Vindkraften har medvind just nu. Tusentals ansökningar om vindkraftsbyggen ligger hos myndigheterna för granskning. Energimyndigheten har satt upp ett mål om tio TWh vindel på tio år. Det är en tjugodubbling mot idag. Men var ska alla verken ligga och hur påverkar en storskalig vindkraftutbyggnad naturen? Oron är på många håll stor inför alla visionära byggplaner och starka lokala opinioner byggs upp mot vindkraftplaner i kustområden och slättbygder.

– Faktiskt är tempot i vindkraftsutbyggnaden lågt, men temperaturen i debatten är hög, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i SNF. Jag ser två diken som vindkraften riskerar att falla ned i, ett är energipropositionen som ger helt fel signaler beträffande stödsystemen, så att vindkraftsintressenterna riskerar att fullständigt tappar tempo. Det andra diket är vindkraftsproducenterna som skrämmer upp negativa opinioner med vildsinta utbyggnadsplaner och visioner på tusentals verk.

– Många ser kanske framför sig en skog av vindsnurror över landet. Men vi menar att man med god planering kan motverka det, säger Klas Hjelm, naturvårdschef på SNF. 25 aggregat på 3 MW i 30-40 vindkraftsparker är vad som behövs för att nå tio TWh-målet. Naturskyddade områden och andra områden med höga naturvärden bör undantas från utbyggnad, liksom viktiga områden för fisk och andra marina organismer.

Vindkraftsbranschen vill framförallt bygga till havs, för att undvika konflikter och för att vinden blåser starkare och jämnare över vatten. Men man kan bara bygga på grunda områden. Därför fokuseras intresset till grunda fiskebankar, varav de mest omtalade är Hoburgs bank och Midsjöbankarna i Östersjön och Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt. Dessa utsjöbankar är dock unika marina miljöer av stor betydelse för fisk och fågelliv. Här vill naturvården inte ha någon exploatering alls!

– Utgrunden är de bäst bevarade marina grundområdena vi har i Sverige. Inne vid kusten finns för mycket sediment, där har vi redan tappat ca 10 meter algvegetation i djupled. På utsjöbankarna finns hela spektrumet kvar, med alger ner till ca 25 meter. Över bankarna råder starka bottenströmmar som för bort sedimenten. Därför är också dessa bankar så oerhört rika och fina, säger Marianne Pedersén, professor i botanik vid Stockholms universitet.

– Bottentypen på utsjöbankarna i Östersjön är mycket ovanlig, säger Hans Kautsky, systemekolog från Stockholms universitet. Den består av isälvsgrus och svallad morän, ett mer eller mindre rörligt substrat, som förs fram och åter av vågor och strömmar. Miljön är helt unik för världen och finns bara här i Östersjön, med en unik artsammansättning. Även om det är få arter så är de mycket väl anpassade för att leva i dessa speciella områden.
– Vi vet att ute till havs finns enorma mängder övervintrande fåglar i Östersjön, säger Leif Nilsson, zooekolog vid Lunds universitet. Av de 4,5 miljoner alfåglar som finns i vår del av världen så övervintrar 80-90 procent i Östersjön, till stor del vid de musselrika utsjöbankarna. Av de ca 1,3 miljoner sjöorrar som finns i hela ryska tundran och taigan, så finns 80-90 procent vintertid i Kattegatt, i Nordsjöområdet och efter västkusten,

De grunda bankarna är också viktiga för fisken och fisket.

– Det lågfrekventa buller om uppstår vid vindkraftsanläggningarna kan ha betydelse för fiskars beteende, säger Håkan Westerberg från fiskeriverket. Fisken är mer beroende av hörseln än landdjur, känsligheten är som störst i de mycket låga frekvenserna, ner mot infraljud. Risken är att fisken pga. bullermiljön håller sig undan från grundbankarna som är viktiga lekplatser.

Man har också undersökt hur flyttande fåglar påverkas. De verkar kunna väja för verken.

Vi vet idag ganska lite om vilka naturvärden som finns i havet. Erfarenheterna av hur den marina miljön påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad är också begränsad. Därför manar forskare och naturvårdsorganisationer till försiktighet. Man efterlyser en nationell planering av var verken ska byggas och vilka områden som ska undantas.

Naturvårdsverket har också föreslagit ett mindre forskningsprogram, 15 miljoner på två år, med effektstudier och naturinventeringar i marina miljöer. I övrigt antas de miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför varje enskild etablering vara tillräckligt. Tyvärr har det visat sig att dessa miljökonsekvensbeskrivningar ofta är mycket undermåliga.

– De är dels partsinlagor, dels oftast skrivbordsprodukter med gammal information och utan förslag på ytterligare undersökningar. Men bedömningspraxis är också dålig, kunskapen är låg hos myndigheter och domstolar, säger Jan Sundberg, zooekolog vid Uppsala universitet.

– Vindkraften är ett gott alternativ och en viktig beståndsdel i ett hållbart energisystem, summerar Svante Axelsson, SNF. Vi måste dock tänka efter före och välja platser som är mindre kontroversiella, samt förbättra miljökonsekvensbeskrivningarna. Det är också viktigt att få till stånd en balanserad diskussion och att vi får de beslutsunderlag som vi kräver i alla andra sammanhang. Man bör också komma ihåg att alternativet till vindkraft är mer koldioxidutsläpp och mer radioaktivt avfall. Vi får inte sila mygg och svälja kameler.

SNF/seminarier/vindkraftlokalisering

SNF/verksamhet/energi/vindkraft

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.