningssekretariatet.

www.greenpeace.org. Greenpeace hemsida.

http://www.ipcc.ch FNs expertpanel i klimatfrågor.

www.metoffice.gov.uk Brittisk vädertjänst och klimatforskning.

www.smhi.se SMHIs hemsida, väder och svensk klimatforskning.

Skogen och koldioxiden

Fotosyntes är den process som de gröna växterna använder för att tillverka energi (socker) med hjälp av solljus, vatten och koldioxid från atmosfären. Genom trädens och markväxtlighetens fotosyntes tar skogen upp enorma mängder koldioxid. Fotosyntesen kräver ljus och värme, vilket innebär att 95 procent av fotosyntesen i Sverige sker under sommarhalvåret.

Samtidigt andas skogen (respiration): den andas ut koldioxid när växterna använder den energi de bundit i sockret för att leva och växa. Till skillnad från fotosyntesen pågår respirationen hela dygnet och året runt. Respirationen är starkt temperaturberoende och ökar starkt med ökad temperatur.

Om en skog via fotosyntesen tar upp mer koldioxid än den andas ut genom respirationen så är den en kolsänka. Generellt kan man säga att de flesta skogar i Sverige är kolsänkor.

Kyoto räknar kolsänkor

Skogens funktion som kolsänka är en av de flexibla mekanismer som ingår i Kyotoprotokollet. En tanke är att varje land ska få räkna in det kol som binds i landets skogar som en del av sina utsläppsminskningar. Man ska också kunna handla med skogar som kolsänkor.

Kyotoprotokollet kräver att varje land gör upp en nationell kolbudget.

De svenska forskarnas bedömning är att det ännu inte finns tillräcklig kunskap om de processer som styr kolflödena i skogen för att vi ska kunna göra en kolbudget.

Skogsindustrin på hugget

Den svenska skogsindustrin marknadsför aktivt skogarnas kollagringskapacitet. I januari gav branschföreningen Skogsindustrierna ut skriften Skogen och klimatet, där man hävdar att skogen och skogindustrins produkter är en viktig del av klimatproblemets lösning.

Skogsindustriernas vice vd Jan Remröd anser att en viss andel av utsläppsminskningarna enligt Kyotoprotkollet bör kunna tillåtas i form av sänkor. Kanske fem till tio procent i en första period och 20-25 procent på sikt. Samtidigt menar han att sänkor främst ska ses som en övergångslösning för att nå fram till ett klimatavtal.

- För att kunna klara klimatfrågan måste vi ha denna helhetssyn där hänsyn tas såväl till utsläppen som lagringen av koldioxiden, säger han.

I skriften pekar Skogsindustrierna på tre punkter där man kan spela en roll för klimatet:

• Att ersätta fossila bränslen med biobränslen

• Att utveckla skogssänkorna

• Att ersätta fossilbaserade produkter med trä och papper

Sveriges sjöar läcker koldioxid

Nästan alla sjöar i Sverige släpper ut mer koldioxid till atmosfären än vad de tar upp. Och eftersom de flesta sjöar i Sverige ligger i skogen och samverkar med skogsmarken kanske denna nya kunskap kan påverka bilden av våra skogar som kolsänkor.

Det är nya forskningsresultat från professor Mats Jansson vid Umeå universitet som ställer bilden av hur våra sjöar fungerar på huvudet. I de flesta sjöar är det inte växtplankton som är basen i näringskedjorna. Det är istället bakterier som bryter ned humusämnen som står för huvuddelen av ekosystemets energiförsörjning. Och den nedbrytningen frigör koldioxid.

Humusämnena kommer från de marker som omger sjön. Om växthuseffekten leder till ökad nederbörd i framtiden så kan man räkna med att mer humusämnen kommer att sköljas ut i våra sjöar i framtiden och då kommer de att avge ännu mer koldioxid.

- Det dröjer ett halvår innan vi har siffror på hur mycket koldioxid våra sjöar avger, säger Mats Jansson. Men sannolikt är det ganska lite i förhållande till de enorma flödena i skogen.

