Fiskdöd i snurrans kölvatten

Utombordarnas avgaser förgiftar vattnet i våra sjöar. Fiskägg dör och fiskyngel kläcks med missbildningar. Det visar tester som Sveriges Natur låtit göra. De EU-regler som är på väg är alltför svaga för att stoppa giftspridningen i våra vatten.

Artikel 2001-6 Christer Olofsson

I somras redovisade Sveriges Natur resultaten av en testkörning av sju olika utombordsmotorer. (Se SN 3-4/01). Utsläppssiffrorna fick en vanlig bilmotor att framstå som ett miljötekniskt underverk. Värst var, föga förvånande, de stora tvåtaktsmotorerna.

Men hur skadligt är avgasvattnet för livet i våra sjöar? Nu finns svar också på den frågan. Det är inget lugnande svar. Fiskägg dör i massor och fiskyngel kläcks missbildade när de utsätts för mängder som sannolikt inte ligger långt ifrån verkliga förhållanden i ett vatten med tät trafik av snurror.

Och värst är, än en gång, de stora tvåtaktarna.

Det är forskaren Lennart Balk vid Stockholms universitet som undersökt hur avgaserna från våra sju testmotorer påverkar fiskägg. Studien är gjord i samarbete med Sjöfartsverket och Naturvårdsverket. Metoden går ut på att spruta in extrakt från de olika motorernas provkörningsvatten direkt i nybefruktade ägg av regnbågslax. Fyra olika koncentrationer testas. Sedan följs äggens utveckling och man räknar hur många ägg som dör. När rommen kläcks undersöker man hur stor andel av larverna som är missbildade.

De stora tvåtaktarna gav nästan total dödlighet vid de två högre koncentrationerna och en tydlig ökning av missbildningarna även vid de lägsta koncentrationerna. De motorer som hade stora utsläpp av PAH (polyaromatiska kolväten) visar högst dödlighet. Lite överaskande visade Hondas fyrtaktsmotor trots låga PAH-värden relativt hög dödlighet. Troligen beror det på andra ämnen än dem vi analyserat.

Johnsons 50-hästarsmotor gav fler missbildade fisklarver än Evinrude 90 hk och Yamaha 60 hk. Den gav dessutom fler allvarliga missbildningar, som avsaknad av blodkärlsystem.

Yamahas lilla fyrahästars fyrtaktare är bäst i test. Den ger obetydligt högre dödlighet eller deformationer än det ”rena” referensvattnet.

Resultaten visar tveklöst att utsläppen från utombordsmotorer är extremt giftiga för miljön. Frågan är om fisken i våra sjöar kan utsättas för lika mycket giftiga avgaser som i laboratorietestet.

- Med utgångspunkt från beräkningar som jag har gjort kan man anta att fisken per kilo blir exponerad för 1-10 milliliter avgasrester från varje enskild motorbåt som passerar. Våra fiskägg utsattes för koncentrationer motsvarande 25­200 milliliter, säger Lennart Balk. Men den högre koncentrationen vägs upp av att vi bara gav äggen en dos. I verkligheten kan fisken utsättas för många utsläpp per dygn. I ett vatten med mycket utombordsmotorer utsätts fisken i stort sett för en kronisk förgiftning.

­ Vi reagerar nästan varje dag på nyheter om oljeutsläpp i våra vatten. De utsläppen är nästan försumbara i jämförelse med utombordarnas. Ändå tillåter vi att utombordarna fortsätter släppa ut giftiga och cancerframkallande ämnen, till och med i våra dricksvattentäkter.

Och så kommer det av allt att döma att förbli åtskilliga år framöver. De EU-direktiv om utombordsmotorer som branschen avvaktar och som myndigheterna hänvisar till kommer inte att sätta stopp för giftspridningen. Sveriges Natur har tagit del av förslaget, som är tänkt att gälla från år 2005, och räknat fram vad det skulle innebära för de sju motorer vi testat.

Det visar sig att fyra av de sju motorerna skulle klara EU-kraven utan att minska sina kolväteutsläpp alls. De stora tvåtaktarna skulle behöva minska sina utsläpp med omkring 50 procent.

De stora tillverkarna skulle säkert ganska snabbt kunna ta fram motorer som klarar mycket strängare krav. I en modern bil renas avgaserna till 97 procent.

Frågan är vad det är EU vill skydda – motortillverkarna eller miljön?

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.