Brev från Darwin

Först 1958, nästan 70 år efter Charles Darwins död, publicerades hans självbiografi i fullständigt skick. Nu finns den också på svenska (Pontes förlag), en anpråkslös liten bok om och av en man som för alltid förändrat vår bild av världen. Stillsamt berättar Darwin om sin ganska egenartade levnadsbana och sitt arbete, oftast med ett så personligt tonfall att man tycker sig läsa ett brev från en gammal bekant. Bland de många erfarenheter Darwin delar med sig av finns bland annat denna: ett bra sätt att få framgång här i livet är att ägna sin ungdom åt att samla skalbaggar!

Vägen till Ekeby

En smäcker pocketbok från ett litet förlag (Axplock, Västerljung) fångade mitt intresse och gav en lite oväntad läsupplevelse. Den självbiografiska boken blev författarinnan Margit Geijers sista och den berättar mycket om samhällsutvecklingen från 1913 och fram till 90-talets slut. Berättarperspektivet är ovanligt, det är en tidig kvinnlig ”fältbiolog” som med stor vetgirighet och kärlek till naturen håller i pennan. Det finns ett okonstlat engagemang och en direkthet i boken som jag tycker mycket om. Djur, natur och miljöhot ramar in det annorlunda och levande kvinnoporträttet.

Sagor från skogen

Anna-Clara Tidholms illustrationer är ofta mättade av en stämning av skog, glesbygd och humoristiskt vemod. I ”Sagor från skogen” återberättar hon svenska folksagor från trollens, de små människornas och skogsbygdens land. Naturen är ju inte bara hemvist för ord som biologisk mångfald, artrikedom och biotop. Inne bland granarna bor också ursprunget till mängder av sagor och berättelser. I sagorna växer fortfarande den numera sällsynta svenska urskogen tät och mossmjuk. Och så länge den kan växa i sagorna har den en plats i våra hjärtan där fantasin aldrig kan slutavverkas.

Vad ska vi med naturen till?

Frågan ställs till en rad namnkunniga debattörer som i boken med samma namn (utgiven av Bokförlaget Nya Doxa) får gå på tvärs mot gängse bevaranderetorik. En rad essäer vrider polemiskt på tankar om relationen mellan människa, kultur och natur. Kan vi sätta pris på naturen med ekonomiska termer utan att glömma dess helighet? Ekonomen Tore Söderqvist resonerar ödmjukt kring denna fråga, andra essäer i boken är lite stelare med mer prestige i tonfallet. Men sammantaget har redaktören Fredrik Sjöberg valt sina medarbetare med omsorg för att hålla liv i en annars allt för ofta förutsägbar idédebatt om naturvård och bevarandeambitioner.

I grannskapet

Bengt Emil Johnsons poesi rör sig i denna diktsamling (Albert Bonniers Förlag), som alltid, i grannskapet av fåglar. Den vindlar ut i musik och reflektioner, associationer som är långt ifrån självklara eller enkla för varje naturintresserad läsare, men som flätar samman kulturyttringar, drömmar och minnesfragment med en på något sätt ständigt pågående fågelsång. Dikterna i boken liknar en otuktad trakt av halvt igenvuxna inägor, snår, spår och murkna dansbanor. Och alltid i grannskapet fåglar, ringmodulerade(!) trastar, gulsångare och knäppande rödhakar. Det är en dikt att stilla vandra i. Tröstad i det hektiska mediebruset känner jag hur Johnsons dikter väcker min längtan, inte bara till friheten i naturen, utan den förbryllande frihet som tankar kan ta sig i poesins grannskap.

Rovfåglar och ugglor i Norden

Finns det verkligen utrymme för ännu en fågelbok? Det räcker att bläddra lite mellan Dag Petersons skarpa akvareller i den nya boken (ICA Bokförlag) för att svara jakande på frågan. Alla som likt författaren och konstnären fascineras av rovfåglar har mycket kunnig och levande läsning att hämta i den här boken. De fylliga texterna som både innehåller fakta om djurens beteenden, särdrag och utbredning rymmer också många kommentarer och berättelser från Petersons egna möten och rika erfarenheter av fåglarna. En vacker och rik bok om de kraftfulla och mytiskt laddade fåglar som också har ett starkt symbolvärde för svensk naturvård.