Skog och jord kan värma

Skogar och jordar kan öka tempot i uppvärmningen av jorden. Det visar två studier som engelska Hadley Centre publicerade i november förra året.

Tillsammans med Southampton Oceanography Centre har man utvecklat en klimatmodell som tar hänsyn till klimatförändringens effekter på vegetation och kolets kretslopp i naturen. Forskarlaget, lett av dr Peter Cox, kom fram till att den globala uppvärmningen troligen medför att jordar läcker mer koldioxid, vilket i sin tur leder till ytterligare uppvärmning.

De kom också fram till att klimatförändringen kan medföra att regnskogen i Amazonas frisätter mer koldioxid.

- Vegetation och jordar som i dag lagrar ungefär en fjärdedel av de mänskliga koldioxidutsläppen skulle kunna öka hastigheten i den framtida klimatförändringen genom att släppa ifrån sig kol till atmosfären när planeten värms upp, säger dr Cox.

Den andra studien visar att plantering av nya skogar troligen motverkar den globala uppvärmningen mindre än man tidigare trott, åtminstone i nordliga områden.

Eftersom skogar generellt är mörkare än den mark de växer på tar de upp mer av solens värme. Detta gäller särskilt i områden som ofta är snötäckta. Extraupptaget av solvärme minskar den kylande effekten av koldioxidlagringen. Enligt studien kan plantering av nya träd till och med leda till ökad uppvärmning i vissa delar av Sibirien och Kanada.

Överraskningar i klimatet

Tidigare trodde man att klimatiska cykler var långsamma och relativt förutsägbara. Men studier bland annat av iskärnor från Grönland har visat att hastiga förändringar är vanligare än man trott. Klimat är ett icke-lineärt system som kan bjuda på plötsliga överraskningar om jämvikten rubbas.

Stefan Rahmstorf och hans forskarlag vid Potsdams institut för klimatforskning har visat på en tänkbar sådan överraskning i en datoriserad modell: den globala uppvärmningen skulle kunna leda till att golfströmmens nordliga gren "stängs av" med nedkylning på uppemot fem grader av Europa som följd. En kortvarig värmeperiod skulle följas av en lång kallperiod med dåliga förutsättningar för exempelvis jordbruk.

Svenska pilotprojekt

På fyra ställen i Lettland har Sverige hjälpt till med tillverkning och upphandling av små fliseldade pannor. De kan användas för att värma större fastigheter som skolor eller ålderdomshem. Projektet har bedrivits med hjälp av Ångpanneföreningen och lett till att det nu finns tre inhemska tillverkare av kompletta system. Mycket olja kan ersättas med biobränslen, men om alla delar till pannorna skulle importerats hade det blivit för dyrt.

• Mustamäe, Estland har flerbostadshus från 60- och 70-talet energieffektiviserats. Man har åtgärdat läckande tak, balanserat värmesystemet och tätat för drag. Svenska och estniska konsulter har skapat riktlinjer för att mäta energieffektivitet (eller snarare ineffektivitet) i tolv vanliga typer av bostadshus i Estland och de andra baltiska staterna.

• Ignalina, Litauen har ett bioeldat värmeverk byggts som ersättning för ett oljeeldat. Genom ett nytt hetvattenrör och nya understationer har man sparat en miljon kilowattimmar. Koldioxidbesparingen beräknas till över 8000 ton per år.

Hela listan över pilotprojekt för "gemensamt genomförande " finns på www.unfcc.int/program/aij/aijproj.html

Sveriges klimatmål

Ett år efter att klimatkommittén kom med sitt betänkande finns det fortfarande ingen fastslagen svensk klimatpolitik. En proposition kommer tidigast i höst, men inför riksdagen har Göran Persson anslutit sig till klimatkommitténs föreslagna mål som innebär att Sverige ska minska sina växthusgasutsläpp med två procent från 1990 års nivå till 2010, och att åtgärder utomlands ska vara "supplementära".

