Falken i butiksfönstret

Det krävs mer än Kravflingor i hyllan för att få sätta SNF-falken på butiken. Bra Miljöval-märkta livsmedelsaffärer måste tänka miljö hela vägen, ända till muggarna i fikarummet. Och ribban höjs hela tiden.

Artikel 2002-1 Mats Hellmark

För att klassas som Bra Miljöval måste en affär klara 76 obligatoriska krav. Dessutom finns 40 frivilliga kriterier som kan bli tvingande i nästa version av checklistan.
Mycket handlar förstås om sortiment. Men butikens eget miljöarbete sätts också på prov. Sopsortering, energiförbrukning och miljövänligt elval är några exempel.
- Kunden ska veta att butiken sköter sig bakom kulisserna också, berättar Maria Palm, Bra Miljöval-handläggare på Naturskyddsföreningen.
I början av förra året hade 29 affärer kvalificerat sig som Bra Miljöval. Vid årsskiftet var de 104. Den snabba ökningen beror till stor del på ett centralt beslut inom Hemköp-kedjan: samtliga butiker ska märkas. Dessutom ska butikerna klara alla 116 punkter på checklistan, inte bara de obligatoriska.

Hemköp i Delsbo fick sitt diplom i december. Vi följde med miljömärkaren Angeli Löfquist Snell på sista kollen före utdelningen.
- Första besöket tog tre timmar. Det gick ganska lätt, de är duktiga på miljö här, berättar hon.
Delsbotrakten är grönavågen-land och affärerna är vana vid ekologiska varor. Annars är efterfrågan ofta mindre på landsbygden, tror Angeli.
Tidigare har hon jobbat med butiksundersökningar under miljövänliga veckan.
- Det blev en tillfällig tävlan, lite reklamjippo. Just då fanns det varor. Märkningen betyder mer kontinuitet och en rättvisare bedömning.
Inför återbesöket får butiken möjlighet att rätta till tveksamheter och sälja ut miljö-ovänliga varor. Sedan gör kontrollanten minst ett oannonserat återbesök per år.
I Delsbo var bakläxorna få: märkningen av ursprungsland på frukt och grönt var inte helt konsekvent, det fanns frågetecken i pappershyllan och en förpackning med kaffefilter måste bort.
- Mitt jobb handlar inte om att sätta dit någon, utan om samarbete. Oftast är föreståndaren engagerad och beredd att ge personalen tid till miljöarbete, säger Angeli.
Peter Rexin, butikschef på Hemköp Delsbo, tillhör den kategorin. Han är själv medlem i SNF och engagerad. Samtidigt ser han ekologiskt tänkande som ett allt viktigare konkurrensmedel.
Första kontrollpunkten i butiken är en av hans stoltheter: frukt och grönt-disken. Svenska Kraväpplen tronar längst fram bredvid ekologiska dadlar från USA.
- 34 procent av totalförsäljningen på frukt och grönt är ekologisk, berättar han.
Den höga andelen beror delvis på kundkretsen. Men också på en genomtänkt strategi.
- Alternativen måste finnas ute bland vanliga produkter, lättillgängligt. Inte samlade på en speciell hylla, då når man mest de redan frälsta. Och det är bra om märkena är välkända.
Vanans makt är stor, det visade sig för några år sedan då Hemköp sänkte priset på ekologisk mjölk till samma nivå som standardmjölk i alla butiker. Ändå ökade inte försäljningen.

Angeli noterar i checklistan. Detaljarbetet tar tid. Alla tvätt- och diskmedel, all-, grov- och toalettrengöring ska vara miljömärkta. Pappershyllan kan också vara svår. Från början krävdes TCF, klorfritt, över hela linjen. Men det fanns knappt några produkter på marknaden och kravet mildrades till ett klorfritt alternativ i varje kategori (i övrigt miljömärkt).
TCF-kravet har betytt ett ökat utbud från tillverkarna. Och en del konstigheter.
- Titta här, säger Angeli och visar upp ett skrivblock.
Blocket ”uppfyller kraven för Naturskyddsföreningens miljömärkning Svanen” enligt en text på baksidan. Dubbelfel. Dels får man inte hänvisa till märkningen om inte oberoende kontroll utförts, dels är Svanen inte SNF:s märke.
- Men sånt kan man inte begära att butiken ska veta. De har förstås trott att blocket är ordentligt miljömärkt, säger Angeli.

En del generella dispenser finns, till exempel kan kravet på minst en sorts färsk svensk frukt inte tillgodoses alla årstider.
- Därför har vi ändrat till att butiken ska ha en ständig förfrågan ute om att få köpa svensk frukt, berättar Maria Palm.
Vissa gränsdragningsfrågor är svåra och tas upp till diskussion i en expertgrupp. Ett exempel är spelande gratulations- och julkort med dolt kvicksilverbatteri.
- Vi krävde att det ska stå på kortet att batteriet ska lämnas in och att batteriet ska vara miljömärkt. Resultatet blev att tillverkaren gjorde om alla vykort som ska säljas på svenska marknaden efter våra krav, inte bara de som går till miljömärkta butiker.
Det gäller att balansera så att kraven inte framstår som oproportionerliga. Och att uppnå bästa möjliga totaleffekt.
- Miljömärkningstanken bygger ju på en viss pragmatism. Att ta ett steg i taget och på så sätt kunna höja kraven efter hand, säger Maria Palm.

Mats Hellmark

ENDA OBEROENDE MÄRKAREN

Naturskyddsföreningens Bra miljöval är den enda oberoende butiksmärkningen.
Ica har en egen diplomering, Ica Miljöbutik, där butikerna bedöms enligt 119 punkter. Allt poängsätts och inom varje område krävs minimipoäng. För att få kalla sig miljöbutik måste ett minsta antal totalpoäng uppnås.
- Tanken är att styra in butikerna i en förbättringsspiral, säger Erik Ebbesson, som ansvarar för Icas miljödiplomering.
Många krav är likartade, men Icas är inte absoluta: butiker som är bra på en aspekt kan vara sämre på andra.
- Bra Miljöval ställer nog hårdare krav. Men jag ser inget självändamål i att slåss om den tuffaste listan. Den bästa märkningen är den som ger mest resultat ute i butikerna, säger Erik Ebbesson.
Den första Ica Miljöbutiken diplomerades 1996 och i dag finns cirka 330 stycken. Än så länge finns det bara en Bra Miljöval-märkt Ica-butik i Sverige: Torgkassen i Uppsala. Den var dessutom bland de första butikerna som märktes.
- Bra Miljöval har gett oss en kick i miljöarbetet, säger Petra Flygare, miljöansvarig på Torgkassen.
Butiken har valt att certifiera sig enligt båda systemen.
- Ica-diplomeringen är mycket seriös, men vi ville också ha en neutral märkning. Det ger viss trygghet för kunden med en oberoende märkare, säger Petra Flygare.
Ett antal enskilda butiker inom KF är Bra Miljöval-märkta. Konsumentföreningen i Älvsborg/Bohuslän har också beslutat om märkning av regionens samtliga butiker. Däremot finns inget centralt KF-beslut om Bra Miljöval-märkning.
- Vi upplever att vi gör ett riktigt miljöarbete och vill inte omprogrammera utifrån kriterier som satts upp av en annan organisation. Vårt miljöledningssystem har 200 ekologiska mätpunkter och baserar sig på den grundligaste analys av miljöfrågor i dagligvarubutik som gjorts i Europa, säger Mikael Robertsson, miljöchef i Gröna Konsum.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.