Djurens språk

”Samtal om makt, sex och barnuppfostran” är undertiteln på denna populärvetenskapliga bok (Natur och Kultur/LT:s förlag) av Per Jensen, professor i etologi. Djur pratar alltså med varandra om precis samma saker som vi gör. De har ett språk som är betydligt rikare, mer mångskiftat och komplicerat än vi oftast förstår. Om vi lever nära tama djur kan vi börja ana något av djurspråkets uttryck. Vi börjar själva samtala med djuren på vårt språk. Samtidigt pågår ett språk djur emellan som är bortom våra sinnens räckvidd. En liten tecknad serie där hunden läser sin pee-mail, sin piss-post, är fyndig och träffande. Hundar har ett doftspråk som ligger utanför våra mänskliga näsors känslighet. Men även det vi tror oss kunna se, kan se helt annorlunda ut för djuren. Det finns fågelarter där vårt mänskliga öga inte kan skilja på könen, medan fåglarna själva ser en annan, ultraviolett, färgteckning som tydligt skiljer könen åt. Men även om vi kan ana den mångfald av signaler och kommunikationsvägar som djuren utvecklat så är vi själva många gånger märkligt ovetande om vårt eget språk utanför orden. Om allt detta, med många exempel och på ett smidigt och lättillgängligt språk lotsar oss Per Jensen genom en värld av samtal som bara tycks bli rikare under läsningen. Det finns också något oroande i insikterna om djurens språk, de påminner nämligen om vår ömsinthet i smekningar av djur, men också om vårt mänskliga – eller omänskliga? – maktspråk.

Människan och naturen

Det första av tre band i uppslagsverket Etnobiologi i Sverige (utgiven av Wahlström & Widstrand i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald vid SLU) skildrar i digra sextio kapitel av ett fyrtiotal författare olika aspekter på hur vi använder växter och djur. Boken är vacker med varierande och roliga illustrationer. Här kan den vetgirige lotsas i historia om pälsuppfödning av hundar, mat i nödtider, uråldrig bioteknik, ohyra och parasiter, för att bara plocka lite av den imponerande kunskapsrikedom som redaktörerna Börge Pettersson, Ingvar Svanberg och Håkan Tunón samlat. Tänk om alla läroböcker såg ut så här, om än i mindre skala! Jag har svårt att tänka mig en finare presentbok för den vetgirige.

Svenska jätteträd och deras mytologiska historia

På det egna förlaget Artbooks har Per Österman givit sig i kast med den del av vårt natur- och kulturarv som löper som en röd tråd också genom stora delar av SNF:s historia: märkliga och stora träd. Träd har varit föremål för en kult som tagit sig olika uttryck genom historien. Många av bokens träd står vid gamla offerplatser och det är ”andarna i trädet” som talar till författaren i inledningskapitlet. Boken talar till alla trädälskare. Den lockar till resor. Vem vill inte möta dessa uråldriga levande motpoler till nutidsjäkt och flyktighet!

Tyresta Nationalparken nära Stockholm

Jag brukar inte falla för vackra fotoböcker, men Claes Grundstens bok om Tyresta är svår att motstå när minnet rymmer vandringar över de hällmarker, myrar och mjuka mossjok som boken skildrar. Naturvårdsverkets förlag i samarbete med Stiftelsen Tyrestaskogen har givit ut denna dokumentation i text och bild av ett stycke märklig natur så nära Stockholms centrum. Framsynta SNFare bidrog en gång på 30-talet till att skogen blev inköpt av Stockholms stad och räddad åt eftervärlden. Den historien berättas i boken som också innehåller många personliga upplevelser och mycket sakkunskap om områdets natur och kultur.

Friluftsliv på vintern

Anspråkslös, lite gammaldags med svartvita foton och enkla tuschskisser. Rolf Olssons bok kommer nu ut i en tredje omarbetad upplaga.(beställes från www.utomhus.nu). Praktiska mycket konkreta tips om allt från kylskador, orientering, laviner och mat rymmer boken som är inriktad på ett enkelt friluftsliv utan onödiga prylar men ändå med äventyr ute i snö och kyla.

Lönsamma miljötips

Kan man kombinera miljömedvetenhet i vardagslivets val, med god ekonomi? Ja, det visar Anders Axelsson med en rad tips: ”Hur du sparar 100-tals kronor och samtidigt tar hänsyn till miljön” (ICA bokförlag). Många goda råd om konsumtionsvaror transporter och energi innehåller boken som också ger gott om adresser, litteratur- och hemsidestips för den som vill gå vidare och veta mer.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.