På mer normal svenska betyder detta att målet ska uppfyllas till minst 50 procent hemma. Det innebär dock inte hälften av 1990 års utsläpp utan bygger på en prognos för år 2010. Om den säger att Sverige ökar sina utsläpp till tio procent över 1990 års nivå, och minskar åtminstone sex procent hemma genom till exempel mer koldioxidskatt, så kan vi ta ytterligare upp till sex procent genom flexibla mekanismer.

Bördorna fördelas inom EU

Målet att minska med två procent på 20 år var kontroversiellt när det togs. Det är visserligen mindre än EUs åtagande i Kyoto att minska åtta procent, men genom EUs interna "bördefördelning" så fick vissa länder mycket strängare åtaganden och andra till och med rätt att öka. Danmark och Tyskland ska till exempel minska sina utsläpp med 21 procent, medan Sverige får öka med fyra procent - bland annat med hänsyn till att Sverige har lägre utsläpp per capita än resten av EU och för att inte försvåra avvecklingen av kärnkraft.

Sverige har alltså åtagit sig att minska betydligt mer än vad som krävs enligt Kyoto. Även Storbritannien har lovat att minska mer än de måste: 21 procent istället för de ålagda 12,5.

Kunskap eller tro? - Skapad konflikt

- Det finns vetenskaplig osäkerhet, men den överväldigande majoriteten av experter anser att klimatpåverkan orsakad av människor redan äger rum och att framtida förändringar är ofrånkomliga. Frågan är inte om jordens klimat kommer att förändras, utan hur mycket, hur snabbt och var.

Så sa FNs expertpanel IPCCs ordförande Robert T Watson i sitt tal vid klimatmötet i Haag i november förra året. Sedan Riokonferensen 1992 har en i det närmaste enig forskarkår slagit fast att jorden värms upp av mänskliga koldioxidutsläpp. Ändå får skeptiker allt större plats i de amerikanska massmedierna.

Den amerikanske sociologen Riley Dunlap har studerat hur ett 30-tal tankesmedjor på högerkanten hanterat klimatfrågor sedan 90-talets början. Genom att lyfta fram en liten klick av forskare som ifrågasätter teorierna har man skapat en konflikt som medierna hakat på. Effekten blir att ett fåtal skeptiker jämställs med en internationell forskarkår som påvisat hur människan påverkar klimatet.

I USA har klimatlarmen och miljörörelsen kommit att uppfattas som hot mot den amerikanska livsstilen och den fria företagsamheten. Därmed har det blivit lättare för politiker som George W Bush att ignorera en internationell opinion för klimatsamarbete.

Klimatprognoser

För att undersöka klimatets utveckling använder forskarna globala numeriska modeller. Modellerna innehåller en beskrivning av klimatsystemet byggd på fysikens lagar (atmosfären, haven och jordytan). Med modellernas hjälp kan man ta fram scenarier som beskriver hur växthusgaserna kommer att påverka klimatet. Beräkningarna är tidskrävande och kraftiga datorer behövs. Resultaten visar att jorden kommer att bli gradvis varmare, men också att uppvärmningen fördelas olika över jorden. Temperaturförändringarna kommer att leda till nya nederbördsmönster och förhöjda havsnivåer.

De globala modellerna är grovmaskiga, och för att öka upplösningen används regionala modeller. Sweclim, det svenska forskningsprogrammet för regional klimatmodellering, bearbetar resultat från globala modeller som tagits fram vid Hadley Centre i Storbritannien och Max Planck-institutet i Tyskland. I Sweclims modell tas också ökad hänsyn till regionala klimatelement som den skandinaviska fjällkedjan och Östersjöns inverkan.

Kyotoavtal utan USA?

Inför de fortsatta klimatförhandlingarna i Bonn har ett antal ministrar uttalat sig för att gå vidare med protokollet även utan USAs medverkan. Andra menar att överenskommelsen vore meningslös utan världens största utsläppare.

Teoretiskt är det möjligt att få till ett bindande avtal utan USAs medverkan, men det förutsätter att en eller flera av de andra länderna i paraplygruppen skriver under.

