Trött på troll

Rolf Lidbergs skratt är för roat, hans ögon för glada, hans rygg för krokig, han röker för mycket, hans skägg är för yvigt. Detta är ingen ansad man. Men så är det också lurviga troll som gjort honom känd

Artikel 2002-1 Lilian Edvall

Rolf Lidberg kommer från byn Järkvissle i Medelpad. Pappa skogshuggaren upptäckte och uppmuntrade tidigt enda barnets talang att rita troll. Han var dock lite för ivrig.

- Redan som 13-åring var jag döless på dem, säger Rolf Lidberg.

Men trots mer eller mindre allvarliga försök att sluta har han inte kommit undan trollen; de har ju gått att leva på och det gensvar han mött och fortfarande möter från sin publik är unikt, inte bara i Sverige. I Norge finns hans troll i var och varannan souvenirbutik.

Men Rolf Lidbergs hjärta finns hos växterna. Att rita troll är ett arbete, att dokumentera växter en njutning.

Vi möts i hans stora gamla trävilla i Sundsvall, tre våningar fyllda av kreativt kaos med betoning på båda orden. Två arbetsbord på var sin våning, det ena för arbete (trollen), det andra för lusten (växterna). I huset finns spår efter dottern Sylvia, verksam som konstnär i Paris. TV saknas, liksom dator och mobil.

- Jag vill inte använda min tid till att bli underhållen. Och söker jag information får jag den alltid bättre i böcker, säger denne bokälskare.

På golvet vid lust-arbetsbordet ligger fyra enorma böcker, checklistor över Europas alla växter. Det är ännu sensommar och Rolf Lidberg går igenom vilka av dem som finns på Sicilien. I oktober åker han dit på ett halvår. Väl på plats söker han upp så många växter han hinner och avbildar dem på det mest detaljerade sätt. Den blomma han ritat av glömmer han inte.

- Jag är fruktansvärt intresserad av hur arter är besläktade med varandra, av evolutionen och hur den tolkas i systematik och taxonomi. Genom miljoner år blir växterna skilda åt och sedan är de så olika att de inte kan korsa sig med varandra. Eller så kan de det och det blir en tredje art.

Under två vintrar har Rolf Lidberg dokumenterat en tredjedel av Cyperns flora. Han visar mig resultatet. En ”dagbok” med utsökt tecknade växter och initierade kommentarer. En pärla att titta i för personer som är det minsta intresserade av flora – eller bara av tillvarons sällsamma skönhet. Rolf Lidberg gör det för att han inte vet något han är mer lockad av - men hallå, finns det inget förlag som kan ge ut boken?

Likadana ”dagböcker” har han från Teneriffa och Italien, där han också bott halvårsvis. Rolf Lidberg tycker inte om kylan och blir deprimerad av mörkret. Därför ger han sig av i oktober och återkommer i maj. På ett ungefär. Han är 71 år och vill njuta av att inte längre vara bunden vid almanackor. Och det är bergslandskapen han söker sig till, där de vilda blommorna finns.

Känslan för naturen anser han vara medfödd. Som barn var han intresserad av fiske, insekter och svamp, som ung bildade han Sundsvalls mykologiska sällskap och senare, när han fascinerades av stenar, en geologisk förening. Han har varit aktiv i naturskyddsföreningen och deltog bland annat i det projekt, som stoppade ytterligare utbyggnad av Ljungan för att rädda dess vilda laxbestånd. Detta såg han som en revansch för att han var för ung och grön och knappt hemkommen från åren i Stockholm när kraftverken i Bergeforsen och hembyn Järkvissle – utan större motstånd – byggdes i Indalsälven på 1950-talet.

- Man knäckte en hel kulturmiljö, människor som levde sina liv vid älven. Människan har för bråttom - samtidigt som det är en superegenskap hos henne som art.

På många av trollvykorten är det just detta gamla liv vid älven han tecknat, före kraftverksutbyggnadens tid.

Rolf Lidberg har genom Östra Medelpads Naturskyddsförening lett otaliga exkursioner i skog och mark och han är en sann pedagog. Hans sätt att titta på en växt, beskriva den och sätta in den i ett större sammanhang väcker och skärper nyfikenheten.

- Jag har glömt hur det är att titta på ett stycke natur och inte veta exakt vad som växer där, säger han. Det förvånar mig att folk inte ser mer.

Men naturen är i första hand ingen skönhetsupplevelse för honom. Det är inte solnedgångarna han beundrar. I stället söker han detaljerna. Varje blomma bär sin betydelse i utvecklingskedjan – om man lyckas tolka den.

Med bara sexårig folkskola har han genom intensiva självstudier blivit vad man kan kalla en lärd man. Han har lärt sig fem främmande språk på egen hand och uppskattar den dialog som numera förs mellan halvvetenskapliga amatörer som han själv och universitetsvärlden. Bland annat har han ett livligt samarbete med botaniska institutionen på Palermos universitet.

Lyckligast är han – ”förutom de få gånger jag varit förälskad” - när han kommer till en plats där han kan förvänta sig att hitta många intressanta växter. Finns där dessutom orkidéer blir förväntan än större. Han är en av Sveriges främsta experter på vilda orkidéer. Vackrast, i hans ögon, blir de som är svårast att artbestämma. På Sicilien upptäckte han en orkidé, en korsning, som fick namnet Ophrys X lidbergii efter honom.

- Men det visade sig senare att den redan var beskriven så nu har jag hamnat bland synonymerna, säger han blygsamt.

En fråga som ger Rolf Lidberg dåligt samvete är när boken om Medelpads flora egentligen ska komma ut. Sedan mitten av 1950-talet har han arbetat med den, tillsammans med Håkan Lindström. Allt är så gott som klart, det är bara efterputsningen som behöver göras, men nu har Rolf Lidberg blivit lite trött.

- Tänk om det kom någon ung frisk förmåga som tog över, så kunde jag få ett tack i förordet, säger Rolf med det förtjusta garv han lägger upp ibland. Har du inte hört det ordspråk jag skapat? Att jag kan jobba arslet av mig för att slippa arbeta.

Det tycker han själv är en bra beskrivning av det liv han levt: aldrig ett fast jobb, dålig koll på pengarna men med en outsinlig strävan att begripa naturen.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.