Nej Sputify står för ”Svensk Plattform för Urbana Transporter” och finns ännu bara i KTH-forskaren Anders Gullbergs tankevärld. Han ser hur en digital reseplanerare skulle kunna lösa upp storstädernas trögflytande köer och till och med omintetgöra behoven av nya motorleder som till exempel Förbifart Stockholm.

Både vägar och fordon skulle kunna utnyttjas mycket mer effektivt: I Stockholmstrafiken kör bilarna omkring med i snitt 3,6 säten tomma. Och det är bara vid några få tidpunkter på dygnet som köer bildas. Om bara 500 till 1 000 bilar åkte vid en annan tid på morgonen skulle trafikflödet förbättras dramatiskt.

Sputify skulle fungera ungefär så här: På din dator eller i din telefon matar du in när du vill resa till jobbet i morgon bitti. Re-seplaneraren, som bygger på ständigt uppdaterade trafik- och resedata, ger olika förslag på transportsätt, tidsåtgång och kostnad för resan.

Planeraren visar att du sparar restid genom att åka tjugo minuter senare än vanligt, för då slipper du den värsta trängseln. Du väljer att boka samåkning i en bil till en busshållplats, sedan buss till din slutdestination. Biljetten betalar du i planeraren, som debiterar en lägre taxa eftersom du bidrar till att minska trängseln.

Digitaliseringen pågår med stormsteg och kan snabbt förändra sådant vi tar för givet i dag. Datorernas förmåga att samla och bearbeta allt större mängder data ökar ständigt, vilket gör helt nya tekniska lösningar möjliga.

I vissa fall kan sådana digitala tjänster, som Sputify (om den fanns), leda till minskad miljöbelastning.

Ett exempel som ofta nämns på hur en hel bransch förändras av digitaliseringen är internettjänsten Airbnb. Genom den kan turister enkelt boka och hyra privatpersoners bostäder i stället för hotellrum. Effekten blir att kapaciteten i befintliga lägenheter utnyttjas bättre. Frågan är om Airbnb gör det onödigt att bygga nya hotell i framtiden och om hotell som redan finns kommer att användas till annat?

Digitala tjänster som borde gå att utveckla är exempelvis en app i mobilen som visar olika matvarors miljöpåverkan. Då kan du ena månaden handla mat som inte övergöder sjöar och hav, och en annan månad välja matvaror med minimal klimatpåverkan.

OCH OM ÄNNU fler även gör sin veckohandling över nätet kan inköpsresorna – som står för 13 procent av de totala koldioxidut-släppen – minska. Givetvis tar transportföretaget som levererar maten till din dörr med en annan last på returresan i stället för att åka tom, tack vare en digital tjänst.

I dag vet man inte om den kraftigt ökande e-handeln gör att bilresorna minskar eller om annat bilåkande ökar i stället. Fors-kare vid VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och Lunds tekniska högskola håller på och undersöker det.

Digitaliseringen kan alltså leda till miljöförbättringar, men det är sällan syftet med tjänsten. I bästa fall blir miljövinsten en bieffekt.

Utmaningen är att börja tänka tvärtom, som i fallet med Sputify. Att börja med att fråga hur miljöproblem kan lösas med hjälp av digitaliseringen. När vi väl kommer på det är möjligheterna nästan oändliga.  

Susanna Baltscheffsky, Miljö- och vetenskapsjournalist. Före detta chefredaktör för Ny Teknik.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.