Minst 55 länder måste ratificera Kyotoprotokollet för att det ska träda i kraft. Dessutom måste avtalet ratificeras av länder som tillsammans står för minst 55 procent av industriländernas utsläpp.

Lokalt klimatarbete

Radikala kommuner

Det lokala klimatarbetet är betydligt radikalare än det nationella i Sverige. En enkät som tidningen Miljöeko gjorde förra våren visade att 62 kommuner satt upp klimatmål med konkreta procentsatser och årtal. Utifrån dessa går det att schablonmässigt räkna ut hur mycket koldioxidutsläppen kommer att minska i varje kommun om målen uppnås.

I genomsnitt vill de 62 kommunerna sänka koldioxidutsläppen med cirka 21 procent till år 2008. Dessa kommuners insatser skulle i så fall minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 8,66 procent eller 4,55 miljoner ton koldioxid. Alltså betydligt mer än klimatkommitténs föreslagna minskning.

- Två procents minskning till år 2010 framstår för oss som rena hånet, skrev företrädare för tolv av miljökommunerna i ett upprop till klimatkommittén förra året.

Biobränsle och fossila bränslen

Biobränsle är baserat på råvara från växande skog. Det kan vara flis från toppar, grenar och röjning i skogen, pellets och biprodukter som sågspån och lut från pappers- och massatillverkning. Det kan också vara gamla möbler, lådor, pallar och andra träsaker.

Fossila bränslen bildas av organiskt material som förstenats, rester av djur och växter från tidigare geologiska perioder. Viktigast är kol, naturgas och råolja, men i klimatöverenskommelserna räknas även torv dit på grund av den långa omloppstiden (tusentals år). Biobränsle ingår i ett naturligt kretslopp. Växterna omvandlar genom fotosyntes solenergi till biomassa. Energin "lånas" från naturen, rökgaserna renas och växterna tar upp den utsläppta koldioxiden. När askan återförs till skogsmarken är kretsloppet fullbordat.

Minskade koldioxiduttsläpp

De totala koldioxidutsläppen från fossila bränslen minskade med 18,6 procent i Växjö mellan 1993 och 1999 (se diagrammet). Främst tack vare ansträngningar inom energisektorn. Koldioxidutsläppen från trafiken fortsätter att öka.

Alternativ teknik

Vatten enda utsläppet

Bränsleceller omvandlar vätgas till el som i sin tur driver en bilmotor. Det enda utsläppet är vattenånga. Bränsleceller kan också alstra ström och värme i vanliga hus. Idén tillämpades först i det amerikanska rymdprogrammet under 1960-talet för att producera dricksvatten till astronauterna.

Än så länge finns bara ett fåtal bränslecellfordon i testtrafik men miljarder satsas på utveckling. Daimler Chrysler har utlovat att den första bränslecellbussen ska vara i drift år 2002. Runt år 2020 räknar man med att bränslecellbilen ska vara tillgänglig för allmänheten.

DME från biomassa

DME, dimetyleter, framställs ur metanol. Metanol går att göra av nästan alla organiska material. I framtiden av skogsråvara, men än så länge används främst naturgas.

Metanol omvandlas till DME för att kunna köras i dieselmotorer. Fördelen med dieselmotorer är att de har högre verkningsgrad än bensinmotorer. Framställt ur naturgas är DME ungefär tio procent dyrare än diesel, men billigare än bensin. DME ur biomassa finns ännu inte att köpa.

Vindkraften växer

Vindkraft utvinns ur luftens rörelseenergi och blir en allt viktigare energikälla. På sju år har effekten av vindkraft blivit fem gånger större i världen. Och den fortsätter att växa. I Danmark står vindkraft för 13 procent av elbehovet, i Sverige 0,5 procent.

I dag finns det 511 svenska vindkraftverk som förra året producerade 0,4 terawattimmar el. Fler än tusen nya vindsnurror planeras i Sverige. En av världens största vindkraftparker planeras utanför Gävle.

