Annons
Fettet som hotar regnskogen

Fettet som hotar regnskogen

Vegetabiliskt fett, står det i margarinets innehålls- deklaration. Bakom beteckningen döljer sig ofta palmolja - en allt vanligare ingrediens i livsmedel, kosmetika och rengöringsmedel.

Skribent Ragnhild Larsson

Varje dag skövlas stora områden tropisk skog för att ge plats åt oljepalmsplantager.

De senaste 20 åren har mellan 10 och 16 miljoner hektar skövlats årligen, bland annat för att lämna plats åt monokulturer som oljepalmsplantager. Särskilt hotade är de tropiska låglandsskogarna med sitt rika ekosystem.

Oljepalmen har sitt ursprung i Västafrika, men odlas nu på alla tropiska kontinenter. De stora plantagerna finns i Malaysia och Indonesien, som tillsammans står för cirka fyra femtedelar av världsproduktionen.

– Palmoljan ger stora importinkomster. Men produktionsomläggningen är osäker eftersom priset på världsmarknaden varierar. Dessutom slås den lokala produktionen av livsmedel ut, säger Maria Rydlund, tropikskogshandläggare på Svenska Naturskyddsföreningen.

De människor som livnärt sig på skogens resurser tvingas bort av de stora plantagerna. Ursprungs- och lokalbefolkningens nyttjanderätt åsidosätts.

– Det är sättet att odla och producera palmolja som är dåligt, inte produkten i sig, säger Maria Rydlund.

Oljepalmen är en perenn gröda som producerar mycket olja redan tredje året. I första hand används oljan till margarin. Till skillnad från andra vegetabiliska oljor är den halvfast i rumstemperatur och behöver därför inte härdas, vilket innebär att man slipper de hälsofarliga transfettsyrorna.

– Palmolja är fattiga människors matolja. Den största inhemska marknaden finns i utvecklingsländerna., säger Bo Tengnäs, konsult i biståndsfrågor, som utreder oljepalmsfrågan på uppdrag av Världsnaturfonden.

Ett sätt att odla mer miljövänligt kunde vara att odla oljepalmen tillsammans med andra växter, anser han.

SNF, Miljöförbundet Jordens Vänner och Världsnaturfonden har nyligen inlett en dialog med de två största svenska importörerna av palmolja: Karlshamns AB och Van den Bergh Foods. Man arbetar också tillsammans med miljöorganisationer i produktionsländerna. Målet är att oljan ska produceras på ett sätt som tar hänsyn till både sociala och miljömässiga aspekter. Hittills har importörerna tittat mest på kvalitetsaspekterna.

Karlshamns AB importerar sin palmolja från Malaysia, som har ett statskontrollerat program för palmolja. Företaget har lokala kontor och besöker leverantörer och oljeutvinningsenheter. Men lagarna följs inte alltid och det pågår flera rättstvister mellan företag och enskilda vars mark tagits i anspråk för plantager.

– Att fortsätta med strikt kontroll från regeringen är den enda vägen att gå om man ska kunna bevara tillräckligt stora sammanhängande orörda områden, säger Jan-Olof Lidefelt, ansvarig för strategisk marknadsutveckling på Karlshamns.

De flesta svenska livsmedelsproducenter som använder palmolja ser inga hållbara alternativ.

– Tillgången på rapsolja har minskat. De produkter som innehåller palmolja märks som vegetabiliskt fett, eftersom vi varierar mellan raps- och palmolja, säger Anita Bengtsson, kvalitets- och miljöchef på Göteborgs Kex.

Nestlé Sverige AB använder palmolja i välling och barnmat. Kvalitetschef Bo Nilsson säger att han är medveten om miljöproblemen.

– Men vi tycker att vår leverantör hanterar det på ett seriöst sätt. Den ekologiska palmolja som finns håller inte rätt kvalitet.

Det kan vara svårt för enskilda konsumenter att förändra situationen. Men med stöd av stora företag går det att påverka. Jordens Vänner och Greenpeace i Nederländerna har till exempel fått tre av landets banker att ställa villkor för långivning till nya oljepalmsplantager, som tar hänsyn till miljön och lokalbefolkningens rättigheter. Världsnaturfonden i Schweiz har fått den schweiziska livsmedelskedjan Migros att införa rättvisemärkt palmolja och utveckla egna kriterier för produktionen.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Ragnhild Larsson
Artikeln publicerades i