– All skogscertifiering i Indonesien är sannolikt otillförlitlig, säger Longgena Ginting från miljöorganisationen Wahli. Illegal avverkning, korruption och oklarheter om lokalbefolkningens markrättigheter gör det praktiskt taget omöjligt att bedriva en seriös skogscertifiering.

Efter kritik från Wahli har FSC-certifikatet dragits tillbaka för skogsbolaget Perum Perhutani. Företaget har enligt Wahli varit inblandat i olaglig avverkning, kränkt ursprungsbefolkningars rättigheter och avverkat värdefulla regnskogar. Wahli vill också att certifikatet för ett annat bolag, Pt Diamond Raya, dras in. Certifikatet är det första för skogsbruk i naturskogar i Indonesien. Företagets avverkningsrätt omfattar bland annat ett område där några av de sista Sumatra-tigrarna lever.

På den malaysiska delen av Borneo är den ursprungliga regnskogen nästan slut. Trycket på den återstående skogen är hårt. En provisorisk nationell certifieringsstandard finns sedan 1998 och en nationell FSC-arbetsgrupp har bildats.

– Delstaterna och industriintressena dominerar, lokalbefolkningar och miljörörelse har inget inflytande över processen, våra synpunkter negligeras, säger Carol Young, som arbetar inom JOANGOHutan, ett nätverk för lokalbefolkningar och miljögrupper. Det är mycket som saknas för att den malaysiska standarden skall leva upp till FSC-kraven.

Främst är det lokalbefolkningarnas rättigheter till mark och markutnyttjande som kommer i konflikt med skogsbolagens avverkningskoncessioner.

– Skogsindustrin ser certifiering bara som ett sätt att få sälja sitt virke i Europa och USA. För oss handlar de om att bevara de skogsresurser som vi lever i och av, säger Carol Young.

Internationellt står en stor del av miljörörelsen bakom FSC-systemet och FSC:s principer och kriterier. Systemet har varit framgångsrikt. I dag finns 25 miljoner hektar FSC-skogar i 54 länder. FSC-certifieringen bygger på att alla parter är överens om nationella, kriterier, som sedan godkänns av FSC internationellt. Men spelrummet är stort och maktförhållandena i varje land avgör kvaliteten på märkningen. I Indonesien och Malaysia har ursprungsbefolkningar och delar av miljörörelsen i praktiken ställts utanför processen.

Många skogsbiologer ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt att bedriva ett ekologiskt hållbart skogsbruk i regnskogsområden. Därtill är ekosystemen alltför komplicerade och känsliga. FSC-systemet i dessa länder om att bedriva ett lite mer ansvarsfullt skogsbruk, som tar åtminstone viss hänsyn till natur och lokalbefolkningar. Skogsplantager finns, men i begränsad omfattning och då oftast inte med de åtråvärda hårda tropiska trädslagen. Än handlar skogsbruk i tropikerna till övervägande delen om avverkning av naturskog.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.