Effektivare solceller

Tyskland och Holland satsar stort på solceller som viktig framtida kraftkälla. Troligen kommer dock inte det stora genombrottet förrän effektivare teknik än dagens kiselceller är färdig. Forskare vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla s k CIGS-celler, som tillvaratar energin betydligt bättre. Cellerna byggs upp av en blandning av grundämnen koppar, indium, gallium och selen. Dessa förångas på glasplattor till en mycket tunn film tillsammans med några andra skikt.

Klimatkrisens konsekvenser

Kustområden drabbas värst

Fattiga länder och folk har sämst möjligheter att skydda sig mot ett förändrat klimat. Därför kan de komma att drabbas hårdare än i-ländernas befolkningar.

Klimatprognoserna visar att många kustområden kommer att drabbas av fler översvämningar, ökad erosion och saltvattensinträngning i sötvatten. Våtmarker, korallrev och mangroveskogar kommer att förstöras.

Redan i dag bor mer änx hälften av världens befolkning vid havet, och antalet människor i kustzonerna ökar snabbt.

FNs klimatpanel har beräknat hur många människor som årligen skulle drabbas av översvämningar på grund av skyfall och stormar om havsytan höjs med 40 centimeter. Beräkningarna visar att antalet kommer att flerdubblas - med 75 till 200 miljoner människor - till år 2080.

De ekonomiska förlusterna genom skador på hus, vägar och andra anläggningar i kustområden har beräknats till hundratals miljarder kronor i länder som Egypten, Polen och Vietnam.

Så drabbar klimatförändringarna

Små östater Kommer troligen att drabbas allra värst. De är ofta låglänta och kan förlora mycket av sin landyta, vilket kan hota livsmedelsförsörjningen. Dessutom kan redan knappa sötvattentillgångar förstöras genom inträngning av saltvatten. Korallrev, mangroveskogar och andra kustekosystem skadas vilket påverkar kustfisket och därmed försörjningen negativt.

Afrika Ökenspridningen kommer att accelerera. Minskade skördar, särskilt i ett antal små länder som redan nu är beroende av matimport. Särskilt översvämningshotade kuster finns exempelvis i Guineabukten, Senegal, Egypten och längs Afrikas sydöstra kust. Omfattande utrotning av växt- och djurarter kan skada både lokal försörjning och turism.

Asien Höjd havsnivå och fler tropiska cykloner skulle driva tiotals miljoner människor i tropiska och tempererade delar av Asien på flykt. Hoten mot den biologiska mångfalden ökar till följd av förändringar i markanvändning, folkomflyttningar och ökat befolkningstryck. Skördarna kan minska i stora delar, men i norr skapas möjligheter för jordbruket att expandera.

Australien/Nya Zeeland Här kommer troligen torkan att bli ett huvudproblem. Det blir torrare nästan överallt, men samtidigt fler tropiska oväder med översvämningar.

Europa Ökad risk för översvämningar i floder och kustområden. Försämrade förutsättningar för jordbruk i söder på grund av torka, men bättre i norr. Europa och Nordamerika är de världsdelar som har störst möjligheter att anpassa sig för väntade effekter av klimatförändringarna. Här finns ekonomiska resurser.

Nordamerika Jordbruksproduktionen kan komma att öka för vissa grödor och i vissa områden, men om uppvärmningen blir stor förutses totalt sett en minskning. Malaria och vissa andra insektsspridda sjukdomar kan komma att sprida sig. Kustområden speciellt i Florida och längs Atlantkusten kan drabbas av översvämningar.

Latinamerika Fler torrperioder och översvämningar. Jordbruket drabbas av skördeminskningar. Regioner som i dag är självförsörjande på livsmedel kan komma att bli beroende av livsmedelsimport.

Källa IPCC Special Report on The Regional Impacts of Climate Change

Våldsamt väder kostar miljarder

Översvämningar och andra väderkatastrofer vållar allt större skador. Världens samlade förluster genom sådana katastrofer har tiodubblats sedan 1950-talet. Under 1990-talet var förlusterna 40 miljarder US-dollar per år.

Försäkringsbolagens kostnader för väderkatastrofer har ökat från obetydliga summor på 1950-talet till över nio miljarder US-dollar per år på 1990-talet.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.